Vissa försäkringsbolag föreskriver två slangklämmor, andra förlitar sig på en gummiparagraf (enl Anders). Vidare finns en diffus CE-föreskrift som säger något.
Den centrala frågan är väl ändå i vilken utsträckning säkerheten höjs med två slangklämmor. Anders har tidigare tagit upp friktion, dvs att slangen lossar att en tryckstöt, ett ryck i slangen, vibrationer etc. En annan faktor är korrosion, dvs om en av klämmorna brister så finns den andra kvar. Om det skyddet ska fungera måste klämmorna inspekteras (men kanske mer sällan). En tredje orsak kan vara krypning i materialet, dvs klämman pressar ut slangmaterialet varvid friktionen minskar med tiden. Ett fjärde är monteringen av klämman. Friktionen i skruven kanske är så stor att man inte rår dra den tillräckligt men tror att man gjort det. (Man bör tänka på att det inte alla gånger är proffs som monterar klämman).
Höjs säkerheten med två klämmor? Om ja, så sker detta till en måttlig kostnad och lite besvär. Samma sak med träpluggar. Om man kan begränsa inträning av vatten vid en skada så är det motiv nog.
Hål i botten!?
På gränsen till Off Topic, men med bäring på säkerhetstänk
Jag tror också att frågan är rätt väl utforskad, men det var den väl redan innan Maxi33 begärde en total genomgång. En reflektion är nu "till vad nytta" och "vem ändrar nu sitt beteende till det bättre"?
Ur en annan synvinkel (jag försökte beröra den i samband med Chtulus svarspostning om att "täcka båten"), så finns det rätt många beteenden och "självklarheter" som, när de ifrågasätts, inte alltid har så glasklara eller enkla svar. Då brukar åtminstone jag finna viss tröst i att all kunskap är inte explicit, kan inte förklaras och att "intuition" ofta är en sorts manifesterad tyst kunskap. Den som inte är medveten om det stora gränslandet mellan dels rena spökerier och "onödor" och å andra sidan den ytterst påtagliga, väldokumenterade kunskapen kan annars lätt gå vilse. Det är vanligen ett misstag att tro allt man inte kan förstå eller hitta referenser till är sådant som man inte heller behöver ta hänsyn till.
En speciell fälla (och som ofta laddas och ställs ut av de som finner nöje i att ifrågasätta) är den med falska korrelationer. Då kan man till exempel fråga "visa mig någon som räddat sig mha träpluggar". Svaret blir ju vanligen negativt, och så kommer, som i triumf, påståendet "men då kan ju träpluggar inte betyda något för säkerheten." Den som då inte tänker efter missar lätt att träpluggarna är bara en del i ett mer komplext kausalsamband där medvetenhet om risker, tillsyn, kontroller och reparationer ingår som tidigare och viktigare steg.
Det kan vanligen visas att det brinner mindre ofta hos de med många brandsläckare och att de med en välförsedd verktygslåda behöver göra färre reparationer. Då bör man inte förväxla orsak och verkan, och tro att brandsläckare eller verktygslådor egentligen är onödigt och bara "gammalt skrock".
Ur en annan synvinkel (jag försökte beröra den i samband med Chtulus svarspostning om att "täcka båten"), så finns det rätt många beteenden och "självklarheter" som, när de ifrågasätts, inte alltid har så glasklara eller enkla svar. Då brukar åtminstone jag finna viss tröst i att all kunskap är inte explicit, kan inte förklaras och att "intuition" ofta är en sorts manifesterad tyst kunskap. Den som inte är medveten om det stora gränslandet mellan dels rena spökerier och "onödor" och å andra sidan den ytterst påtagliga, väldokumenterade kunskapen kan annars lätt gå vilse. Det är vanligen ett misstag att tro allt man inte kan förstå eller hitta referenser till är sådant som man inte heller behöver ta hänsyn till.
