Bojsten eller P-ring - Kätting eller lina

[Mats Brage]

Hej,

Har fått ett erbjudande om en sommarplats som är lockande men måste lägga i boj och bojsten.

Båten kommer att ligga förtöjd vid brygga i en mycket skyddad liten vik, endast öppen mot OSO. Viken är omgiven av mer höglänt terräng/skog. Botten är lera (säkert djup sådan)

Båten väger 5,5 ton,

- för bojstensalternativet har jag då räknat med c:a 500 kg vikt i vatten (ca 800 kg torrvikt), vilket innebär dryga 30 säckar grovbetong, armeringsjärn samt ögla/rör för kätting
- för P-ring blir det en 75 kg

Prismässigt skiljer det c:a 1500 kronor till fördel av hemarbetet.

Vad ska jag välja som förankring mellan boj och bojsten
- Kätting 13 mm c:a 3 ggr djupet (dvs c:a 12 meter) (kostnad c:a 1500)
- Bojlina (exvis fr SeaSea, Hjertmans el annan) (kostnad c:a 1500)
- 20 mm polypropenlina för boj 71 kr/m = 850 kronor

Med tanke på hur mycket båten väger, 5,5 ton, vad är rimligt att beräkna för minsta brottgräns? Vilket alternativ av bojsten hade ni valt?

Tacksam för era inspel - om det blir gjutning är ju vintern i antågande för att slippa släpa och kan istället gjuta på plats

Mats

[Ove T]

Hej Mats
SXKs system för bojar kanske kan var till hjälp, här finns en ritning.http://www.vastkustkretsen.se/pmwiki/up ... uktion.pdf
Hälsningar Ove

[Anders S]

SXK:s bojar verkar mycket vettigt uttänkta. Nu blir just själva boven rätt så dyrbar, därför att den är dimensionerad för att klara förtöjning i tenen. Den som vill ekonomisera vid sin hemmaboj kan utan vidare få samma säkerhet genom att ha en förtöjningslina i ögat på på bojens förtöjningslina. Då förtöjer man i den linan och får draget direkt i bojtyngden, inte genom bojen.

En sten a-la SXK kan man säkert släpa ut på tillräckligt stabil is. Den blir i vart fall inte tyngre än en gjuten tyngd.

[Fido]

Jag har använt dubbla P-ringar och lina i 10 år utan problem i utsatt läge, men du behöver tyngd under bojen annars lägger den sig ner

Hls Fido

[Anders S]

Jag har använt dubbla P-ringar och lina i 10 år utan problem i utsatt läge, men du behöver tyngd under bojen annars lägger den sig ner

Hls Fido

Här kan man ju lägga till att SXK räknar med säkerhetsmarginal för stora segelbåtar (de påstår 8 ton, med tillhörande skrov och rigg) och dessutom svajboj, som skall ligga pall i alla riktningar. När Mats Brage skall ligga vid en brygga kommer ju ett stort ankare (det är ju så P-ringen fungerar) att fungera fint, eftersom draget är stabilt i en riktning. Men man måste ju räkna på värsta fallet, att båten hänger i enbart pringarna vid sämsta vindriktning och dimensionera därefter.

I stort sett alla går över till polyesterlina med "snäckskydd" av PVC numera, för bryggor och bojar, och det verkar vara tillförlitligt. Jag hade en bojplats ett antal år utanför Brattön och där frättes kättingen upp (oavsett kvalisort) på tre säsonger eller så, sedan fick man schackla i en ny mha dykare. Skall den aktualiseras (man vet aldrig) kommer det att bli en lina och natursten enligt modell från SXK. Eller inte alls.

[Mats Brage]

Tack för hjälpen med era svar. Det blir P-ring och lina

//Mats

[Anders B]

Även om du redan har bestämt dig: På västkusten absolut ingen kätting, där använder du polyesterlina, riktigt tjock. Till min 3-tons båt la jag ut en 600 kg betongvikt (drygt 1 m i sida, ca 3 dm tjock med ingjuten rostfritt bockat rundjärn, linan bunden i rundjärnet). Nu efter 10 år och efter ha bytt upp mig till en tyngre och mer djupgående båt) flyttade vi ut stenen på lite djupare vatten. Anlitade ett företag som kom med snabbgående båt med kran, samma företag som la ut bojstenen för 10 år sedan. Kostnaden för boj(betong)sten, lina och utläggning motsvarar ungefär en halv skotvinsch. Att flytta den kostade en tredjedel av detta. På västkusten rostar kätting upp på mindre än 10 år, galvad kätting rostar upp på några år.

