Bottenbehandling Mälaren

[davidi]

Det är väl lika bra att börja nu när jag ändå har motivationen, men hur ska bottnen se ut till nästa sommar egentligen? Jag vill ha botten så snabb som möjligt, så att jag bara kan skylla på en dålig kapten när det går dåligt. Skrovet är epoxibehandlat sedan tidigare, och jag har skrapat bort gammal bottenfärg ner till epoxin. Planen är att slipa hyggligt jämnt med 240-papper, men sen då? Måla hård bottenfärg till våren och slipa den slät? Slipa befintlig epoxi med ytterligare lite finare papper? Måla på ett till lager epoxi?

Hur mycket jobb är det egentligen att hålla ett ej bottenmålat skrov slätt under säsongen? Får vi ett totalt bottenfärgsförbud i Mälaren ändå framöver, så att det är lika bra att börja vänja sig?

[tamb]

Intressant, ligger också i Mälaren och har ungefär samma plan och frågeställning. Har precis skrapat bort mjuk bottenfärg ned till befintlig epoxi och håller nu på att slipa med 120-papper för att få bort ojämnheter och apelsinskalsyta. Sedan blir det spackling av ojämnheter i kölen och våtslipning.

Tänkte sedan lägga minst ett nytt lager ny epoxi men är osäker på vilken sort. Då jag är sugen på VC17 som bottenfärg så hörde jag av mig till international vilka givetvis rekommenderade VC tar2 under (otippat ). Vet inte hur bra den flyter ut , vill helst slippa slipa igen efter nya epoxin åkt på.

Det enda som är tråkigt med VC17 är att den inte finns i vit, om man inte beställer VC Offshore från utlandet förstås... Är det någon som vet om den är lika lättjobbad som vanliga VC17.

Tillbaka till din fråga. Om du håller dig i Mälaren och vill snabb helt växtfri botten så går det nog utan bottenfärg förutsatt att du lyfter ett par gånger under säsongen för skrubbning alternativt har dykarutrustning...

[Anders S]

Sist jag kollade var det inte tillåtet med (giftig!) bottenfärg i Mälaren, har jag fel? Men i sådana vatten kan man ändå ha viss nytta av en bottenfärg, eftersom de vanligen är mer lättslipade än den knallhårda epoxyfärgen.

Snabba bottnar har två goda egenskaper: Dels är de jämna, dvs de har jämna linjer, inga gropar, inga bulor. Sedan är de släta, dvs de har hög ytfinhet. Nu är vatten ett ganska tätt medium och man kan ha nytta av litet större ytfinhet än man kanske tror att man behöver, men det är givetvis så att det är vida lättare att få fin yta på en mjukare bottenfärg färg än på den slipdryga, hårda epoxyfärgen. Det finns i huvudsak två problem, där bottenfärgerna bara löser det ena, "snäckor". Grön påväxt (som ofta är brun eller rödaktig) fixar inga tillåtna färger riktigt bra längre. Då är det vettigt att ha en "offerfärg" ytterst, som är lätt att skrubba och finslipa eftersom det kan behövas mekanisk bearbetning för att få rent och slätt. Det är det huvudsakliga syftet med att lägga en ogiftig bottenfärg ytterst.

Alltså 240-papper är overkill innan du kommer till sista skiktet, en målningsruggad yta för skikten däremellan får man med en oscillerande slipmaskin och 80-papper. När det yttersta färglagret är pålagt kan man (och bör man) slipa med 240-papper. Då skall man prioritera kölen, rodret och den främre delen av skrovet, om man tänker slipa ytterligare. Om man inte polerar skrovet till högglans bör man se till att slipdragen läggs i strömningens riktning. Likadant om man rollar och slätar färgen, lägg slätdragen så gott det går i strömningsriktningen.

[Peter_K]

Den här skulle jag satsa på i Mälaren.
Tillåten, tunnfilm - finns i vitt.
http://www.lefant.se/produkter/tf/

[davidi]

Tack för synpunkter och ett konkret produkttips. Jag kikade på produktinformationen för just den färgen, och den har nog ungefär de egenskaper jag behöver. Samtidigt inställer sig frågan, vad är den egentligen bra för? Har den fler egenskaper än att den är lättare att slipa och polera än epoxi?

[Anders S]

Tack för synpunkter och ett konkret produkttips. Jag kikade på produktinformationen för just den färgen, och den har nog ungefär de egenskaper jag behöver. Samtidigt inställer sig frågan, vad är den egentligen bra för? Har den fler egenskaper än att den är lättare att slipa och polera än epoxi?

Ja, den är ju vit. Det låter koko, men då ser du när det är tid att borsta och putsa. Jag har svart polerande bottenfärg (saltvatten) och den ser alltid ren ut (och det är den tillräckligt, om man inte rejsar), men det finns ändå grönbrun slick på den när man lyfter. Underskatta heller inte värdet i att ha en ytfärg som kan slipas enklare än epoxy.

