Hej
Jag påbörjade motorbytet i min Cayenne 42 precis och har därför några frågor.
Den gamla motorbädden har spruckit troligtvis vid tidigare grundstötning och pga det så har filler mellan innerliner och skrov spruckit och vatten samlats i dessa sprickor.
Det är generellt dålig vidhäftning mellan innerliner, filler och skrov med mycket luftbubblor i konstruktionen.
Skall i samband med motorbytet även byta hela motorbädden till en ny.
Har därför kapat/hackat bort gamla motorbädden och på de ställen som har sprickor har jag tagit bort innerliner och filler hela vägen ned till skrovet samt torkat med en avfuktare i 3 månader.
Nu skall jag börja plasta men har några frågor
Frågor:
1. Är det en god ide eller överkurs att lägga väv och laminera med polyester först i de områden där jag slipat ut ända ner till skrov eller räcker det med 2 komponents filler/flytande spackel först och väv/polyester då man når nivå med innerlinern för att skapa samma konstruktion som original med 2 hårda lager och filler imellan?
2. Har hört att det rekommenderas att man skall använda epoxi för laminering av motorbädd pga att plasten oxiderat på gamla båtar (1983) för maximal vidhäftning är det en överkurs eller lämpligt? Tänker att vid ett bra förarbete med en bra rengörning samt slipning så är min erfarenhet att laminering med polyester biter tillräckligt bra?
Tacksam för råd och tips!
/Price
Plastning vid motorbyte frågor
Plastning vid motorbyte frågor
Äntligen har jag min drömbåt en Cayenne!
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Det här är litet knepigare än man kanske kan tro.
Först, det har alltså uppstått sprickor tidigare, av någon anledning. Det betyder rimligen att konstruktionen varit alltför stel och oflexibel. Att då emulera samma lösning så troget som möjligt kanske inte är så vettigt?
Jag hade hur som helst inte ansträngt mig över hövan att lägga spackel som distansmaterial enbart för att efterlikna tidigare konstruktion. Behövs en viss tjocklek för tillpassningen kan man kanske tänka sig armerat spackel, men går det inte att slippa? Har du nu en ren, välslipad yta, så hade jag litat betydligt mer till en väl inlaminerad matta/väv/matta (etc) i den tjocklek som kan anses rimlig. Fördelen med att använda polyester är att du kan reparera med samma material som resten av skrovet, framförallt samma elasticitet, temperaturutvidgning/krympning, osv. Baksidan är vidhäftningen, om man inte har rejäla ytor. Detta sagt, jag använder polyester för reparationslaminering helt genomgående på polyester. Vid hållfasthetsberäkningar räknar man alltid med att nytt laminat enbart limmas, det finns erfarenheter som pekar på att även på äldre båtar kan det finnas ej bundna "svansar" som kan binda mot den nya plasten. Men med noggrann rengöring och laminering uppstår inga problem, det har visats empiriskt under lång tid.
Limeffekten hos epoxy är betydligt bättre men fortfarande beroende av goda limytor (lagom råa, rena och noggrann vätning). Det finns tekniska problem med båda metoderna. Mina egna erfarenheter (lyckade) av polyester mot (gammal) polyester gör att jag inte hade tvekat att använda polyester för återuppbyggnad av skadad partier av polyester eller inlaminering av polyestertillverkade moduler. Jag skulle påstå att det viktiga är inte valet mellan epoxy och polyester, utan stora ytor där nytt material kan fästa till gammalt, väl och långt avfasade skarvar, stegvis uppbyggda infästningar, mjuka avlastningar och allmän noggrannhet och renlighet.
Först, det har alltså uppstått sprickor tidigare, av någon anledning. Det betyder rimligen att konstruktionen varit alltför stel och oflexibel. Att då emulera samma lösning så troget som möjligt kanske inte är så vettigt?