[Seawolf]

Även om du redan har bestämt dig: På västkusten absolut ingen kätting, där använder du polyesterlina, riktigt tjock.

Det geniala att använda lina (på rätt sätt) är inte begränsat till västkusten. Rådet passar lika bra överallt.

[Mats Brage]

Tack för era synpunkter. Det blir P-ring på 75 kg och lina, samt givetvis boj för att hålla linan sträckt och en bra boj- tar ni om boken över vintern och lägger en liten lina till land eller låter ni den ligga kvar och frysa? Bojplatsen är mycket skyddad för vind och våg. Hälsning Mats

[Anders S]

Tack för era synpunkter. Det blir P-ring på 75 kg och lina, samt givetvis boj för att hålla linan sträckt och en bra boj- tar ni om boken över vintern och lägger en liten lina till land eller låter ni den ligga kvar och frysa? Bojplatsen är mycket skyddad för vind och våg. Hälsning Mats

Låter man bojen ligga kvar så fryser den, och fryser den fast i ett isflak flyttar sig något eller brister (om bojen går sönder sjunker linan förmodligen, även bojen är skummad) om man inte har stor tur. Vi drog en lina till land och tog upp bojförtöjningen i den. Men då får ju ingen tassa på, skära av eller anorledes sabotera den linan.

JAg tror att SXK låter bojarna ligga numera, men det är mycket stabila bojar. Med en sådan vågar man nog låta den ligga, men det växer ju.

Man kan ju (det vet jag en del som gör) sätta en kort tamp, en lagom barlast och ett lyftflöte i bojlinan, så man får lätt (mindre svårt) att dragga tag i den om landlinan är borta av någon anledning. Med kätting går det geschwint, men med lina kan ett flöte lyfta "för bra".

[Seawolf]

Tack för era synpunkter. Det blir P-ring på 75 kg och lina, samt givetvis boj för att hålla linan sträckt och en bra boj- tar ni om bojen över vintern och lägger en liten lina till land eller låter ni den ligga kvar och frysa? Bojplatsen är mycket skyddad för vind och våg. Hälsning Mats

Du kan förstås överväga att skaffa en kraftig betongring på några hundra kilo, och sen ha ett polyetenrör som skydd runt din bojlina som dras igenom ringen och knyts. Kanske billigare och troligen bättre - ingen metall alls under vatten. Rulla ut den på isen, vänd den till liggande och vänta på våren....

Det avgörande för om man har bojen i på vintern eller ej är om det förekommer islossning eller annat som får hela isytan runt bojen att dra iväg under vintern. Om isen ligger still så kommer isen runt bojen att smälta först på våren, innan isen sakta och lugnt ruttnar upp och försvinner.

Jag har en lite annan variant av lina för min boj än SXK:s, och har haft den i isen nu i tre vintrar utan några som helst problem. I samma vik, men avsevärt mera utsatt ligger en annan boj sedan minst tio år (har troligen en kätting men som nu nog är ganska tveksam) och den ligger också kvar i isen alla år. Du kanske har andra bojar i närheten som du kan kolla upp om de ligger i under vintrarna?

[Minne]

Hej Mats
SXKs system för bojar kanske kan var till hjälp, här finns en ritning.http://www.vastkustkretsen.se/pmwiki/up ... uktion.pdf
Hälsningar Ove

Hej Mats och alla andra med båten på svaj vid boj,

Jag hoppas du Mats lade två P-ringar efter varandra för annars kan båten lätt lyfta upp Pringen. Råkade en gång ut för det i en hamn på norra Åland, efter att man gjort bojarna med två ringar har det inte hänt mera.

För dem som har stort djup på svajbojens ställe kan mina efarenheter kanske vara bra att veta.

Efter att jag i många år alltid då vi var på besök med segelbåten på svärföräldrarnas sommarstuga ha legat med ena ögat öppet och ena örat hörande hela natten så bestämde jag mig år 1996 för att lägga ut en ordentlig svajboj där på sommarstugan. Problemet var bara det att djupet där båten måste ligga var ca 22 m. Att använda kätting skulle ha inneburit en stor boj och ge ett behov av att granska den och förnya den vid behov. Pg.a. det beslöt jag mig att använda lina. I princip använde jag mig av samma system som i SXK:s bojsystem. Jag kom då att följa reptillverkaren Roblons instruktion.