En speciell fälla (och som ofta laddas och ställs ut av de som finner nöje i att ifrågasätta) är den med falska korrelationer. Då kan man till exempel fråga "visa mig någon som räddat sig mha träpluggar". Svaret blir ju vanligen negativt, och så kommer, som i triumf, påståendet "men då kan ju träpluggar inte betyda något för säkerheten." Den som då inte tänker efter missar lätt att träpluggarna är bara en del i ett mer komplext kausalsamband där medvetenhet om risker, tillsyn, kontroller och reparationer ingår som tidigare och viktigare steg.
Det kan vanligen visas att det brinner mindre ofta hos de med många brandsläckare och att de med en välförsedd verktygslåda behöver göra färre reparationer. Då bör man inte förväxla orsak och verkan, och tro att brandsläckare eller verktygslådor egentligen är onödigt och bara "gammalt skrock".
Senast redigerad av 1 Anders S, redigerad totalt 0 gånger.
Anders S
Pluggar av olika slag
Jag har faktiskt lite praktisk erfarenhet av pluggar, både koniska och platta. Inte i en nödsituation men dock i övning.
På Berga Örlogsskolar fanns en halv minsvepare upplagd i en hall. Minsveparen kunde fyllas med vatten från alla möjliga hål och sprickor i skrovet. Beväringen (i det här fallet torpedmatrosen) fick i uppgift att först täta och stötta där det behövdes och därefter pumpa ur vattnet med alla möjliga olika pumpar.
Till vår hjälp hade vi olika typer av kilar och pluggar.
Det går alldeles utmärkt att täta en längsgående spricka i skrovet med ett flertal pluggar och t ex en filt eller något liknande. Inte blir det helt tätt men vattenflödet minskar vesäntligt och det finns förhoppningsvis tid ta båten till hamn och få hjälp med länspumpning alt att få hjälp av sjöräddningen.
Finns det inte färdiga pluggar så tar man vad som finns i närheten,t ex en skryvmejsel, skiftnyckel, etc.
Ett annat effektivt sätt att täta lite större skador är att föra ner ett segel över hålet och runt upp på andra sidan båten. Lär inte heller bli helt tätt men hjälper en hel del.
När det gäller trasiga genomföringar så är jag helt övertygad av att en plugg, eventuellt tillsammans med en trasa eller likande, klarar situationen riktigt bra. Utan plugg så går det säkert också men då måste man tänka efter och leta efter något annat, vilket tar tid som man eventuellt inte har.
Off topic: det som var mest intressant var att sk vakumpumpar fungareade bäst av alla. Man skickade ner vatten genom en slag till pumpen och upp kom mycket mer vatten.....
På Berga Örlogsskolar fanns en halv minsvepare upplagd i en hall. Minsveparen kunde fyllas med vatten från alla möjliga hål och sprickor i skrovet. Beväringen (i det här fallet torpedmatrosen) fick i uppgift att först täta och stötta där det behövdes och därefter pumpa ur vattnet med alla möjliga olika pumpar.
Till vår hjälp hade vi olika typer av kilar och pluggar.
Det går alldeles utmärkt att täta en längsgående spricka i skrovet med ett flertal pluggar och t ex en filt eller något liknande. Inte blir det helt tätt men vattenflödet minskar vesäntligt och det finns förhoppningsvis tid ta båten till hamn och få hjälp med länspumpning alt att få hjälp av sjöräddningen.
Finns det inte färdiga pluggar så tar man vad som finns i närheten,t ex en skryvmejsel, skiftnyckel, etc.
Ett annat effektivt sätt att täta lite större skador är att föra ner ett segel över hålet och runt upp på andra sidan båten. Lär inte heller bli helt tätt men hjälper en hel del.
När det gäller trasiga genomföringar så är jag helt övertygad av att en plugg, eventuellt tillsammans med en trasa eller likande, klarar situationen riktigt bra. Utan plugg så går det säkert också men då måste man tänka efter och leta efter något annat, vilket tar tid som man eventuellt inte har.
Off topic: det som var mest intressant var att sk vakumpumpar fungareade bäst av alla. Man skickade ner vatten genom en slag till pumpen och upp kom mycket mer vatten.....