Jag hade hur som helst inte ansträngt mig över hövan att lägga spackel som distansmaterial enbart för att efterlikna tidigare konstruktion. Behövs en viss tjocklek för tillpassningen kan man kanske tänka sig armerat spackel, men går det inte att slippa? Har du nu en ren, välslipad yta, så hade jag litat betydligt mer till en väl inlaminerad matta/väv/matta (etc) i den tjocklek som kan anses rimlig. Fördelen med att använda polyester är att du kan reparera med samma material som resten av skrovet, framförallt samma elasticitet, temperaturutvidgning/krympning, osv. Baksidan är vidhäftningen, om man inte har rejäla ytor. Detta sagt, jag använder polyester för reparationslaminering helt genomgående på polyester. Vid hållfasthetsberäkningar räknar man alltid med att nytt laminat enbart limmas, det finns erfarenheter som pekar på att även på äldre båtar kan det finnas ej bundna "svansar" som kan binda mot den nya plasten. Men med noggrann rengöring och laminering uppstår inga problem, det har visats empiriskt under lång tid.
Limeffekten hos epoxy är betydligt bättre men fortfarande beroende av goda limytor (lagom råa, rena och noggrann vätning). Det finns tekniska problem med båda metoderna. Mina egna erfarenheter (lyckade) av polyester mot (gammal) polyester gör att jag inte hade tvekat att använda polyester för återuppbyggnad av skadad partier av polyester eller inlaminering av polyestertillverkade moduler. Jag skulle påstå att det viktiga är inte valet mellan epoxy och polyester, utan stora ytor där nytt material kan fästa till gammalt, väl och långt avfasade skarvar, stegvis uppbyggda infästningar, mjuka avlastningar och allmän noggrannhet och renlighet.
Anders S
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Jag håller i princip med Anders.
En fördel med lösningsmedelsfria epoxy - förutom den bättre vidhäftningen - är att den inte luktar styren vilket ju polyestern gör. Syren är definitivt inte nyttigt att andas in. Enligt NM är det inga sådana risker med Epoxy. Sen är den ju inte så nyttig att få på tex händerna, eller när man slipar den. När jag jobbar i trånga utrymmen föredra jag epoxy, även om det hållfasthetsmässigt duger gott med polyester om jobbet görs ordentligt.
En fördel med lösningsmedelsfria epoxy - förutom den bättre vidhäftningen - är att den inte luktar styren vilket ju polyestern gör. Syren är definitivt inte nyttigt att andas in. Enligt NM är det inga sådana risker med Epoxy. Sen är den ju inte så nyttig att få på tex händerna, eller när man slipar den. När jag jobbar i trånga utrymmen föredra jag epoxy, även om det hållfasthetsmässigt duger gott med polyester om jobbet görs ordentligt.
thallatha(alfakrull)hotmail.com
Re: Plastning vid motorbyte frågor
När man lagar en skada i en komposit innebär ju detta att man kommer att få en skarv mellan gammalt och nytt laminat. Och framför allt: Man kommer inte att ha en enda fiber som passerar igenom skarven. Skarven är alltså en ren limning. Det som gör epoxi attraktivt för reparationer på polyestermatrislaminat är att det ger BÄTTRE limningsegenskaper på den gamla polyestern än vad ny polyester ger
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Att det "bara" är limning är inget alls att oroa sig över. Är det tillräckligt stora ytor så håller en limfog mycket bra. (Den som tvivlar kan prova med ett dåligt lim, limma ihop två skivor och försök sedan sära på dessa. )
Det som trådskaparen kanske är inne på är att plasterna tidigt 80-tal hade konstiga, släppande egenskaper. Då kallades plasterna för "miljöplast" vilket skulle förklara deras dåliga egenskaper. Hursomhelst: se till att ha slipat med riktigt grovt papper / medel (det finns de som rekommenderar stämjärn). Noggrann rengöring med aceton eller styren.