-Jag har en brunnsring med diameter 1,5 m som fylldes med 2 ton betong plus ca 700 kg järnvägsrälsbitar. Totalvikten för bojtyngden är ca 3 ton och i vattnet ca 2 ton. Öglan gjordes av syrafast stål som jag lät elektropolera för bästa korrosionshållfasthet. (Kroken jag använde för att fira ned ringen med var också beklädd med syrafast plåt eftersom endast en lätt beröring av kolstål kan få korrosionen i gång på det syrafasta materialet).
- Linan är 28 mm polyuretanbeklädd Roblonankarlina med blyinlägg (blyinlägget behövs egentligen inte för mig men skadar inte heller)
- Kausen är s.k. rörkaus och i syrafst material. Även tillverkade av Roblon.
- På ca halva djupet (ca 10 m) har jag en 60 l påluyuretanskumfylld boj som hela tiden håller linan sträckt uppåt så den inte kan skava mot bojstenen (betongringen)
- Upptill har jag ca 4 m syrafast kätting från linans rörkaus upp tilloch upp genom bojtenens syrafasta rör.
- Bojen är en 150 l pulyuretanskumfyllt grön plasttunna med ett syrafast bojtensrör

Bojen har nu varit in havet i sydvästra Finland ända sedan 1996. Jag har ca vart femte år haft en dykare att granska hela bojsystemet och ibland har dykaren även videofilmat granskningen.

Båtarna som bojen har betjänat har vuxit med åren: 8 ton, sedan 9 ton och numera 10 ton

Allt har under dessa år gått bra hittills. Eftersom djupet var så stort där bojen lades kunde man inte lägga ut så mycket extra linlängd jämfört med djupet. Lade kanske ut ca 3...4 m extra. Det skulle ju annars ha lett till att vår båt skulle ha upptagit s.g.s. hela vikens bredd och ofta kommit att lega framför grannens strand. Det visade sig ändå att en s.k. normal förtöjning vid bojen med endast ca en meters lina förorsakade ryck i båten som kändes otrevligt då man övernattade i båten.

Därför förtöjer jag nu såhär vid bojen:

- Använder två 18 mm linor med färdigt splitsade öglor som fästes i båtens pollare (knapar) (linorna Biltema och brottlast 5,1 ton). En lina till vardera pollaren i fören.
- Linorna fäster jag vardera med pålstek i bojtenen. Har märkt att jag måste linda linan ett varv runt bojtenen före jag gör pålsteken. Detta gör att linan spänner sig själv runt bojtens-"järnet" och därför rör sig inte linan mot "järnet" och slits alltså inte alls.
- Efter bojens pålstek har jag på linan max stora gummitöjningsdämpare typ "Forshaga" på båda linorna. Töjningsdämparna har jag placerat så på de två linorna så att de är så att säga efter varandra så att gummidämparna (och linorna på dem) inte gnuggar mot varandra.
- efter gummidämparna går båda förtöjningslinorna (trossarna) in i en ca 2 m cordförstärkt PVC slang av ca 2 " tjocklek.
- slangen med de båda linorna passar bra in i skåran för gennakersprötet i bogbeslaget. Har en tapp (syrafast bult) som håller röret nere i skåran (hålen för bulten fanns för gennakerbommens sprint).
- sedan lägger jag öglan genom mitten på pollaren i fören och viker upp öglan över pollaren för vardera förtrossen
- Slangen runt linorna skyddar linorna mot båtens beslag i fören och har en viss styvhet som har till uppgift att hålla ut båten från bojen vid total stiltje.

Med detta system ligger båten bra vid bojen även då nordan blåser hårt. (Nordanvinden är den enda vinden som är oförmånlig i vår vik). Båten "seglar" rätt mycket hela tiden eftersom det är så djupt men det förekommer inga ryck i förtöjningstrossarna p.g.a. töjningsdämparna.


Nu gäller det bara att besluta när jag måste ta upp bojen och förnya alltsammans. Ursprungligen gjorde jag systemet för att det skall hålla i 20 år. Vår vik är skyddad från alla håll utom nord. Den är dessutom så liten att isen inte har mycket plats att röra sig. Det innebär att isen smälter runt bojen och bojen antagligen vid behov dyker in under isen. Har alltså inte haft problem, bojen har legat där sommar och vinter.

När jag lade ut bojen 1996 hade man referenser från en båthamn där man använt systemet i 17 år och då man plockade upp det var allt intakt.

I Roblons system använder man alltså rörkaus och gör en speciell knop för att sedan fästa den lösa repändan mot repet med vajerlås (jag använde två st.efter varandra)


Utsättningen av bojen var sedan ett riktigt projekt som tog nästan en hel skidlovsväcka då år 1996 men det är en för lång historia att berätta nu. Den vintern var isen ca 70 cm tjock i vår vik vecka 8. Så med isen var det inget problem.

Minne