Har också varit på Berga, när man stod till midjan i februari-ljummet havsvatten var man glad att kunna slå i varenda träbit som fanns!
Var det en minsvepare? någon sa att det var en bit av Gustaf V (båten alltså).
Bultpistolen var roligast ...
Pumpen du beskriver tror jag är ejektorpumpen. Såna har man på passagerarfartyg för att kunna länsa bort vatten som kommer från eldsläckningen och som kan äventyra stabiliteten. De fanns inte när New Yorks brandkår lyckades välta lyxångaren France i hamnen.
Kapten ombord ville öppna bottenventilerna så at fartyget skulle sjunka några meter och ställa sig stabilt på botten. Kaptenen fick inte för brandkåren. Fransmännen lär aldrig ha förlåtit N.Y.F.D för detta (off topic!)
Var det en minsvepare? någon sa att det var en bit av Gustaf V (båten alltså).
Bultpistolen var roligast ...
Pumpen du beskriver tror jag är ejektorpumpen. Såna har man på passagerarfartyg för att kunna länsa bort vatten som kommer från eldsläckningen och som kan äventyra stabiliteten. De fanns inte när New Yorks brandkår lyckades välta lyxångaren France i hamnen.
Kapten ombord ville öppna bottenventilerna så at fartyget skulle sjunka några meter och ställa sig stabilt på botten. Kaptenen fick inte för brandkåren. Fransmännen lär aldrig ha förlåtit N.Y.F.D för detta (off topic!)
Jag håller helt med dig Anders (och andra). Det vi möter är potentiella haverier som vi måste (helst) klara. De anvisningar som sjfv, försäkringsbolag m fl utfärdar har som avsikt att hjälpa oss i detta. Sedan kanske det inte är enkelt att förstå varför i alla lägen men man får antaga att de har samlat på sig erfarenheter. Sannolikheten att man själv ska råka ut för avhoppad slang, brand, våldsam grundstötning, rigghaveri får man hoppas är liten men tyvärr ändligt stor. Det är därför man har pluggar, brandsläckare mm. Som Anders skriver, man kan inte vända på resonemanget.
Till sist, jag täcker båten för att jag dels vill ha torrt på däck för attundviks söndersprickning pga frysning. Att man får mindre skit är inte så tokigt det heller men man måste likt f-b göra rent.
Till sist, jag täcker båten för att jag dels vill ha torrt på däck för attundviks söndersprickning pga frysning. Att man får mindre skit är inte så tokigt det heller men man måste likt f-b göra rent.
Vad fasen, här har man bokat in en dag för att plocka bort alla onödiga slangklämmor. Väger båten 3 ton så gäller det ju att spara vikt. Överblivna slangkämmor kan man säkert sälja på Blocket, några tior ska väl det ge. Självklart ska träpluggarna ut, jag har många för de svarvade en bekant åt mig som gjort ett avbrott i äggkoppsproduktionen (hustrun var mycket tacksam för detta). Träpluggarna hade jag tänkte ge till en gammal rörmokare som använder pluggar med stor förtjusning.
Fast jag hade tänkt fuska med täckningen, båten står inne och det känns väl jobbigt att släpa ut den för att få den rätta väderbitna patinan.
Men nu har ni förstört alltihop med alla ovedersägliga bevis för nyttan av dubbla klammor och träplugg. Inga pengar till hamburgare och rörmokaren får inget att glädjas åt!
Fast jag hade tänkt fuska med täckningen, båten står inne och det känns väl jobbigt att släpa ut den för att få den rätta väderbitna patinan.
Men nu har ni förstört alltihop med alla ovedersägliga bevis för nyttan av dubbla klammor och träplugg. Inga pengar till hamburgare och rörmokaren får inget att glädjas åt!
Sedär, de flesta verkar ju ha blivit på riktigt gott humör till slut.
Jag började bli orolig att jag ställt till med något...