I valet mellan epoxi och polyester finns det mycket som spelar in. Håller med om vad som sags i de tidigare inläggen, och lägger till:
- epoxi skall ofta blandas i ganska små mängder (annars kokar det lätt), och ändå läggas på i ett svep.
- speciell glasfiber för epoxi.
I mina erfarenheter kräver epoxi lite mer och bättre planering, så att allt löper under plastningen.
Väljer du att använda polyester så se till så att det finns god vädring, och att det är tillräckligt varmt så att härdningsprocessen inte avstannar till exempel under natten. Står båten utomhus kan det vara bra att vänta till lite senare på våren.
Många 80-talsbåtar har sprickor kring motorbädden, motorn är en stor tung klump som trots allt rör sig lite grand. Utan att veta exakt hur det ser ut i Cayenne så skulle jag nog ha satsat på en allmänn förstyvning i området kring motorbädden, med noga avfasning så att eventuella laster sprids ut på ett bra sätt. Att göra hela området totalstyvt skall undvikas, krafterna vid till exempel en grundstötning då motorn vill gå sin egen väg, skall spridas ut i ett större område.
/J
Det som trådskaparen kanske är inne på är att plasterna tidigt 80-tal hade konstiga, släppande egenskaper. Då kallades plasterna för "miljöplast" vilket skulle förklara deras dåliga egenskaper. Hursomhelst: se till att ha slipat med riktigt grovt papper / medel (det finns de som rekommenderar stämjärn). Noggrann rengöring med aceton eller styren.
I valet mellan epoxi och polyester finns det mycket som spelar in. Håller med om vad som sags i de tidigare inläggen, och lägger till:
- epoxi skall ofta blandas i ganska små mängder (annars kokar det lätt), och ändå läggas på i ett svep.
- speciell glasfiber för epoxi.
I mina erfarenheter kräver epoxi lite mer och bättre planering, så att allt löper under plastningen.
Väljer du att använda polyester så se till så att det finns god vädring, och att det är tillräckligt varmt så att härdningsprocessen inte avstannar till exempel under natten. Står båten utomhus kan det vara bra att vänta till lite senare på våren.
Många 80-talsbåtar har sprickor kring motorbädden, motorn är en stor tung klump som trots allt rör sig lite grand. Utan att veta exakt hur det ser ut i Cayenne så skulle jag nog ha satsat på en allmänn förstyvning i området kring motorbädden, med noga avfasning så att eventuella laster sprids ut på ett bra sätt. Att göra hela området totalstyvt skall undvikas, krafterna vid till exempel en grundstötning då motorn vill gå sin egen väg, skall spridas ut i ett större område.
/J
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Och det som gör epoxy mindre attraktivt är att de mekaniska egenskaperna hos en uppbyggd epoxystruktur ("epoxy och matta") blir annorlunda än med en polyesterbaserad reparation ("polyester och matta"). Man får (eller skaffar sig) liknande problem om man (i gott syfte, starkare, dyrare, bättre, right?) använder trollerifiber i laminatet (kolfiber, kevlar etc). Man skulle utan vidare kunna tänka sig att tulipanarosen är att laminera upp motorbädd och alla förstärkningar separat (i polyester) och sedan limma in den över en stor yta med epoxy. Men det är förmodligen överkurs. Noggrannhet, rengörning, utfasning och stora ytor är dock inte överkurs, vare sig. Men visst limmar epoxy bättre.matz skrev:När man lagar en skada i en komposit innebär ju detta att man kommer att få en skarv mellan gammalt och nytt laminat. Och framför allt: Man kommer inte att ha en enda fiber som passerar igenom skarven. Skarven är alltså en ren limning. Det som gör epoxi attraktivt för reparationer på polyestermatrislaminat är att det ger BÄTTRE limningsegenskaper på den gamla polyestern än vad ny polyester ger
Det går ju att lägga till att när andra material än skrovets grundmaterial kommer med i spelet så kan epoxy vara mycket välmotiverat. Skulle man, till exempel, vilja komplettera med nya röstjärn som gjuts in i skrovet kan det vara mycket befogat att använda epoxy, som lim, spackel och laminat. I endera fallet skall man vara medveten om rätt metodik - med epoxy är fallgropen sk "aminosvettning" i mellanhärdningspauserna; med (miljö)polyester är fallgropen vaxutfällning och därmed dålig vidhäftning efter lamineringspauser.
