Ankarlina slitage.

[febb]

Hej allihop, skönt att det börjar ljusna.

Jag har en undran,
är det någon som känner till något fall där ankarlinan nötts av?
Det är ju ganska många som bara har ankarolina utan kätting, alltså är är det någon risk att ovanstående kan hända?

[Anders S]

Hej allihop, skönt att det börjar ljusna.

Jag har en undran,
är det någon som känner till något fall där ankarlinan nötts av?
Det är ju ganska många som bara har ankarolina utan kätting, alltså är är det någon risk att ovanstående kan hända?

Ja, fast kanske inte som du tror. Den svaga punkten brukar vara vid båten, där linan (bandet) kan röra sig och skava ordentligt. Annars är risken inte så stor, om man inte har den avsevärda oturen att något vasst ligger precis där man ankrar. I korallrev kan det vara en helt annan sak, naturligtvis.

Visst är det trevligt att gå mot ljusare tider !

[Dehler38]

Förutsatt att fastsättningen i ankaret är med en kås, eller på annat sätt förbunden med ankaret utan att nämnvärt slitage sker vid anslutning lina-ankare ....
Det finns många sätt att göra det på.

[Anders S]

Förutsatt att fastsättningen i ankaret är med en kås, eller på annat sätt förbunden med ankaret utan att nämnvärt slitage sker vid anslutning lina-ankare ....
Det finns många sätt att göra det på.

Det spelar ju i det fallet ingen roll ifall man har tampen eller bandet fäst i en kättingstump eller direkt i ankaret. En kaus gör samma nytta vare sig.

Men det sliter inte så mycket ändå. Min ankarlina i fören består av kätting, med en insplitsad del av tågvirke, ifall det skulle behövas mer än 50 meter kätting någon gång. Då har jag ordnat det så att den allra sista delen av ankartåget består av kätting, avpassad så att kättingen går väl utanför båten. Sedan har jag runt 30 meter tamp, sedan kättingen som jag normalt ankrar med. Så har jag gjort därför att i ett krisläge ha den slitstarka kättingen genom kabelgatt och ankarbeslaget så man slipper bekymra sig att något skavs av vid sämsta tänkbara tillfälle. Tampen (treslagen 16mm) är insplitsad i kättingen med en vanlig rep/kättingsplits (ungefär som en ögonsplits, men med ena kardelen vänd åt "fel håll"). En sådan splits löper och griper på kabelhjulet på många ankarspel. Jag har samma lösning på akterankaret, där kättingen bara är ca 5 meter. Där har jag har inspekterat splitsen mycket noga flera ggr varje säsong, men det verkar som de slits helt obetydligt. När man till slut ser slitage är det bara dags att flytta in splitsen en halvmeter - det kan man som regel göra några gånger innan man får alltför långt att hoppa till kajen

I sammanhanget: Ankarolina (ankarband) håller inte i evighet de heller. Särskilt utsatt är ändan som alltid ligger i solljuset, och man kan göra väl i att kapa en meter eller så efter några år. Det finns en särskild Krokolina-krokbeslag att köpa som används för att häkta i ankaret om man inte vill låta segelmakaren sy ett nytt öga med symaskinen.

[febb]

Hej igen.

Själv har jag ordnat det så att, närmast ankaret har jag 5 m tamp efter det har jag 8 m kätting och sedan ankarolinan.
Detta för att kättingen primärt skall hålla ner linan för att jämna ut ryck i linan.
Den svaga punkten är ju då de 5 meterarna lina mellan ankaret och kättingen.

[Anders S]

Hej igen.

Själv har jag ordnat det så att, närmast ankaret har jag 5 m tamp efter det har jag 8 m kätting och sedan ankarolinan.
Detta för att kättingen primärt skall hålla ner linan för att jämna ut ryck i linan.
Den svaga punkten är ju då de 5 meterarna lina mellan ankaret och kättingen.

Det behöver inte vara så svagt - det beror på hur du splitsat in kättingen i linan. Men förutsatt att du har goda, välgjorda splitsar är linan närapå opåverkad vad gäller styrka. Mot ankarets schakel har du säkert redan nu en kaus, och om det fungerar hanteringsmässigt kan du ha det mot kättingen också. Har du inte bamseschacklar kan det nog tänkas att just schacklarna är svagaste punkten, därefter kommer (kanske) kättingen. Typiska hållfasthetsvärden (brottgräns) för 8 mm kätting är runt 2500 kg, ungefär samma eller litet mindre för en schackel i samma dim.

En bra tamp i bästa kvalitet (polyestersilke) håller ca 3,3 ton i 12 mm, i mitt fall (16 mm) håller den kvalisorten för bortemot sex ton. Ta bort tio procent, för splitsen, så har du ändå marginal på den smäckra 12mm-tampen - tar du 16 mm den korta biten har du att slita på också. Det starkare (grövre) Ankarolinabandet håller för ca 2500 kg, bra nära kättingens brottslast. Det kan nog funderas på om knaparna håller för det, om de inte sitter ovanligt bra.

[stangen]

Tamp eller band?