Nix Anders S, det du skrev om att Maxi33 ville ha en total genomgång är bara ditt sätt att spetsa till det hela. Det enda jag undrade över var om någon visste om ett fall där dubbla slangklämmor i praktiken varit det avgörande för att förhindra ett haveri - och något sådant har ingen ännu berättat om.
Jag undrade också om någon i praktiken kunnat använda en träplugg, och den enda som berättat om ett sådant tillfälle är Anders S (om minnet nu inte sviker mig - ids inte bläddra tillbaka i denna långa och intressanta tråd) men då var det just till det som träpluggarna kom till för i båtarnas träålder - att ersätta en förlorad dyvika.
Så frågan är inte "väl utforskad" Anders S, och det var den inte tidigare heller. Det någon nu säger om att saken har bevisats osv är fel - ingenting har "bevisats", det enda som står klart är att alla utan undantag behåller sina tidigare åsikter.
Utom bosseh möjligen som tydligen var på väg att inte bara förstå vad jag sagt, utan tänkte gå vidare till en extrem tolkning av mina ord och rena sin båt från allt ogudaktigt och bli en slangklämmefundamentalist och pluggabsolutist, och det skulle ha blivit otäckt...
Intressant berättelse från Berga frhar, hur breda sprickor var det som kilarna slogs ner i?
Skulle en trasig genomföring kunna tätas med en kil eller plugg om den sitter kvar och bara är sprucken i godset?
Med "trasig" i ditt inlägg menade du väl "helt lossbruten"?
Det du kunde använda ett antal kilar plus en filt till låter som skrovskador som skulle sänka en fritidsbåt på några sekunder. Mindre sprickor i skrov eller ventiler borde en klump klistrig fogmassa vara effektivast till. Vad tror du frhar?
Segla nu i frid allihop, med dubbla slangklämmor och pluggar av alla sorter och former, och om ni räddar en situation med detta hoppas jag höra av er.
Jag började bli orolig att jag ställt till med något...
Nix Anders S, det du skrev om att Maxi33 ville ha en total genomgång är bara ditt sätt att spetsa till det hela. Det enda jag undrade över var om någon visste om ett fall där dubbla slangklämmor i praktiken varit det avgörande för att förhindra ett haveri - och något sådant har ingen ännu berättat om.
Jag undrade också om någon i praktiken kunnat använda en träplugg, och den enda som berättat om ett sådant tillfälle är Anders S (om minnet nu inte sviker mig - ids inte bläddra tillbaka i denna långa och intressanta tråd) men då var det just till det som träpluggarna kom till för i båtarnas träålder - att ersätta en förlorad dyvika.
Så frågan är inte "väl utforskad" Anders S, och det var den inte tidigare heller. Det någon nu säger om att saken har bevisats osv är fel - ingenting har "bevisats", det enda som står klart är att alla utan undantag behåller sina tidigare åsikter.
Utom bosseh möjligen som tydligen var på väg att inte bara förstå vad jag sagt, utan tänkte gå vidare till en extrem tolkning av mina ord och rena sin båt från allt ogudaktigt och bli en slangklämmefundamentalist och pluggabsolutist, och det skulle ha blivit otäckt...
Intressant berättelse från Berga frhar, hur breda sprickor var det som kilarna slogs ner i?
Skulle en trasig genomföring kunna tätas med en kil eller plugg om den sitter kvar och bara är sprucken i godset?
Med "trasig" i ditt inlägg menade du väl "helt lossbruten"?
Det du kunde använda ett antal kilar plus en filt till låter som skrovskador som skulle sänka en fritidsbåt på några sekunder. Mindre sprickor i skrov eller ventiler borde en klump klistrig fogmassa vara effektivast till. Vad tror du frhar?
Segla nu i frid allihop, med dubbla slangklämmor och pluggar av alla sorter och former, och om ni räddar en situation med detta hoppas jag höra av er.