[Peter_K]

Tack för synpunkter och ett konkret produkttips. Jag kikade på produktinformationen för just den färgen, och den har nog ungefär de egenskaper jag behöver. Samtidigt inställer sig frågan, vad är den egentligen bra för? Har den fler egenskaper än att den är lättare att slipa och polera än epoxi?

Till skillnad mot epoxy är den gjord för att saker inte skall fastna på den - epoxy är ju en primer och gjord för att saker skall fastna. Dessutom gulnar den inte likt epoxy som ju är UV-känsligt. Du kan lägga på ett lager eller bättra enkelt om det blir slitet/repar/missfärgat.

[davidi]

Låter rimligt. Vit, lätt att behandla, lite mer UV-beständig, och annat skit får inte så bra fäste. Typiskt bra egenskaper alltihop.

Då har jag nog en plan inför sommaren. Slipa hyggligt slätt nu (120- eller 180-papper), som grund för att måla på. Kladda på TF eller liknande till våren, slipa upp ännu lite slätare. Sen hoppas jag att jag har igen lite av det arbetet under några år framöver.

[MiniMe]

Sist jag kollade var det inte tillåtet med (giftig!) bottenfärg i Mälaren, har jag fel? Men i sådana vatten kan man ändå ha viss nytta av en bottenfärg, eftersom de vanligen är mer lättslipade än den knallhårda epoxyfärgen.

Snabba bottnar har två goda egenskaper: Dels är de jämna, dvs de har jämna linjer, inga gropar, inga bulor. Sedan är de släta, dvs de har hög ytfinhet. Nu är vatten ett ganska tätt medium och man kan ha nytta av litet större ytfinhet än man kanske tror att man behöver, men det är givetvis så att det är vida lättare att få fin yta på en mjukare bottenfärg färg än på den slipdryga, hårda epoxyfärgen. Det finns i huvudsak två problem, där bottenfärgerna bara löser det ena, "snäckor". Grön påväxt (som ofta är brun eller rödaktig) fixar inga tillåtna färger riktigt bra längre. Då är det vettigt att ha en "offerfärg" ytterst, som är lätt att skrubba och finslipa eftersom det kan behövas mekanisk bearbetning för att få rent och slätt. Det är det huvudsakliga syftet med att lägga en ogiftig bottenfärg ytterst.

Alltså 240-papper är overkill innan du kommer till sista skiktet, en målningsruggad yta för skikten däremellan får man med en oscillerande slipmaskin och 80-papper. När det yttersta färglagret är pålagt kan man (och bör man) slipa med 240-papper. Då skall man prioritera kölen, rodret och den främre delen av skrovet, om man tänker slipa ytterligare. Om man inte polerar skrovet till högglans bör man se till att slipdragen läggs i strömningens riktning. Likadant om man rollar och slätar färgen, lägg slätdragen så gott det går i strömningsriktningen.

sista skikt borde väl slipas med finare än 240 om man vill ha det snabbt.

[Anders S]

Sist jag kollade var det inte tillåtet med (giftig!) bottenfärg i Mälaren, har jag fel? Men i sådana vatten kan man ändå ha viss nytta av en bottenfärg, eftersom de vanligen är mer lättslipade än den knallhårda epoxyfärgen.

Snabba bottnar har två goda egenskaper: Dels är de jämna, dvs de har jämna linjer, inga gropar, inga bulor. Sedan är de släta, dvs de har hög ytfinhet. Nu är vatten ett ganska tätt medium och man kan ha nytta av litet större ytfinhet än man kanske tror att man behöver, men det är givetvis så att det är vida lättare att få fin yta på en mjukare bottenfärg färg än på den slipdryga, hårda epoxyfärgen. Det finns i huvudsak två problem, där bottenfärgerna bara löser det ena, "snäckor". Grön påväxt (som ofta är brun eller rödaktig) fixar inga tillåtna färger riktigt bra längre. Då är det vettigt att ha en "offerfärg" ytterst, som är lätt att skrubba och finslipa eftersom det kan behövas mekanisk bearbetning för att få rent och slätt. Det är det huvudsakliga syftet med att lägga en ogiftig bottenfärg ytterst.

Alltså 240-papper är overkill innan du kommer till sista skiktet, en målningsruggad yta för skikten däremellan får man med en oscillerande slipmaskin och 80-papper. När det yttersta färglagret är pålagt kan man (och bör man) slipa med 240-papper. Då skall man prioritera kölen, rodret och den främre delen av skrovet, om man tänker slipa ytterligare. Om man inte polerar skrovet till högglans bör man se till att slipdragen läggs i strömningens riktning. Likadant om man rollar och slätar färgen, lägg slätdragen så gott det går i strömningsriktningen.

sista skikt borde väl slipas med finare än 240 om man vill ha det snabbt.

Alldeles riktigt. Därför skrev jag "overkill innan sista skiktet". Sedan är det en fråga om vad man orkar med. Jag brukar rekommendera att man satsar sitt bästa krut på köl, roder och så mycket av skrovet man orkar med, från fören och akteröver. 400-ppapper är inte för fint. Mer än 800-papper behövs inte om man inte seglar mycket fort.

