Jag läser manualen till min nya bil. När jag kom till avsnittet om kylvätska blev jag förvånad. Så här står det: " Kylvätskans egenskaper kvarstår under bilens hela livslängd. Kylvätskan behöver därför inte bytas." Det lär inte vara någon magisk kylvätska i min bil. Jag hade ju tänkt byta kylvätska i vår, men nu tvekar jag. Drifttiden för en diesel i en segelbåt är ju begränsad. Byta eller inte byta?
ALm
Kylvätska
Re: Kylvätska
Vissa bilar har kanske kortare livslängd än glykollösningen i kylsystemet ?ALm skrev:Jag läser manualen till min nya bil. När jag kom till avsnittet om kylvätska blev jag förvånad. Så här står det: " Kylvätskans egenskaper kvarstår under bilens hela livslängd. Kylvätskan behöver därför inte bytas." Det lär inte vara någon magisk kylvätska i min bil. Jag hade ju tänkt byta kylvätska i vår, men nu tvekar jag. Drifttiden för en diesel i en segelbåt är ju begränsad. Byta eller inte byta?
ALm
Numera ex-medlem. Tack för det som varit.
Re: Kylvätska
Har du en fransk bil? 
Re: Kylvätska
Här har du en vettig förklaring av skillnaderna mellan "vanlig" propylenglykol och Long-life monoetylenglykol.
http://www.fordclubsweden.se/forum/show ... hp?t=47902
Staffan
http://www.fordclubsweden.se/forum/show ... hp?t=47902
Staffan
Re: Kylvätska
Jag har också funderat. I min gamla Perkins (100% gjutjärn) bytte jag kylvätska 2000 när jag installerade gångvärme. Desstom var båten ganska ny för mig och jag visste inte hur gammal vätskan var. Det blev vanlig polypropylenglykol från macken.
Och tog fasta på att man skall byta med jämna mellanrum för bibehållet korosionsskydd. När jag då efter några år börjar tappa ur vätskan ur kranen längst ner på kylsystemet kommer vätskan ur lika klar och grönskimrande den var som ny. Och jag har då avbrutit pocessen och hällt tillbaks den urrunna slatten i expansionskärlet.
Detta har upprepats flera gånger under de 9 år som vätskan använts. Numera gör jag det årligen och ser ännu ingen färgskillnad på vätskan.
Logiken säger ju, är vätskan klar och fin och opåverkad kan det knappast förkomma någon korossion i kylkanalerna och vätskans korossionsskydd fungerar.
Varför då byta?
Och tog fasta på att man skall byta med jämna mellanrum för bibehållet korosionsskydd. När jag då efter några år börjar tappa ur vätskan ur kranen längst ner på kylsystemet kommer vätskan ur lika klar och grönskimrande den var som ny. Och jag har då avbrutit pocessen och hällt tillbaks den urrunna slatten i expansionskärlet.
Detta har upprepats flera gånger under de 9 år som vätskan använts. Numera gör jag det årligen och ser ännu ingen färgskillnad på vätskan.
Logiken säger ju, är vätskan klar och fin och opåverkad kan det knappast förkomma någon korossion i kylkanalerna och vätskans korossionsskydd fungerar.
Varför då byta?
Re: Kylvätska
Som jag förstått det ska man byta kylarvätska då glykol tydligen ska börja bli aggressivt mot diverse ingående delar i motorn efter en viss tid. Varför det skulle vara så vet jag inte men på bilen, en äldre BMW, har jag tidigare slarvat med bassning från verkstan som följd. Då hade ju givare i kylarsystemet helt säckat ihop och börjat läcka, om det beror på gammal kylarvätska låter jag vara osagt. Att byta kylarvätska i båtmotorn är en såpass liten kostnad så jag tycker det är onödigt att chansa.
Re: Kylvätska
För min del är inte argumentet snålhet utan lättja.
Med VV-beredare och värmeväxlare för gångvärme placerade långt från motorn är systemet notorisk svårt att lufta.
Och jag kan tänka mig att BMW-motor inneåller långt fler exotiska metaller och legeringar än en gammal Perkins som konstruerades på 50-talet.
Med VV-beredare och värmeväxlare för gångvärme placerade långt från motorn är systemet notorisk svårt att lufta.
Och jag kan tänka mig att BMW-motor inneåller långt fler exotiska metaller och legeringar än en gammal Perkins som konstruerades på 50-talet.
Re: Kylvätska
Nu är jag ingen expert på motorer och kylvätska!
Men vi anordnade en plockasönder-motorkurs år 2000. Och jag har för mig att våra instruktörer/lärare sa att när syret har förbrukats/försvunnit ur kylvattensystememt (sötvatten) så korroderar det inte längre, men håller man på och byter glykolvatten så kommer det nytt syre med det nya vattnet. Om jag missminner mig eller har uppfattat det tokigt är jag inte säker på. Men jag gillar logiken i resonemanget. För det är ett dj-la slabb att byta glykolvatten
Ha de
Kenta
Det var bättre förr - längre tillbaka
Men vi anordnade en plockasönder-motorkurs år 2000. Och jag har för mig att våra instruktörer/lärare sa att när syret har förbrukats/försvunnit ur kylvattensystememt (sötvatten) så korroderar det inte längre, men håller man på och byter glykolvatten så kommer det nytt syre med det nya vattnet. Om jag missminner mig eller har uppfattat det tokigt är jag inte säker på. Men jag gillar logiken i resonemanget. För det är ett dj-la slabb att byta glykolvatten
Ha de
Kenta
Det var bättre förr - längre tillbaka
Det var bättre förr, längre tillbaka!