Ja Maxi33, något har du allt ställt till med. Jag tror nämligen att detta är första gången i Sailguides historia som genusperspektivet använts i ett försök att beskriva tolkningen av ditt sätt att skriva inlägg. Jag tänker naturligtvis på Rudis inlägg som den intresserade kan leta upp bland mängden inlägg.Maxi33 skrev:Sedär, de flesta verkar ju ha blivit på riktigt gott humör till slut.
Jag började bli orolig att jag ställt till med något...
Jag kommer forsättningsvis att göra likadant som förra året, och året innan och året innan, och ... Nämligen att kontrollera slangar, genomföringar och infästningar innan sjösättning. Men inte byta stosar till lång modell för att kunna härbergera två slangklämmor. F.ö. är det väldigt få regler rörande båtkonstruktion och säkerhet som gäller retroaktivt. Jag kan inte egentligen komma på någon så här på rak arm. Det är egentligen bara vanligt i andra, mer yrkespolitiskt influerade sammanhang.
När det gäller koniska träpluggar gjorde jag för något år sedan en enkel riskanalys och kom fram till att en färdig plugg är det snabbaste sättet att täta en brusten genomföring. Alltså finns pluggar numer ombord.
I min katastrofarsenal ingår även, men ej endast, diverse träbitar, kofot modell stor och polyuretanskum på burk. Sådant man köper i bygghandeln. Skummet sväller av fukt och jag tror att det är en alldeles utmärkt produkt att täta läckor med.
Nog lär väl detta bli det sista inlägget i denna bitvis förfärliga tråd! Och till sist, mailet jag skickade till Svenska Sjö har ännu inte fått något svar!
mvh Sven-Barry
Är det inte sjöskum du menar? Och har du tänkte spruta det rätt ut i havet eller kanske direkt på pluggarnaS-B A-son skrev:
I min katastrofarsenal ingår även, men ej endast, diverse träbitar, kofot modell stor och polyuretanskum på burk. Sådant man köper i bygghandeln. Skummet sväller av fukt och jag tror att det är en alldeles utmärkt produkt att täta läckor med.
mvh Sven-Barry
Jag antar att du tänker dig att spruta det i en påse förslagsvis så inte det inträngande vattnet sköljer bort det?Modellera nämnde Maxi 33. Nån som har eller haft en sån där formad huvudkudde som ska vara bra för nacken? Finns i olika kvalisorter, men den jag tänker på är nog tillverkad av nån slags "luftig latex". Skulle tro att tillskurna bitar av sådant material kan få stopp på vatten i oformliga skrovskador.
Eller något uppblåsbart som antar formen av hålet. Tänk uppblåst kondom/flytväst, tja idén att ha nåt som sväller upp när man fyller det med luft kanske skulle fungera. Det ska naturligtvis sticka ut på utsidan och insidan så att hålet bildar en midja på den uppblåsta tingesten så att det sitter kvar. Tokigt, jag vet inte.
Till riktigt stora hål kan man ju rentav tänka sig att stoppa i en uppblåst skeppare, men bara om denna inte har hål i huvudet för då kan avsedd verkan utebli...
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
I engelska båttidningar marknadsförs något som kallas "Subrella" - en sorts tätmoj som sticks genom skrovet och spärras ut som ett paraply på utsidan. En något liknande anordning finns för gummibåtar - en sorts klamma som skall sättas i hålet och skruvas tätt.
I min urgamla "Handbok i Sjöfart" visas andra sätt, cementkistor, träförbyggningar och bilder på hur man använder en Cox bultpistol för att förankra plåtar.
Skum i en plastpåse kan tänkas fungera (men antagligen inte direkt i vattenflödet), sannolikt skulle en sittbrunnskudde, en dyna eller en tröja kunna hjälpa. Att ha några strävor och ett par plankbitar till hands är säkert utmärkt, ty tätningen kan behöva stöttas.
I min urgamla "Handbok i Sjöfart" visas andra sätt, cementkistor, träförbyggningar och bilder på hur man använder en Cox bultpistol för att förankra plåtar.
