Den är inte så stor. Problemet är nog snarare att det säljs så olika bra färg i Sverige. Just bottenfärg har litet ormoljevarning, eftersom det finns de som svär på att fårfett från Nya Zeeland är det enda som håller havstulpaner borta, andra säljer färger uppbyggda på svampdödande konserveringsmedel, en tredje säljer superslät färg som inget skall fastna på. Desperata båtägare (det finns tillräckligt många tydligen) är en tillräckligt stor marknad för de här filurerna.Mr Sailman skrev:Vad finns det då för anledning att handla utomlands?
Den som målar sin båt med hård (icke eroderande) färg med mycket koppar som aktivt växtskydd TROR jag skadar miljön minst. Tyvärr är den målningen olaglig från Trelleborg och upp mot rikets huvudstad och bortom. Åt andra hållet är det inga problem, egentligen.
Aj, otur. Det går feta rykten (som du nu förstärker) att just Hempel Mille White är den sämre av alla Mille-kulörerna. Sedan syns ju all påväxt bra på vitt, vilket brukar anses vara en fördel (när man skrubbar). Jag hade provat med grå... (Min är svart, och man kan ändå se gröna strimmor där man missat med sprutan efter upptagning och när botten torkat ett tag. Tyvärr är algerna ett pris vi får betala för att skona miljön, men trösten bör ju vara att det är "på riktigt" som irgarol och fotosynteshämmare inte får ingå i recepten.SWE54 skrev:Under all skit och beväxning skymtar Hempel Mille White. Botten blev tvättad 2 ggr under säsongen.
Annars, Falu rödfärg, Hormoslyr, Round-Up och några grabbnävar veterinärpennicilin i burken skall väl knäcka det mesta. Lås in skeppskatten, sätt på barnen skyddsmask och tvätta händerna innan du fikar...