Segla högt !

[Ravage]

Alla,

Kunde inte riktigt få ro och sova inatt och kom ofrivilligt in på relativt komplicerade funderingar gällande exakt vilka ingående parametrar som bidrar till att man kan gå högt mot vinden och varför det är så. Det är ju ganska uppenbart att hela sanningen inte ligger i att sätta fockens skotskenor invid masten och därmed kunna köra 10 grader mot vinden...

Vi vet ju alla att det ibland är guld värt att kunna gå äckligt högt mot vinden ( då vmg för tillfället är ointressant ). Att kunna segla högt i vind är en kombination och ett sampsel av ett flertal parametrar och min fråga till er är:

Vilka parametrar är det som ingår i ekvationen och exakt hur på verkar de olika faktorerna höjdtagningen var går gränserna och varför ?

Är fullt medveten om att frågan inte är helt enkel men kanske kan den bringa oss alla mer \"koll på läget\"

/Dan

[Svante]

http://www.sailguide.com/forum/viewtopi ... 6gt+++vind

En gammal tråd som kan belysa ämnet lite...

Anders S råd om \"flat entry\" funkar, testade det med gott resultat.

Svante

[Ravage]

http://www.sailguide.com/forum/viewtopi ... 6gt+++vind

En gammal tråd som kan belysa ämnet lite...

Anders S råd om "flat entry" funkar, testade det med gott resultat.

Svante

Tack för tipset ! Skall kolla igenom den mer noggrant ikväll. Ser dock redan att det finns MASSOR att tillägga och reda ut.

/Dan

[MiniMe]

Alla,

Kunde inte riktigt få ro och sova inatt och kom ofrivilligt in på relativt komplicerade funderingar gällande exakt vilka ingående parametrar som bidrar till att man kan gå högt mot vinden och varför det är så. Det är ju ganska uppenbart att hela sanningen inte ligger i att sätta fockens skotskenor invid masten och därmed kunna köra 10 grader mot vinden...

Vi vet ju alla att det ibland är guld värt att kunna gå äckligt högt mot vinden ( då vmg för tillfället är ointressant ). Att kunna segla högt i vind är en kombination och ett sampsel av ett flertal parametrar och min fråga till er är:

Vilka parametrar är det som ingår i ekvationen och exakt hur på verkar de olika faktorerna höjdtagningen var går gränserna och varför ?

Är fullt medveten om att frågan inte är helt enkel men kanske kan den bringa oss alla mer "koll på läget"

/Dan

Det är en intressant fråga/fundering och låter mina tankar svepa tillbaka till min barndom.

När jag seglade Cadet (liten tvåmansjolle på 3,8m längd) var min båt en av de som tog best höjd. Det var tom så att den skulle mot alla experters råd seglas näst intill gränsen. Så fort man försökte sig på att segla på fart istället på höjd så gick det åt skogen. Vad som låg bakom det kunde ingen förklara för mig.

[Ravage]

MiniMe,

När vi seglade IF gällde samma sak. Det var max höjd som gällde, med svagt inslag i genuaförliket gick det helt enkelt bäst.Som alltid kah det ha berott på många orsaker men så var det iallafall.

Tanken med inlägget är inte att bara sväva bort i komplexa teorier där ingen hittar ut i slutändan utan snarare att definiera vilka faktorer som gynnar/missgynnar höjdtagingen och varför. Det viktiga är ju att först komma fram till vad som påverkar höjden och sedan praktiskt göra förbättringar på båten och sitt sätt att segla.

För att börja diskussionen undrar jag om alla har samma åsikt gällande hur kölens akterkant och underkant skall se ut för att skapa optimalt lyft och minimal turbulens ? Det är ju inte bara segelplanet som skapar höjden, utan köl är höjden ingen \"höjdare\"

/Dan

[MiniMe]

Det är det jag är också inne på. Läge av skotskenorna har en stor betydelse, så även spridare. men jag tror nog att det kan man sammanfatta med segelplanens vinkel mot vinden. där kommer det också segelformen in.

Men det är egentligen egenskaper som är olika mellan olika båttyper och ändå finns det stora skillnader mellan båtar av samma typ. Då blir det lite svårare att förklara

[MartinM]

??? Vad skulle spridarna ha med höjdtagningen att göra. De är till för att hålla masten uppe! Sedan så blir trimmöjligheterna av masten lite annorlunda beroende på om spridarna är raka/svepta om det finns backstag o.s.v.

Det som är viktigast måste vara hur hårt man drar i skotet samt vart skotpunkten befinner sig. På crusing båtar flyttar man skotpunkten normalt längs en linje men det optimala är att kuna flytta den hur man vill. Se på V070 båtarna t.ex. där är skotpunkten flyttbar i sidled samt höjdled, det gör att skotpunkten kan hamna där man vill. Att flytta i längsled på kryssen är ju ett substitut för att kunna flytta i höjdled.

[Anders S]

En taxonomi måste vi i så fall ha att börja med Fyll på!

Rigg
Mastlut
Riggspänning
Segel
Ursprungsform
Trimning
Material
Trimning
Skotvinklar
Formning
Dragkraft
Dragvinkel
Förlikspänning
Skrov
Form
Yta
Köl
Form
Förkant
Underkant
Bakkant
Yta
Roder
Form
Förkant
Underkant
Bakkant
Yta
\"Båthantering\"
Styrning
Skotning
Dynamisk påverkan
Besättningsrörelser
Vågor

Fyll på, så vi får en så komplett lista som möjligt. Sedan kan vi börja roa oss med att värdera vad som \"bra\" egenskaper och till sist börja fundera på hur alltsammans hänger samman och var den bästa kompromissen finns.

