Nemertina skrev:Jag seglar en hel del mellan Göteborg och Danmark och direkt jag kommer till "leden" med yrkestrafik ser jag till att hålla mig undan i ren självbevarelsedrift. Men, det kan vara rätt svårt att att bedöma dessa stora fartygs verkliga fart vilket gör att man kan hamna i situationer där regelverket kan bli viktigt. (har numera en AIS som är till stor hjälp just i den här situationen).
Som ett exempel. Seglade för många år sedan över från Läsö till Göteborg - en blåsig (12-14 sekundmeter) pin-kryss. Ensam i sittbrunnen (den andra personen ombord utslagen av sjösjuka), ingen handhållen VHF (har jag numera), ingen autopilot och alltså svårt att komma åt den fasta radion. När jag närmar mig svenska kusten (men på fritt vatten och inga svårigheter att väja) kommer en oljetanker söderifrån. Jag bedömer det som att jag hinner före - ett beslut som förstås påverkades av att valet med att falla av skulle göra att jag missade Göteborg, alternativt göra ett slag kändes just då mindre lockande. Men, ju närmare vi kommer varandra desto klarare framstår det att vi är kanske på kollisionskurs. Vad att göra? I detta läge uppfattar jag inte det möjligt att bara falla av - det skulle vara osäkert om det skulle reda ut situationen. Det enda alternativet jag såg framför mig var att slå. Men, om nu fartyget hade börjat gira för att gå bakom mig, eller i realiteten höll en kurs som skulle ta henne bakom (vilket jag alltså inte kunde bedöma från min position), skulle ett slag innebära en mycket allvarligare situation. Så, jag håller kursen och hoppas att fartyget har koll på mig. Fören tornar upp sig alltmer och jag måste medge en rätt höjd puls och handsvett innan hon passerar några hundra meter akter om mig. Alldeles bakom kommer en rejäl signal med mistluren och jag förväntar mig en förbannad styrman rusande ut på bryggvingen för att hötta med näven. Istället kommer en leende kapten ut och vinkar ett stort "tjenare - fin segling!". Uppenbarligen hade dom full koll på läget på bryggan, och jag var tacksam för att jag höll kursen och utgick ifrån regelverket.
Men, som skrivet ovan. Nu har jag skaffat en AIS och ser till att hålla mig borta, plus alltid en handhållen VHF i sittbrunnen när jag rör mig i yrkestrafikens rutter.
Per
Vi hade en liknande situation som Per i somras, fast då mellan Anholt och Mölle. På en god halvvind för styrbords halsar ner mot Öresund (kurs ost-syd-ost) ser vi att det kommer en stor fraktbåt norrifrån (snett bakifrån babord). Frågan var vart hon var på väg? Ner i öresund vore det naturliga men kursen verkade lite för långt västerut. OK, fram med VHF:en och ropa på 16. Inte ett ljud. Nåja, ingen brådska det är je en bra bit kvar. Kollisionskursen höll i sig, nytt anrop 5 menuter senare, inget svar. Läget började bli lite besvärande. En skeptisk hustru som undrade om jag hade koll på läget. -"Uppriktigt, nej inte helt, men vi kommer inte att krocka" blev mitt lite svajiga svar. Problemet var att om jag föll babord, så skulle vi komma närmre fartyget, i synnerhet om hon snart (som jag antog) skulle falla ner mot sundet. Om jag lovade eller slog skulle vi hamna ivägen för henne om hon fortsatte sin kurs eller än värre, skulle gira styrbord för att ta sig ner mot stora bält. Jobbigt läge.... Nya anrop på VHF gav inget resultat. Det hela slutade med att fartyget bibehöll sin kurs och vi lyckades pressa oss framför stäven på båten. Till skillnad från Per så möttes vi bara av en tom komandobrygga....
I detta läge hade det varit guld om styrman bara svarat på VHF. Jag ser inte att jag kunnat göra så mycket annorlunda (om jag inte i ett löjligt tidigt skede skulle ha lagt kontrakurs, men det kändes inte motiverat så tidigt).
Fråga. Är fartyg skyldiga att avlyssna kanal 16. Någon påstod att detta obligatorium upphört. Någon som vet?
//Niklas S
Faurby424 Alinde
