Hundliv ombord..

[Kalle Kula]

I takt med att döttrarna växer upp och lämnar boet har det blivit tyst och ganska tomt därhemma.
Vi har bland annat därför beslutat oss för att utöka familjen med en fyrbent vän.

Funderat länge kring de psykiska och fysiska egenskaper vi söker hos en hund och valet har nu fallit på en Welsh Springer Spaniel.
Stor nog för att räknas som hund och liten nog för att man skall klara av att hantera den ombord, ca 45 cm hög och runt 20 kg matchvikt.

Vi räknar med att få vår nya familjemedlem kring skolavslutningsdags och tanken är att redan från början, kanske inte den första månaden dock, börja ha med hunden ombord så att den redan från början vänjs in i detta..

Genom åren tycker jag mig ha sett många skeppshundar ombord på båtar i hamnarna, finns de båt/hundägarna att finna här?
Vad har Ni för erfarenheter och tips om hur få både hund och människor att trivas ombord?

Mvh

//OLA//

[seniorseglare]

I takt med att döttrarna växer upp och lämnar boet har det blivit tyst och ganska tomt därhemma.
Vi har bland annat därför beslutat oss för att utöka familjen med en fyrbent vän.

Funderat länge kring de psykiska och fysiska egenskaper vi söker hos en hund och valet har nu fallit på en Welsh Springer Spaniel.
Stor nog för att räknas som hund och liten nog för att man skall klara av att hantera den ombord, ca 45 cm hög och runt 20 kg matchvikt.

Vi räknar med att få vår nya familjemedlem kring skolavslutningsdags och tanken är att redan från början, kanske inte den första månaden dock, börja ha med hunden ombord så att den redan från början vänjs in i detta..

Genom åren tycker jag mig ha sett många skeppshundar ombord på båtar i hamnarna, finns de båt/hundägarna att finna här?
Vad har Ni för erfarenheter och tips om hur få både hund och människor att trivas ombord?

Mvh

//OLA//

Hej Ola, ja till att börja med kan jag säga att tikar klarar längre tid till sjöss än hanhundar.
Sedan är det viktigt att arrangera en plats, gärna med hjälp av ett täcke eller liknande, där hunden ligger tajt så han/hon ligger still när båten rör sig - sedan om man vill ha hunden i salongen är en smaksak så klart, men har du sittbrunnskapellet uppe trivs hunden utmärkt i sittbrunnen - annars är en bra plats under bordet i salongen.
Hur man än resonerar så är hundar som människor, alla trivs inte på sjön tyvärr ....... vad gör du då?

[Fredrik]

Vi har två tikar av samma ras som brukar hänga med i båten. Den ena hunden försvinner in i stickkojen bland dynor och segelsäckar så fort vi lägger loss, sedan ser man inte till hunden förrän efter tilläggning, då hon går iland och sitter på klippan mesta tiden. Den andra hunden är mer "aktiv" ombord, och ligger alltid i sittbrunnen, gärna på skotet eller där man just tänkt sätta sig. Hon är lite svårare att ha med om man skall vara borta många dagar, så hon brukar vara hemma.

Jag upplevde att hundarna blev lite sjösjuka den första tiden, men det har blivit bättre när de blivit lite äldre. Ett problem när man seglar kan vara att de behöver rasta sig. Vi brukar inte segla så långa sträckor, men några gånger har de ändå behövt kissa och då är det bra om man kan anvisa en plats för det. Vår hund har kissat på fördäck några gånger vilket fungerar mycket bra, bara att spola av med en hink efteråt.

Det är en väldigt bra idé med hund ombord tycker jag. Det är lite som med barn, man får ta det lugnt i början och göra kortare etapper. Ta en rejäl promenad så att hunden är riktigt rastad innan avfärd. Och lite extra handdukar kan vara bra att ha så man kan torka jycken när den trillat överbord eller då man behövt diska den efter att den rullat sig i någons avföring i naturhamnen...

