Anders,
Tack för ett mycket bra svar !
Hade redan lite fakta i ämnet men ibland är det bra att ställa frågor som om man inte vet något tidigare. Visste exempelvis att det var viktigt att bra yta på de främre delarna men visste däremot inte exakt varför.
Då gäller det att ta redan på hur man målar och med vilken färg...
Tack / Dan
Någon som vet något om Ravage 36:an ?
Det här med räfflad botten är en rent hypotetisk sak eftersom dels måste räfflorna vara med mycket ecakt geometri dessutom ligga exakt i strmmningsriktningen. Det är i praktiken omöjligt att åstadkomma detta i annat än en \"industriell\" process. Man använde en speciell självhäftande plastfilm på 12:orna i Americas Cup 87 men sedan dess finns det ett generellt förbud i kappseglingsreglerna att använda speciellt strukturerade ytor i avsikt att minska motståndet.
I praktiekn är det slätt som gäller och vad som är tillräckligt slätt kan man diskutera i oändlighet. Texten nedan skrev jag på Express-seglarnas forum för ett par år sedan och den ger lite bakgrund. Det finns dessutom många iaktagleser som tyder på att man kan få betydligt mer laminär strömmning på ett båtskrov en vad de gängse vedertagna teorierna tyder på vilket gör att kravet på släthet ökar. AC-båtarna är i allmännhet slipade med 600-papper så det är kanske det man skall sträva efter.
För den som vill veta mer om segelbåts hydro- och aerodynamik kan jag rekommendera High Performance Sailing av Frank Bethwhite som är utmärkt vinterläsning. Om man är intresserad av vingprofiler och hur strömmningen runt dom funkar är http://www.mh-aerotools.de/airfoils/index.htm en bra startpunkt. Siten är främst riktad mot modellflyg men innehåller mycket nyttigt bland annat ett litet java-program för profilanalys som jag använt när jag konstruerat köl och roderprofiler till båtar.
\"Det är lika bra att säga det från början.... Det här mina åsikter och inte guds sanning skrivet i sten. Som alla \"vet\" är expressens orinalköl kass eller??? Jo de flesta kölar var rätt osymmetriska och med trubbig framkant. Detta ger givetvis en båt som går olika på styrbords och babords bog vilket inte är så kul. Den trubbiga framkanten bör ge ökat motstånd framförallt på undanvind och även i lättvind. Varför då: Jo först lite strömmningslära. Alla (ja nästan) seglare har hört begreppen laminärt och turbulent gränsskikt. Gränsskikt är den del av strömmningen nära en yta (tex kölen) där hastigheten variar från båtens hastighet ute i strömmningen till 0 längst in vid ytan. I ett laminärt gränsskikt är strömmingen bara paralell med ytan medan det i ett turbulent gränskikt finns små virvlar som transporter vatten tvärs strömmningen vilket givetvis kräver energi vilket i sin tur ger ett högre motstånd. Vi vill alltså ha så mycket laminärt gränsskikt som möjligt på vår köl. Vilka faktorer spelar roll för detta: 1. Reynolds tal Rn=hastighet*längd/viskositet är den parameter som främst styr hus strömmningen beter sig. Vid låga Rn är gränskiktet laminärt och vid ett visst Rn slår gränsskiktet om till turbulent. Nu är det så att man kan påverka vad ett visst Rn är genom att: 2. Ha en mycket slät köl. Bra ytfinish gör att gränskiktet håller sig laminärt längre. 