Men för den som tänker måla tunnskiktsfärg kan inte slipa sista skiktet alls (den tål inte ens 400-papper), och då gäller det för näst sista skiktet.

[MiniMe]

Sist jag kollade var det inte tillåtet med (giftig!) bottenfärg i Mälaren, har jag fel? Men i sådana vatten kan man ändå ha viss nytta av en bottenfärg, eftersom de vanligen är mer lättslipade än den knallhårda epoxyfärgen.

Snabba bottnar har två goda egenskaper: Dels är de jämna, dvs de har jämna linjer, inga gropar, inga bulor. Sedan är de släta, dvs de har hög ytfinhet. Nu är vatten ett ganska tätt medium och man kan ha nytta av litet större ytfinhet än man kanske tror att man behöver, men det är givetvis så att det är vida lättare att få fin yta på en mjukare bottenfärg färg än på den slipdryga, hårda epoxyfärgen. Det finns i huvudsak två problem, där bottenfärgerna bara löser det ena, "snäckor". Grön påväxt (som ofta är brun eller rödaktig) fixar inga tillåtna färger riktigt bra längre. Då är det vettigt att ha en "offerfärg" ytterst, som är lätt att skrubba och finslipa eftersom det kan behövas mekanisk bearbetning för att få rent och slätt. Det är det huvudsakliga syftet med att lägga en ogiftig bottenfärg ytterst.

Alltså 240-papper är overkill innan du kommer till sista skiktet, en målningsruggad yta för skikten däremellan får man med en oscillerande slipmaskin och 80-papper. När det yttersta färglagret är pålagt kan man (och bör man) slipa med 240-papper. Då skall man prioritera kölen, rodret och den främre delen av skrovet, om man tänker slipa ytterligare. Om man inte polerar skrovet till högglans bör man se till att slipdragen läggs i strömningens riktning. Likadant om man rollar och slätar färgen, lägg slätdragen så gott det går i strömningsriktningen.

sista skikt borde väl slipas med finare än 240 om man vill ha det snabbt.

Alldeles riktigt. Därför skrev jag "overkill innan sista skiktet". Sedan är det en fråga om vad man orkar med. Jag brukar rekommendera att man satsar sitt bästa krut på köl, roder och så mycket av skrovet man orkar med, från fören och akteröver. 400-ppapper är inte för fint. Mer än 800-papper behövs inte om man inte seglar mycket fort.

Men för den som tänker måla tunnskiktsfärg kan inte slipa sista skiktet alls (den tål inte ens 400-papper), och då gäller det för näst sista skiktet.

själv körde jag med Abralon som både finns med kornstorlek 500,600 och 1000 (även finare men det är overkill) innan jag lade på VC17. lätt att köra med maskin.
Jag hade dock önskat mig att VC Offshore skulle vara lättare att applicera alt. lättare att slipa/polera.

[bran]

Finns två bra artiklar av Jimmy Hellberg om ämnet:

http://samst.se/?p=43
http://samst.se/?p=91

[Anders S]

själv körde jag med Abralon som både finns med kornstorlek 500,600 och 1000 (även finare men det är overkill) innan jag lade på VC17. lätt att köra med maskin.
Jag hade dock önskat mig att VC Offshore skulle vara lättare att applicera alt. lättare att slipa/polera.

Jo, tack (testat VC17 för framsidesbruk, inte invärtes... )! Därför kommer vi att testa Trilux som bottenfärg på H-båten. Den kan läggas på såpass att den är litet giftig även där man slipat väl. Når man ytfinhet som för 400-papper innebär det att man får mer "broms" av sådant som växer på ytan efter en vecka än man får av ofinhet på skrovet. Finare än 400 håller jag som vettigt bara för de som torrseglar båten, eller har en kran tillgänglig inför alla (viktiga) seglingar.

[tamb]

Är det mycket drygare att våtslipa VC offshore än VC17? Eller har jag förstått det rätt att VC17 inte behöver våtslipas överhuvud taget? Vill egentligen ha vit färg så det är synd att vita VC17 försvann.

[Fredrik]

Med förra båten jobbade vi hårt med botten. Slipade och spacklade till en perfekt yta, våtslipade för hand med 600-papper. Därefter målades VC17 två lager, sedan våtslipade jag lätt med 400 och sedan 600 för att få bort knottret som blir när man målat med roller.

Efter grundarbetet som var ett riktigt hästjobb (innan bottenfärgen målades första gången), tog det inte mer än 3-4 timmar per år att få till en perfekt yta. Inför något SM har vi tagit upp båten och våtslipat med 600 och 1200-papper. VC17 som har legat i vattnet ett tag får en yta som är väldigt lätt att slipa upp till en högglans (slipa direkt när båten åker upp ur vattnet, vänta inte tills den torkat). Eftersom VC17 inte bygger något behöver man aldrig skrapa bort gamla lager av färg och börja om med grundarbetet.

Nackdelen med VC17 är att den inte är så bra mot beväxning. Skall man kappsegla båten får man vara beredd att dyka ned under båten iallafall en gång i veckan (i Göteborg) och ta bort slemmet med en svamp.