[stangen]

Jag anser att sådant här skall vara på hundens villkor, annars blir det djurplågeri. Nu kommer vi säkert få inlägg som att "jag hade en hund som kunde hålla sig 10 timmar utan att pinka..." Men sådana kommentarer betyder ju inte att det är det bästa för de små liven. De kan ju inte prata med oss...

När hunden är valp behöver den pinka väldigt ofta. Valpar är mer benägna för sjösjuka, så ta det riktigt vackert den första tiden.
Korta turer, och i vackert väder med andra ord. Tänk som om ni har liten bebis. Med skillnad att den behöver komma iland när det är dags för "blöjbyte". När hunden blir vuxen så är 4-6h rimliga maxetapper. Utvecklingen för detta kan ni enkelt följa när ni är i land - hur lång tid går det mellan kisspauserna?
Hundar har situationsminne, dvs de kopplar minnen till en plats. Får de en otrevlig upplevelse på en plats kan det vara lögn i helsike att få dem godta den platsen senare. Än svårare att få dem gilla en plats och vara lugna. Därför är en rejäl mjukstart att föredra.
Sedan är det viktigt att tänka på att hunden skall ha vatten tillgängligt hela tiden så den kan dricka. Kan vara knivigt att få hundmatskålar att stå still när båten lutar, eller så rinner vattnet lätt ur. Det finns mjuka hundmat"skålar" som jag tycker fungerar bra.
Ha gärna någon form av solskydd redo. Kan bli rejält varm där i solen. Tänk också på algblommning -det kan vara dödligt för hundar.
När hunden blir större kan det vara klokt att ha en lyftsele. Att lyfta i flytvästen tycker jag inte är så bra - banden är tunna där under magen och skär in.

Utöver detta är det bara normal uppfostran som gäller. Oftast gillar hundar båtlivet då de har hela "flocken" nära och under kontroll.

Grattis och lycka till!

[callisto]

Många långseglare har hunden med sig.
Lite off-topic men ni seglare som har hund i den här tråden kanske har koll på vad som gäller i våra närmaste länder och på kanalerna i europa ?
I Storbrittannien är man mkt sträng pga rabies-rädslan.
Hunden får inte ens gå iland på piren. Karantän gäller.

[Nisse Kula]

Grattis till beslutet att skaffa en skeppshund. Vår hund är nu 6 år, och det har inte varit annat än glädje att ha honom ombord. Vi började med båtåka när han var 8-9 veckor. Först korta turer, men efter 4 veckor blev det en semestersegling på 5 veckor. 1:a året var han inte rumsren, så däcket fick bli hans hundtoalett. Första turen andra året skulle han uträtta sina behov på båten, men då sa jag ifrån. Jag ångrar mig lite för det är nu omöjligt att få honom att uträtta på båten, och det är ju bara en spann vatten så är det borta. Nu får vi begränsa seglingsetapperna till 6 timmar när hunden är med. Ni har möjligheten att välja hur ni vill ha det, men ni har nog bara en chans andra året.

Vi har vaccinerat vår hund, och han har nu EU-pass, vilket är nödvändigt om man skall ta med hunden utomlands. Men det är ändå en del att tänka på när man passerar landsgränser, t.ex. avmaskning när man skall tillbaka till Sverige. Nu tror jag att många struntar i regelverket, men man skall nog vara extra vaksam nu när dvärgbandmasken upptäckts i Sverige.

Vår hund älskar båtlivet i hamn, men verkar lite besvärad av kraftig lutning och oljud på hårda (nåja) kryssbogar.

[Fredrik]

När det gäller sjukdomar i Sverige skulle jag rekommendera vaccination mot fästingsjukdomar samt fästingmedel när man seglar på ostkusten, på västkusten är det viktigt att veta att det finns hjärtmask på Kosteröarna, man måste avmaska när man varit där för att inte sprida smittan till fastlandet.

