Några tankar, Anders:
Internet har sedan några år ömsat skinn från att ha varit ett betraktelesemedie och envägskommunikationskanal till en väg för dubbelriktad kommunikation (Web 2.0:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Web_2.0 )
Internet skiljer sig från andra medier/kanaler därför att det numer kan fungera på många olika sätt; som en kanal bland många (radio, TV, tidning), som en affärsplats för handel, som mötesplats för likasinnade, informationskanal för företag mm.
Nu på senare tid har väl ingen missat uppsvinget för olika sociala medier som utnyttjar internet som plattform?
Bloggar, twitter, facebook, Linkedin, youtube, Flickr... (
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier)
För företag är detta med sociala medier både enkelt och svårt. Enkelt därför att alla kan skaffa sig youtube, facebook- konto, och börja twittra och blogga. Många företag gör det. Samtidigt svårt. Svårigheten kan vara att veta:
- Varför skall vi göra det (syftet, målet)
- Hur skall vi göra? (Massa olika grejer, eller bara tex blogg?)
- När (resurser, tajming, kort- och lång plan)
Och tänker man på detta vis skiljer sig detta inte nämnvärt mot andra beslut olika företag behöver ta då och då. Att göra hemläxan enkelt uttryckt.
Vad är då den vinnande affärsmodellen? Det är väl 100 miljardersfrågan :)
Den härskande 'sanningen' idag är att det oftast är en kombination av olika modeller som fungerar som visar vinst. Annonsintäkter, mikrobetalningar, affiliateprogram, sponsorskap och younameit... allt får bidra. Det finns ingen enkel blueprint på detta.
Allra tydligast är att företag bör ta internet på allvar, även stora företag. Det går inte att dabba sig längre och endast riskera få en notis i lokalblaskan under rubriken "Veckans Ris". Klantar man sig i leveranser, barnarbete eller kundservice kan detta få en rejäl spinn på webben som gör att kunderna flyr på nolltid. Skräcken för många är en snabb världsomspännande bojkott som initieras via webben. Mycket därför H&M och andra har ökat fokus på CSR -program på senare år.
För annonsörer och siteägare blir det också viktigt att stämma av tempen på de som ingår i nätverket (användarna av en mjukvara, bloggläsare, nyttjare av forum...) för att inte hitta på hyss som kan uppfattas som negativt. Där den sociala aspekten börjar väga över har ofta en sajt och användarna/läsarna smält samman till en community. Och då gäller det att våra den relationen. Precis som man vårdarar relationer irl.
Om man pratar marknadsföring och annonsering only: Möjligheterna till att skräddarsy budskap som internet ger motsvaras inte av någon annan kanal om. Internet är den i särklass vassaste kanalen som kan ge möjlighet att nå de allra smalaste målgrupperna som annars är kostar skjortan för annonsörer att försöka nå. TV, radio är sanslöst trubbigt, bättre är tex fackpress om man vill komma åt särskilda intressegrupper.
Men där infinner sig samtidigt utmaningen - att skapa budskap som ses som attraktiva. Och att bara köra dem till de som är intresserade. Då blir marknadsföringen effektiv. Detta är ingen ny sanninng, så har det alltid varit. Men med internet blir det allvar.
Ett konkret exempel: Om någon gör en sökning på "nya segel" på tex ett forum vore det förträffligt om annonshanteringssytemet skulle kunna känna av detta och plocka fram ett budskap som just handlar om nya segel. Då uppfattas det inte som reklam - utan som ren, nyttig, information och tas sannolikt emot med öppna armar av den som gör sökningen.
Riktigt där är vi inte ännu.
Och klart är också att annonsformaten förändras. Till en början var det ganska rudimentära GIF, sedan kom flash. Popups, skyscrapers, panorama, hijack... vad som kommer härnäst vet vi inte. Men klart är att detta utvecklas i rasande fart i likhet med allt annat. Detta är månne mindre intressant i sammanhanget/frågeställningen.
För att kunna ta betalt för en tjänst (eller vara) krävs det i regel att den innehåller ett värde. Det kan vara ett upplevt värde i form av status eller att vara 'en del i något större' eller ett konkret värde (löser ett problem). Hur mycket sedan det får kosta styrs av klassisk utbud/efterfrågan. Är det en unik vara/tjänst med som även efterfrågas och kanske även ger lite status kan priset vara högre och betalningsviljan blir högre. Finns det fler alternativ och substitut till det som erbjuds blir priset lägre och betalningsviljan blir lägre.
Det som verkar gälla nu för tidningar på webben är att man hänger upp precis så mycket som behövs i ett skyltfönster (rubrik, bild, ingress) för att sedan ta betalt för att få läsa resten, tex.