Skum i en plastpåse kan tänkas fungera (men antagligen inte direkt i vattenflödet), sannolikt skulle en sittbrunnskudde, en dyna eller en tröja kunna hjälpa. Att ha några strävor och ett par plankbitar till hands är säkert utmärkt, ty tätningen kan behöva stöttas.
Anders S
Paraply finns/fanns enl uppgift i kommisens förlåt, flottans båtar. De hade fö en massa kul prylar.
Cementkistor användes både i stål och träfartyg. Känns väl pessimistiskt i en fritidsbåt men man kan ju bygga grillar på berget.
Plywood brukar finnas ombord i form av stuvluckor. Har de några st hål är lättare att få fast dem. Överblivna hål kan tätas med träplugg
Någon form av "stämplings-virke" kan man ha ombord.
Skum-i-påse finns beskrivet i någon selglingsbeskrivning. Vi provade i en trasig regntunna, det tar en stund innan det stelnar men blir det starkt.
Sen har vi ju duk med latter.
Skutornas myrstackar klara man sig utan.
Det går nog att reparea ganska mycket med lite fanatasi. Nöden är ju uppfinningarnas moder!
Cementkistor användes både i stål och träfartyg. Känns väl pessimistiskt i en fritidsbåt men man kan ju bygga grillar på berget.
Plywood brukar finnas ombord i form av stuvluckor. Har de några st hål är lättare att få fast dem. Överblivna hål kan tätas med träplugg
Någon form av "stämplings-virke" kan man ha ombord.
Skum-i-påse finns beskrivet i någon selglingsbeskrivning. Vi provade i en trasig regntunna, det tar en stund innan det stelnar men blir det starkt.
Sen har vi ju duk med latter.
Skutornas myrstackar klara man sig utan.
Det går nog att reparea ganska mycket med lite fanatasi. Nöden är ju uppfinningarnas moder!
Faktum är att jag faktiskt myrat en båt en gång vid ett läckage. Dock inte med myrstack utan med en för ändamålet medhavd kasse sågspån. Det var en träbåt, och läckageorsaken var av den vanligare sorten. Nämligen att skruvarna som förbinder sambordet med kölplankans spunning (under mastfoten) tappade greppet i grov motsjö. Det blev i princip tätt efter någon halvminuts "myrande". Fungerar utmärkt när det läcker i långa springor, men är så klart meningslöst för stora hål.
Jag såg härförleden ett exempel på en som nödtätat en större skada genom att "kölhala" ett segel. Det fungerade tydligen rätt bra.
Mh Niklas
Jag såg härförleden ett exempel på en som nödtätat en större skada genom att "kölhala" ett segel. Det fungerade tydligen rätt bra.
Mh Niklas
Diskussionens vågor tycks sent omsider ha lagt sig. Undertecknad tar sig friheten att sammanfatta vad vi kommit fram till:
Maxi 33 är inte vare sig ologisk, för okontroversiell eller fast i gamla traditioner och oförmögen att tänka själv(och det här var väl hans huvudärende).
Det är de andra barnen som är dumma, själv är han en klipsk pojke.
Rudi
Maxi 33 är inte vare sig ologisk, för okontroversiell eller fast i gamla traditioner och oförmögen att tänka själv(och det här var väl hans huvudärende).
Det är de andra barnen som är dumma, själv är han en klipsk pojke.
Rudi
Så kan det bli när man umgås med präktigt folk som håller grejorna i ordning.Maxi33 skrev: Nix Anders S, det du skrev om att Maxi33 ville ha en total genomgång är bara ditt sätt att spetsa till det hela. Det enda jag undrade över var om någon visste om ett fall där dubbla slangklämmor i praktiken varit det avgörande för att förhindra ett haveri - och något sådant har ingen ännu berättat om.
Nu ser jag ett ytterligare, uppenbart användningsomåde för en lagom stor träplugg. Om inte annat för att få öronly och arbetsro vid vårens inspektioner av genomföringar, åtdragning av dubbla slangklämmor och tillsyn av tillhörande propp.
Anders S