[mariatherese]

Hua, jag trodde hjärtbandmasken var "utrotad" på koster. Tackar för infon!

Appropå att ta med hunden utomlands så gäller samma regler som när man tar sig utomlands via bil eller flyg. Slarva inte heller med avmaskningen och reglerna kring detta. Information finns med största sannolikhet att få via jordbruksverket eller närmsta veterinär. Det kan vara slarv med dyligt som gjort att hjärtbandmask har kommit in i vårt land.

Till trådstartaren. Vi hade whippet ombord. Inte den mest naturliga båthund med sina två meter ben och behov av att springa lite löst varje dag. Men det fungerade klockrent ändå trots att han fick lära sig i vuxen ålder. Han trivdes bäst i sittbrunnen då han hade lite svårt för när det gungade för mycket. Men fick han bara ligga lungt i sittbrunnen så gick allt bra. Eftersom vi också har en liten tös så gör vi ändå aldrig några längre ben, utan vi maxar runt 5 timmar (med vissa undantag). Skulle vi längre fick hunden stanna hemma - han kunde inte hålla sig så länge... tikar är ofta bättre på det. Vår whippet gick bort förra vintern men vi skaffar oss nog en ny så småningom som då får vara med från början.

När jag var liten hade vi alltid familjens taxar med oss på båten och de älskade verkligen att åka båt. Nosen i vädret och med öronen flaxande i vinden.

Vad jag tänker på spontant på med en Spaniel är att de av naturen är ganska förtjusta i vatten. Man kanske således skall vara lite försiktig med att uppmuntra just den biten så att inte hunden på eget bevåg hoppar i vattnet när båten kommer nära land... det vet jag de som har problem med med andra vattenälskande raser.

[seeweed]

Hej!!

Ni kommer stormtrivas med en hund ombord!!
Vi lever på en segelbåt på 45 fot med en rottweiler som just nu är 16 månader. Han har varit med från 8 veckors ålder då vi började ta med honom ut små korta turer med strandhugg och rastning. Så fort han fick ta rabies sprutan gjorde vi det, och dagen efter den blev "godkänd" så tog vi flyget ner till lagos, Portugal för att segla vår båt mot Sverige. Vi visade honom helt enkelt att han kunde kissa på masten( maken fick lämna doftmärke först....) och det gick otroligt fort för honom att lära sig det. En lång promenad innan och ingen mat under de första timmarna så länge man kommer i hamn varje kväll.Vatten framme om det går annars får vår hund dricka rinnande vatten från flaska. Ska man åka längre måste man låta hunden bajsa på däck och det är inte alltid det lättaste att lära dem, de vill ju inte riktigt skita ner där de bor.....
Men... Om man uppmuntar hunden att det är positivt så går det även att lära hunden detta. Vår hund har lärt sig att göra det endast under längre seglatser, även i grov sjögång.Då har vi honom i en löplina så han får sin privata "sfär".( Det kan dock vara svårt i 8 meter vågor på Biscaya att försöka uppmuntra hunden att " det är bara att gå fram dit, det är inte farligt") men det går, lita på att er hund klara det så gör han/hon det.
En annan sak som är bra är att ha sele på hunden alltid när han är på bryggan eller på däck då det är mycket lättare att fiska upp honom om skulle falla i.(flytväst har vi valt bort pga att den blir för varm) Vår hund ramlade i 5 gånger under själva inlärnigsperioden när han skulle hoppa på eller av men vi körde på i positiv anda ( "jaha, ska du bada nu") , lyfte upp honom och sen fick han pröva igen. Nu var det bra längesen han halka i.