Anders S
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Jag är inte säker på hur trådskaparen tänker byta bädd. En bild skulle hjälpa.
Personligen skulle jag aldrig våga plasta en ny bädd mot den gamla innerlinern. Innerlinern är ju uppenbarligen lös efter tidigare grundstötning. Jag skulle ta bort all innerliner ur motorrummet och få en ren skrovyta att plasta mot. Innerliner är en styggelse ur hållfasthetssynvinkel... När skrovbotten är renslipad och avfettad så skulle jag lägga ett lager plast+matta över hela ytan för att få en bra startyta innan plastning av själva bädden påbörjas.
Det är viktigt att den nya bädden sitter stumt mot skrovet. Den plastas fast inuti drevbrunnen (om S-drev), direkt mot skrovet. Därmed måste även resten av bädden plastas direkt mot skrovet, ej mot en lös innerliner. Annars kommer att allt hänga i drevbrunnens infästning mot skrovet. Och sitter tex röstjärn i innermodulen, så riskerar du att dra upp bädden från skrovet när du sätter an riggen. Spooky...
Slutligen, jag skulle plasta med vinylester. Billigare än epoxy, plus att det är bättre vidhäftning än vanlig polyster samt att du kan använda samma mattor som till polyester.
Personligen skulle jag aldrig våga plasta en ny bädd mot den gamla innerlinern. Innerlinern är ju uppenbarligen lös efter tidigare grundstötning. Jag skulle ta bort all innerliner ur motorrummet och få en ren skrovyta att plasta mot. Innerliner är en styggelse ur hållfasthetssynvinkel... När skrovbotten är renslipad och avfettad så skulle jag lägga ett lager plast+matta över hela ytan för att få en bra startyta innan plastning av själva bädden påbörjas.
Det är viktigt att den nya bädden sitter stumt mot skrovet. Den plastas fast inuti drevbrunnen (om S-drev), direkt mot skrovet. Därmed måste även resten av bädden plastas direkt mot skrovet, ej mot en lös innerliner. Annars kommer att allt hänga i drevbrunnens infästning mot skrovet. Och sitter tex röstjärn i innermodulen, så riskerar du att dra upp bädden från skrovet när du sätter an riggen. Spooky...
Slutligen, jag skulle plasta med vinylester. Billigare än epoxy, plus att det är bättre vidhäftning än vanlig polyster samt att du kan använda samma mattor som till polyester.
Re: Plastning vid motorbyte frågor
Kan bara hålla med, den troliga anledningen till att det spruckit är att den gamla bädden suttit i innerlinen och när man kör med motorn kommer all kraft att ligga på denna. Den ska givetvis komma direkt i skrovet. Det är iaf 40 hk som ska trycka båten framåt och den kraften går genom motorkuddarna och i motorbädden.consensus skrev:Det är viktigt att den nya bädden sitter stumt mot skrovet. Den plastas fast inuti drevbrunnen (om S-drev), direkt mot skrovet. Därmed måste även resten av bädden plastas direkt mot skrovet, ej mot en lös innerliner. Annars kommer att allt hänga i drevbrunnens infästning mot skrovet. Och sitter tex röstjärn i innermodulen, så riskerar du att dra upp bädden från skrovet när du sätter an riggen. Spooky...
Om man sedan använder den ena eller andra plasten spelar nog mindre roll, den ena luktar och den andra är dyr...