Re: Kylvätska
Det finns flera bra skäl att vara vaksam på kylarvätskan. Det ena är det uppenbara, motorn får inte frysa sönder. Det andra skälet är att höja kokpunkten för vattnet något och göra vattnet våtare (ytspänningssänkande, "vätmedel"). Det tredje skälet är att förhindra korrosion. Detta görs på två sätt: dels via inhibitorer, dvs "antikorrosionsmedel", dels genom att buffra kylvätskan så den är PH-mässigt neutral. Annars bildar till exempel kombinationer av mässing/koppar/brons (värmeväxlartuber, vattenpump, rördelar), aluminum (topplock, värmeväxlare) och gjutjärn (motorblock) till slut batterier, där något fräts sönder. En ytterligare möjlighet är läckström från givare, som kan skapa samma problem, men med extrafart från motorns eget elsystem.
Alltså, hur ofta skall man byta? Givetvis kan man göra en Gunnar, och "titta" på kylvätskan. Ser den OK ut, så är den antagligen det, särskilt i i Eileans gjutjärnsspis. Byte vart 5:e år är väl i så fall inte särskilt betungande, kan man tycka, om nu inte motorfabrikanten säger annat (eller om man tror sig veta bättre själv). Yanmar tycker man skall byta varje år, det har jag aldrig gjort.
Annars kan man förvissa sig om frysskydd (via en gravimeter) och man kan (utan labb) bara gissa sig till om vätskan tjänat ut avseende korrosionsskyddet. I stora sammanhang, där kylvätskan kostar multum (100-tals liter) tar man förstås prover och kör i botten, vi som häller på fem eller tio liter glykol finansierar ju inte en labbundersökning på besparingen. Det är samma med oljan i motorn - i större sammanhang gör man analyser, och byter olja när man måste, vi byter därför att det är mer ekonomiskt än att mäta.
Motorinstruktören tänkte inte riktigt klart avseende syret i vattnet. Vatten innhåller mycket syre (H2O, ju...), och syret tar liksom inte slut med tiden. Däremot innehåller råvatten (till och med från kranen) kemikalier, salter, kalk och annat som är obra för motorn. Därför brukar man (om man är fin i kanten) rekommndera destillerat vatten att blanda kylvätska av, och en källa (haha!) till sådant vatten är bhållaren för kondensvatten i familjen torktumlare. En tia litern i affären, "gratis" hemma. Samla i en ren dunk. Duger i batteerier också.
Alltså, hur ofta skall man byta? Givetvis kan man göra en Gunnar, och "titta" på kylvätskan. Ser den OK ut, så är den antagligen det, särskilt i i Eileans gjutjärnsspis. Byte vart 5:e år är väl i så fall inte särskilt betungande, kan man tycka, om nu inte motorfabrikanten säger annat (eller om man tror sig veta bättre själv). Yanmar tycker man skall byta varje år, det har jag aldrig gjort.
Annars kan man förvissa sig om frysskydd (via en gravimeter) och man kan (utan labb) bara gissa sig till om vätskan tjänat ut avseende korrosionsskyddet. I stora sammanhang, där kylvätskan kostar multum (100-tals liter) tar man förstås prover och kör i botten, vi som häller på fem eller tio liter glykol finansierar ju inte en labbundersökning på besparingen. Det är samma med oljan i motorn - i större sammanhang gör man analyser, och byter olja när man måste, vi byter därför att det är mer ekonomiskt än att mäta.
Motorinstruktören tänkte inte riktigt klart avseende syret i vattnet. Vatten innhåller mycket syre (H2O, ju...), och syret tar liksom inte slut med tiden. Däremot innehåller råvatten (till och med från kranen) kemikalier, salter, kalk och annat som är obra för motorn. Därför brukar man (om man är fin i kanten) rekommndera destillerat vatten att blanda kylvätska av, och en källa (haha!) till sådant vatten är bhållaren för kondensvatten i familjen torktumlare. En tia litern i affären, "gratis" hemma. Samla i en ren dunk. Duger i batteerier också.
Anders S
Re: Kylvätska
Instruktören tänkte nog inte på det syre som ingick i vattenmolekylerna, utan på det syre som finns löst i vattnet. Det ena frigörs inte i större mängder, det andra frigörs vid uppvärmning. Jämför slutet värmesystem i hus. Att syre ingår i vattenmolekylerna hindrar inte att man använder gjutjärnsrör som kan hålla i evigheter, givet att man inte behöver fylla syresatt vatten i systemet stup i kvarten.
Re: Kylvätska
Jo, det tänkte han nog på, efter att att ha tänkt efter. Men rådet om avsaltat vatten från kondenstumlaren är ändå bra.
Här kan man läsa om man vill, om eländes elände i kylsystem: http://www.qtf.se/filer/korrosion.pdf
Här kan man läsa om man vill, om eländes elände i kylsystem: http://www.qtf.se/filer/korrosion.pdf
Anders S
Re: Kylvätska
Nu har jag läst på och konstaterat att biltillverkarna förser dagens bilmotorer med longlife-kylvätska. Den är blandbar med traditionell kylvätska, men blandningen får då den traditionella kylvätskans bytesintervall. Om man spolar ur kylsystemet noggrannt kan longlifevarianten vara en bra lösning. Eileans variant duger nog gott om man har en motor med block och cylinderlock i gjutjärn. Risken för korrosion i värmeväxlaren är nog avsevärt större på värmeväxlarens sjövattensida (saltvatten). Mindre slabb - mer tid för segling.
/ALm
/ALm