[seeweed]

Här har ni vår rottweiler Melvin

http://www.youtube.com/watch?v=eoQn3iPdT70

[bosseh]

Vi har haft flera hundar på olika båtar och alla har varit omåttligt förtjusta i att åka båt. Hundar vill tack vare sitt flockbeteende, vara med och de bästa hundarna är de som får vara med på allting. En harmonisk hund vill gärna vara till lags och försöker visa sig värdig sin flock. Bara en av våra hundar började sin karriär som valp ombord. Han var också den ende som gick upp på däck och pinkade på en mantågsstötta, där tyvärr genuan låg ibland. En mellanshcnautzer var väldigt förtjust i att bada hoppade gärna i men oftast bara i hamn. Men man kunde ankra vid en ö och han simmade glatt iland för att göra sina behov. Förutsättningen var bara att husse simmade med.
Vi hade en borderterrier som var den i särklass klokaste hund vi haft. Han tyckte väldigt illa om vatten så han aktade sig väldigt noga för allt som kunde innebära ett bad. Hans bästa egenskap var att han var så cool, skulle man lyfta honom slappnade han av utan att spreta med benen osv. Blev det tråkigt gick han och la sig.
Tikar pinkar mer sällan än hanar men hanar kan hålla sig väldigt länge vilket märks tydligt när det är regnig och otrevligt ute.
Vi har alltid satt på våra hundar flytvästen hemma, när man kommit till båten har de alltid gått en kort sväng för att tömma tarmen.
För mig är en typisk grythund ett bra val. De är smidiga i kroppen, lagom stora, modiga och en god förmåga att bida sin tid när det behövs.

[Kalle Kula]

Tack för alla tips som Ni delar med Er av!
Fortsätt gärna..

En hel del roligheter blir det ju oxå...

[coppertail]

Här har ni vår rottweiler Melvin

http://www.youtube.com/watch?v=eoQn3iPdT70

Härlig film seeweed!
Att låta hunden dricka från rinnande vatten är ett mycket bra tips.
Det finns även bra resevattenflaskor med utfällbar skål på djuraffären.

Zorro är vår Schäfer/labbe blandis. Alltid med på alla möjliga typer av fartyg och båtar.
Vare sig det är på jobb då man får stå i maskinrumskappen och bevaka arbetet på däck.


Eller fiska från ekan med familjen. fast då måste man ha flytväst. Vilket ju inte är så populärt.


En ovanligt lyckad hund faktiskt. Närmast sjukligt hemtam, lämnar inte tomten/båten/bilen utan husse eller matte.
Möjligen är han lite stor för segelbåten.

[Anders S]

Nu har jag slutat skratta efter att ha sett Melvin sova. Jag kände en Rottweiler för många år sedan som man kunde klia litet när den lutade sig mot knät och när Nirvana var uppnått så trillade hunden omkull om man smög undan benet. Mycket uppseendeväckande. Jag tror därför att alla Rottar är störtcoola och helt flegmatiska, tills det händer något kul, någon hamnvakt som vill ha betalt eller så.

Jag har inte själv haft anledning att prova (har inte haft hund i båten), men det sägs att det kan gå att lära hundar att uppsöka en dörrmatta för behov på sjön. Med ett hål i dörrmattan (plast-turf) så sanerar man den enkelt i farten. Baksidan är att man får vara mycket vaksam på liknande mattor i bekantskapskretsen därefter, komplementärt kan de bli litet fundersamma när det inte ligger en sådan matta på land.

Eftersom de flesta hundar gillar skarpt att vara med sin familj, oavsett umbäranden, så vet man aldrig om de trivs sådär fantastiskt på sjön eller om det bara är något man får ta, som hund. När det blir plågsamt (hundar väljer inte gärna bort sin familj/flock, de kan vara mycket tappra) får man själv vara vaksam på detta.

[bosseh]

Ska man ha hund måste man kunna "läsa" den. Det brukar krävas att man tillbringar mycket tid tillsammans. Kan man sin hund brukar man se direkt när något är fel, tex när hunden "råkar" gå förbi bildörren när matte ska köra ...
Med hästar är det ännu viktigare, konsekvenserna är betydligt otrevligare.