Tittar man på specifika trimråd för ofta kappseglade båtklasser ser man uppställningar som liknar det här.

[MartinM]

Fantastisk lista Anders. Om man fokuserar på det man kan göra under säsongen utan att det kostar något, så känns det som en bra begrännsning som trotts allt kan göra en knop. Förutsatt att båten samt segeln inte är helt slut.

Till att börja med så är ju rigg trimmet en bra bas att stå på. Själv brukar jag alltid leta runt efter vad lämplig vantspänning är enligt olika mer kunniga personer. Sedan mäta att man ligger bra till. En regel är ju att masten inte skall böja sig för att det blåser med, vilket i värsta fall ses på att ett vant slackar i lä. Helt förkastligt.

Sedan är det ju så att för att få optimalt driv frammåt så skall vinden böjas av med hjälp av segeln utan att skapa turbolens. Så en bra laddning tell-tails är en viktigt. Turbolens är ju tecknet på att man inte lyckas böja av luftströmmen.

I verkligheten så upptäcker man då att på smult (säger folk så, jag menar inga vågor) så kan man skota väldigt hårt med liten buk utan att få problem med turbolens.
När det sedan börjar gunga så behöver man en mer förlåtande skotning, mer buk sämre höjd för att få så mycket fart mot vinden som möjligt och hålla mängden turbolens nere.

Vidare har ju alla båtar en lutning som är optimal ur farthänsyn. Lutar båten för mycket så får man ju ingen vind i seglan. Lutar det för lite så är det ju ett tecken på att vi inte böjer av luftströmmen tillräckligt. Sedan är det upp till en bra undervattenskropp att använda sidokraften till att skapa fart framåt, genom att \"segla\" med kölen och rodret. När det gäller rodret så är det ju en fråga om att rodertrycket skall driva båten frammåt inte bakåt.
Det måste betyda att roderutslaget skall vara litet, men man måste ställa det i relation till vad man får offra på att få roderutslaget litet. Tittar man på rodrets form så ser man ju att det börjar bromsa redan vid ett roderutslag på några grader.

[Ravage]

Anders,

den listan räcker bra länge...

För att få struktur på sakerna kanske vi kan börja jobba med de 3 första punkterna på listan. Jag börjar med punkt 2, mastlutningen:

Många säger \" luta masten bakåt, det förbättrar höjden\".

Jag kan tycka att detta är en underlig tes. Vad är det vi gör när vi lutar masten bakåt, jo vi flyttar kraftcentrum akterut vilket ökar lovgirigheten eller minskar fallgirigheten. Detta kan ju inte påverka höjden positivt om man redan från början har en bra balans i båten. Det är ju inte mastlutet som i sig själv är viktigt utan kraftcentrum, eller ?

/Dan

[MartinM]

Man får ju ytterliggare en effekt genom att luta masten, jag vet inte om den bidra men kraftcentrum flyttas neråt också!

[Svante]

En grej jag upptäckte med att kunna gå riktigt högt är vikten av en vaksam genuaskotare. Man kan inte gå riktigt högt i vind om man inte justerar seglen efterhand som farten ökar. Börja med trim för ax och kraft och till sist lägger man i \"overdrive - 5:ans växel) Litet kraftuttag, dåligt ax men man tar riktigt bra höjd. Minsta lilla det motar och man får börja om i trimcyklen. Det ställer med sådant trim även mycket stort ansvar på rorsman som inte får vingla det minsta. Lite slarv och man tappar genast fart . Har man en ovan besättning är det bättre att satsa på lägre höjd och mer kraft...

Mitt genuatrim.
* Mycket löst ansatt fall
* Hårt draget backstag
* Nästan platt i underlik
* Ingen överdriven tvist utan spot on med telltalesen
- buken hamnar i ett ganska platt segel relativt långt bak och förliket skall vara vasst helt utan hook.

Storen.
Kolla spalten...
Absolut inget back i storen.

Funkar inte särskilt bra när det är skrynkligt där ute

Trimmet är nog mer individuellt än vad vi inser och man bör nog kolla supernoga på den egna båten för att hitta sitt egen optimala höjdtagningstrim.

Detta gäller om man vill mycket hela tiden tex. vid kappsegling. När man crusar så saknar väl extrem höjdtagning betydelse.

Jag är inget proffs utan detta är en egen reflektion som de invigda säkert kan pulverisera - men det funkar för mig.

Svante

[Ravage]

Svante,

Håller med dig att trimmet kan vara mycket knutet till båtmodellen. Det finns dock mycket som stämmer generellt sätt. Precis som du säger är lös fallspänning = vass framkant och hårt ansatta backstag = inget sagg ett allmänt recept för bra höjd på plant vatten.

Kan vi fastställa sanning nr:1 = minimalt sagg är bra för höjden ?

/Dan

[Ravage]

Den som är säker på sin sak kanske kan fylla på eller ändra nedan uppställning:

Alla förhållande:

1) Inget sagg



Plant vatten:

1) Inget sagg
2) vass genua/fock framkant.

Vågor:

1) Inget sagg
2) Rundad genua/fock framkant

[Gäst]

??? Vad skulle spridarna ha med höjdtagningen att göra.

Spridarna måste vara så korta att förseglet kan skotas in tillräckligt. Därför kan spridarna vara av stor betydelse för båtens höjdtagningsförmåga.