3. Ha en köl med en form som ger en lämplig tryckfördelning. Strömmningen har en stagnationspunkt där hastigheten är noll vid kölen nos. Detta medför att det lokala trycket i denn punkt är högt. Trycket minskar sedan efterhand som vattnet accelerar runt kölen. Så länge trycket minskar (och vattnet accelerar) har gränskiktet svårare att slå om. Vad betyder nu detta: I lätt vind går båten sakta, dvs Rn är lågt och det finns potential för mycket laminär strömning. Har vi då dålig ytfinish blir strömningen turbulent i alla fall vilket ger högre motstånd. Har vi fin finish men olämplig form (trubbig framkant som ger tryckmin. långt fram på kölen) får vi också turbulent gränskikt och högt motstånd. I friskare vind går båten fortare vilket gör att potentialen för laminär strömning är mindre vilket bör ge en mindre skillnad mellan en bra och dålig köl i frisk vind. Dessutom är det så att kölen andel av båtens totala motstånd är minskar rätt kraftigt med ökande fart (eftersom vågbildningsmotståndet ökar) Skillnaden mellan kryss och undanvind beror på att kölen på kryss måste leverera en sidkraft. Detta gör den genom att gå med avdrift genom vattnet. Även den bästa kölprofil kan bara ge mycket laminärströmning för ett ganska litet avdriftsområde. Har man större avdrift blir skillnaden mellan den trubbiga omeckade kölen och en bra ganska liten. Ni som orkat läsa hit undrar givetvis vad detta betyder. Nå.. Jag tror kölmeck gör skillnad. Tyvärr =) Vilken profil skall man då använda? Orginalritningen verkar vara NACA63A010 vilket är en profil som utvecklades för jaktplan under andra världskriget. Den funkar rätt bra för segelbåtar också och ger om man lyckas med sitt meck laminärt gränsskikt över ungefär 30% av kölens yta. Den har dock ett ganska smalt avdriftsområde där den ger önskad effekt vilket medför att man kanske inte får så stor skillnad på kryss, framförallt i friskare vind. Frågan blir då kan man göra något bättre? Jovisst, Americas Cup båtar har nog 65% eller mer laminärströmmning men för Express är det ärliga svaret är att jag vet inte för jag har inte försökt. Man är rätt begränsad av klassregeln men jag tror det går att få lite mer laminärströmning och definitivt ett större avdriftsområde om man jobbade lite. Problemet är dock att för att få önskade egenskaper är geometrin mycket känslig och även små avvikelser (<0.5 mm) kan förstöra alla förbättringar. Alltså en avancerad profildesign kräver ett avancerat meck och kanske tom. NC-fräsning för att man skall få någon förbättring jämfort med ett bra utfört meck med orginalprofilen. Det ÄR kul att slipa järn Pelle Lindell \"
I praktiekn är det slätt som gäller och vad som är tillräckligt slätt kan man diskutera i oändlighet. Texten nedan skrev jag på Express-seglarnas forum för ett par år sedan och den ger lite bakgrund. Det finns dessutom många iaktagleser som tyder på att man kan få betydligt mer laminär strömmning på ett båtskrov en vad de gängse vedertagna teorierna tyder på vilket gör att kravet på släthet ökar. AC-båtarna är i allmännhet slipade med 600-papper så det är kanske det man skall sträva efter.
För den som vill veta mer om segelbåts hydro- och aerodynamik kan jag rekommendera High Performance Sailing av Frank Bethwhite som är utmärkt vinterläsning. Om man är intresserad av vingprofiler och hur strömmningen runt dom funkar är http://www.mh-aerotools.de/airfoils/index.htm en bra startpunkt. Siten är främst riktad mot modellflyg men innehåller mycket nyttigt bland annat ett litet java-program för profilanalys som jag använt när jag konstruerat köl och roderprofiler till båtar.