De är olika och beter sig olika. Nötas av vete 17 om jag tror på om allt är välgjort (som beskrivs på oika sätt). Däremot kan ju överhandsväder göra att det nöter extraextra...
Olika band (Ankarolina är mest känt) är väl känt för att vara känsliga för solljus och blir spröda med tiden (naturligtvis kommer det nu 1001 inlägg som säger att "jag minsann har ett primafint band som hallit i 27 år. Jag har starka band till mitt ankarband" . Men jag drar mig till minnes att det rapporterats om att band med tiden gått av helt enkelt.

[naffatS]

I somras förlorade jag ett ankare genom ett avslitet ankarolinaband. Ankaret satt som berget på åtta meters djup och brast när jag försökte lyfta det. Kvar på botten låg mitt Delta-ankare med 4m kätting och ca 3m ankarband. Det blev till att åka in till Waxholm och köpa nytt ankare och band. Tyvärr hade dom bara fusk-Bruce. Bandet var ett 56-meters och var 8-9 år gammalt.

[Anders S]

I somras förlorade jag ett ankare genom ett avslitet ankarolinaband. Ankaret satt som berget på åtta meters djup och brast när jag försökte lyfta det. Kvar på botten låg mitt Delta-ankare med 4m kätting och ca 3m ankarband. Det blev till att åka in till Waxholm och köpa nytt ankare och band. Tyvärr hade dom bara fusk-Bruce. Bandet var ett 56-meters och var 8-9 år gammalt.

Beklagar förlusten!

Precis så brukar det gå illa med Ankarolinaband. Bandet tål inte UV-ljuset, och det är i "yttervarven" som det försämras mest. Jag har pensionerat mitt gamla Ankarolina av det skälet (jag hade IOFS tur, inget hände), och använder treslagen ankarlina i en ankarbox i stället. Om man klipper bort några meter (två varv) vart tredje-fjärde år tror jag man kan minska den här risken ordentligt - eller om man har ett kapell på Ankarolinan. På min förra båt hade jag Ankarolinan på insidan av sittbrunnssargen, skyddat mot ljus, och det finns de som sätter rullen på insidan av stuvluckan också.

[friseglarn]

Jag har länge gillat ankarolina för att det är lätt, smidigt, tar lite plats och enkelt att ta in på ordnat sätt. MEN jag har slutat med ankarolina och har nu istället flätad (åttaslagen) tamp i ankarboxen föröver, överdimensionerad för min båt 16 mm.. Orsaken till att jag slutat med ankarolina är att jag två gånger fått brustet förtroende för bandet. I båda fallen var det halvgammal ankarolina som fått mycket sol på den del som sitter ytterst och närmast ankaret. I det ena fallet brast det av "sig själv" i hård vind "ryckigt" läge o båten drev in i dyig vass (tack och lov) den andra gången (första gången egentligen, för länge sedan) gick det av när en dansk (tror jag) körde på bandet på nåt ställe där jag hade ankare från aktern, jag lovar det var ganska mild påkörning och det var kölen som drog av bandet på ett sätt som inte skett med ens 12 mm tamp...

Treslagen tamp giller jag inte, den liksom snor sig. Men flätad tamp är underbart. Faller fint och ordningssamt ner i ankarboxen (eller hinken för den delen). Har aldrig kätting numera. Trams med kätting. Ingen effekt som inte kan nås på bättre sätt. Möjligen kanske motiverad på fortress ankare som är lite speciellt att få att fästa bra o behöver nåt som drar skanken på ankaret nästan parallellt med havsbotten i början. Men jag har istället för kätting en "ängel", ankarlinetyngd, som jag släpper ut och låter tynga ned tampen. Tynger ned bättre med mindre vikt än kätting. Dessutom behöver jag bara tynga ned i bland så jag kan laga efter läge. Ängeln gör att det fjädrar fint och den håller tampen under eventuella danskar som kanske annars kör av den. Funderar på att sätta sekundärt fäste för tampen vid vattenlinjen i fören för att minska dragvinkeln mot botten och kanske ännu hellre minska på rycken och slängen fram och tillbaka på svaj vid hård vind. Har inte monterat på min nuvarande båt. I en av de "gamla" båtarna fanns ett smidigt fäste när vattenlinjen i aktern (väl fastsatt fäste för badstege) och det använde jag ofta. Satt då bra även med kort tamp. Bra i tätankrade vikar.

Har ALDRIG haft problem med slitage på tamp i vattnet. Jag har alltid med en bit uppklippt slang som jag kan använda som skavskydd i fören vid riktigt hårt väder. Har aldrig behövt det men ändå använt det ibland.. verkar funka så att tampen inte gnags av. Riktigt säkert vet jag inte, så illa har det aldrig varit att jag fått reda på om det håller lika bra som kätting. Kättingring kan ev vara bra för att lägga runt sten iland, kan kanske också vara bra som ängel när man inte har den iland.

[Lasse M]

Apropå Ankarolina så har jag blivit varnad för att använda den till det den är avsedd för... Tydligen skulle Ankoralinan ha egenskaper som extremt liten töjning vilket skulle göra den direkt olämplig att använda vid förtöjning. På vår båt har vi dock 2 rullar, en i fören och en där bak.

Lasse