Hej.
Jag har inte tiden att just nu räkna igenom det föreslagna exemplet (Anders eller Gunnar kanske sitter och knackar, så slipper jag

).
Det finns andra input som talar till linans fördel, och som är skälet till att jag valde bort kätting till förmån för blyad lina.
1) Jag har aldrig upplevt att töjningen i en akterlina har varit ett problem. Ligger man med sådant vindtryck in häcken att man dunsar i berget/bryggan pga av att linan töjt sig, då har man ingen bra plats. Jag gör då som Gunnar, lägger mig på svaj någonstans (med 20 kilo Bruce och 60 meter kätting från stäven) eller hittar en läigare plats mot land.
2) Ljud. Akterankare i naturhamn och tidig morgon. Rofyllt så det förslår. En go kopp te i solen innan alla andra vaknat och sedan iväg. Försiktigt släppa förtamparna och sakta glida akterut, för att sedan rulla ut focken och ljudlöst glida iväg mot nya mål. Att i detta läge börja köra ett ankarspel med KÄTTING är helt otänkbart. Skillnaden mot att dra upp en blyad lina är skillnaden mellan succé och fiasko....
3) Hoppilandannas jobb. På väg in mot klippan, hustrun hoppas iland och balanserar på Calotrix Scopulorum (den där svarta laven som är såphal när den blir blöt ni vet). Ankaret är fällt 25 meter bakom båten och tampen/kättingen hänger i en båge upp till ankarspelet. I detta läget är det skillnad på att ha en kätting eller en lina att tampas

med i dragkampen att hålla skutan kvar mot land.
4) Vikt. Kättingen tyngre. Inegn fördel på en segelbåt med en viss kappseglingsambition.
5) Försmutsning. Min erfarenhet är att kätting drar med sig mer lera ombord än en blyad lina.
6) Möjlighet att winscha. Om ankarspelet skulle lägga av så går det i nödfall att lägga en blyad lina på en genuawinsch.
"Kätting fram, lina bak!"
//Niklas S