\"Det är lika bra att säga det från början.... Det här mina åsikter och inte guds sanning skrivet i sten. Som alla \"vet\" är expressens orinalköl kass eller??? Jo de flesta kölar var rätt osymmetriska och med trubbig framkant. Detta ger givetvis en båt som går olika på styrbords och babords bog vilket inte är så kul. Den trubbiga framkanten bör ge ökat motstånd framförallt på undanvind och även i lättvind. Varför då: Jo först lite strömmningslära. Alla (ja nästan) seglare har hört begreppen laminärt och turbulent gränsskikt. Gränsskikt är den del av strömmningen nära en yta (tex kölen) där hastigheten variar från båtens hastighet ute i strömmningen till 0 längst in vid ytan. I ett laminärt gränsskikt är strömmingen bara paralell med ytan medan det i ett turbulent gränskikt finns små virvlar som transporter vatten tvärs strömmningen vilket givetvis kräver energi vilket i sin tur ger ett högre motstånd. Vi vill alltså ha så mycket laminärt gränsskikt som möjligt på vår köl. Vilka faktorer spelar roll för detta: 1. Reynolds tal Rn=hastighet*längd/viskositet är den parameter som främst styr hus strömmningen beter sig. Vid låga Rn är gränskiktet laminärt och vid ett visst Rn slår gränsskiktet om till turbulent. Nu är det så att man kan påverka vad ett visst Rn är genom att: 2. Ha en mycket slät köl. Bra ytfinish gör att gränskiktet håller sig laminärt längre. 3. Ha en köl med en form som ger en lämplig tryckfördelning. Strömmningen har en stagnationspunkt där hastigheten är noll vid kölen nos. Detta medför att det lokala trycket i denn punkt är högt. Trycket minskar sedan efterhand som vattnet accelerar runt kölen. Så länge trycket minskar (och vattnet accelerar) har gränskiktet svårare att slå om. Vad betyder nu detta: I lätt vind går båten sakta, dvs Rn är lågt och det finns potential för mycket laminär strömning. Har vi då dålig ytfinish blir strömningen turbulent i alla fall vilket ger högre motstånd. Har vi fin finish men olämplig form (trubbig framkant som ger tryckmin. långt fram på kölen) får vi också turbulent gränskikt och högt motstånd. I friskare vind går båten fortare vilket gör att potentialen för laminär strömning är mindre vilket bör ge en mindre skillnad mellan en bra och dålig köl i frisk vind. Dessutom är det så att kölen andel av båtens totala motstånd är minskar rätt kraftigt med ökande fart (eftersom vågbildningsmotståndet ökar) Skillnaden mellan kryss och undanvind beror på att kölen på kryss måste leverera en sidkraft. Detta gör den genom att gå med avdrift genom vattnet. Även den bästa kölprofil kan bara ge mycket laminärströmning för ett ganska litet avdriftsområde. Har man större avdrift blir skillnaden mellan den trubbiga omeckade kölen och en bra ganska liten. Ni som orkat läsa hit undrar givetvis vad detta betyder. Nå.. Jag tror kölmeck gör skillnad. Tyvärr =) Vilken profil skall man då använda? Orginalritningen verkar vara NACA63A010 vilket är en profil som utvecklades för jaktplan under andra världskriget. Den funkar rätt bra för segelbåtar också och ger om man lyckas med sitt meck laminärt gränsskikt över ungefär 30% av kölens yta. Den har dock ett ganska smalt avdriftsområde där den ger önskad effekt vilket medför att man kanske inte får så stor skillnad på kryss, framförallt i friskare vind. Frågan blir då kan man göra något bättre? Jovisst, Americas Cup båtar har nog 65% eller mer laminärströmmning men för Express är det ärliga svaret är att jag vet inte för jag har inte försökt. Man är rätt begränsad av klassregeln men jag tror det går att få lite mer laminärströmning och definitivt ett större avdriftsområde om man jobbade lite. Problemet är dock att för att få önskade egenskaper är geometrin mycket känslig och även små avvikelser (<0.5 mm) kan förstöra alla förbättringar. Alltså en avancerad profildesign kräver ett avancerat meck och kanske tom. NC-fräsning för att man skall få någon förbättring jämfort med ett bra utfört meck med orginalprofilen. Det ÄR kul att slipa järn Pelle Lindell \"
.. Det blev för långt ...här är resten
Har man större avdrift blir skillnaden mellan den trubbiga omeckade kölen och en bra ganska liten. Ni som orkat läsa hit undrar givetvis vad detta betyder. Nå.. Jag tror kölmeck gör skillnad. Tyvärr =) Vilken profil skall man då använda? Orginalritningen verkar vara NACA63A010 vilket är en profil som utvecklades för jaktplan under andra världskriget. Den funkar rätt bra för segelbåtar också och ger om man lyckas med sitt meck laminärt gränsskikt över ungefär 30% av kölens yta. Den har dock ett ganska smalt avdriftsområde där den ger önskad effekt vilket medför att man kanske inte får så stor skillnad på kryss, framförallt i friskare vind. Frågan blir då kan man göra något bättre? Jovisst, Americas Cup båtar har nog 65% eller mer laminärströmmning men för Express är det ärliga svaret är att jag vet inte för jag har inte försökt. Man är rätt begränsad av klassregeln men jag tror det går att få lite mer laminärströmning och definitivt ett större avdriftsområde om man jobbade lite. Problemet är dock att för att få önskade egenskaper är geometrin mycket känslig och även små avvikelser (<0.5 mm) kan förstöra alla förbättringar. Alltså en avancerad profildesign kräver ett avancerat meck och kanske tom. NC-fräsning för att man skall få någon förbättring jämfort med ett bra utfört meck med orginalprofilen. Det ÄR kul att slipa järn
Har man större avdrift blir skillnaden mellan den trubbiga omeckade kölen och en bra ganska liten. Ni som orkat läsa hit undrar givetvis vad detta betyder. Nå.. Jag tror kölmeck gör skillnad. Tyvärr =) Vilken profil skall man då använda? Orginalritningen verkar vara NACA63A010 vilket är en profil som utvecklades för jaktplan under andra världskriget. Den funkar rätt bra för segelbåtar också och ger om man lyckas med sitt meck laminärt gränsskikt över ungefär 30% av kölens yta. Den har dock ett ganska smalt avdriftsområde där den ger önskad effekt vilket medför att man kanske inte får så stor skillnad på kryss, framförallt i friskare vind. Frågan blir då kan man göra något bättre? Jovisst, Americas Cup båtar har nog 65% eller mer laminärströmmning men för Express är det ärliga svaret är att jag vet inte för jag har inte försökt. Man är rätt begränsad av klassregeln men jag tror det går att få lite mer laminärströmning och definitivt ett större avdriftsområde om man jobbade lite. Problemet är dock att för att få önskade egenskaper är geometrin mycket känslig och även små avvikelser (<0.5 mm) kan förstöra alla förbättringar. Alltså en avancerad profildesign kräver ett avancerat meck och kanske tom. NC-fräsning för att man skall få någon förbättring jämfort med ett bra utfört meck med orginalprofilen. Det ÄR kul att slipa järn
Tack Pelle för ett mer än uttömande svar !
Summa Summarum för mig är att se till att få till en jämn fin botten och hålla snäckorna borta. Tyvärr har man inte tid att ge sig in på finlir, det kunde man i tonåren och nästa chans blir förhoppningsvis pensionen. Men då jäklar skall det profileras kölar
Min Ravage skall slipas ner till epoxin i vinter och sedan få sig ett tjockt lager trilux som sedan slipas ner med 600 papper ( många papper.. ) till en godkänd yta. Jag har gett mig fasen på att Ravagen skall vinna över X99:an, Diva 38:an, First class 10, Melges 24:an, J-80:an på beräknad tid trots dåliga odds, en bra botten lär vara en förutsättning.
Tack igen /Dan
Summa Summarum för mig är att se till att få till en jämn fin botten och hålla snäckorna borta. Tyvärr har man inte tid att ge sig in på finlir, det kunde man i tonåren och nästa chans blir förhoppningsvis pensionen. Men då jäklar skall det profileras kölar
Min Ravage skall slipas ner till epoxin i vinter och sedan få sig ett tjockt lager trilux som sedan slipas ner med 600 papper ( många papper.. ) till en godkänd yta. Jag har gett mig fasen på att Ravagen skall vinna över X99:an, Diva 38:an, First class 10, Melges 24:an, J-80:an på beräknad tid trots dåliga odds, en bra botten lär vara en förutsättning.
Tack igen /Dan