Clas Ohlsson i Gbg sålde förra våren ett litet parti LED-lamport som var identiska med Biltema-lampan som Anders S nämner. Jag köpte ett antal och testade, men bytte tillbaka till mina halogenlampor tämligen omgående. Tyckte liksom Janne ovan att dom lämnade ett alltför kallt och blått ljus.
Förhoppningsvis är det bara utseendet som är identiskt hos Biltemas lampor.
Otto
Lysdioder
Men ni får ju leta lite längre för fasen! Klart ni får skit om ni handlar på Biltema och Clas;) Det finns varmvita dioder, och der går i princip inte att skilja på ljuset från sådana och en vanlig halogen! Visst är spektrat smalare, men fortfarande en väldigt behaglig färg. Så klaga inte på teknik, den finns, det är bara ont om tillverkare som fattat det! Varmvita dioder är inte ens dyrare än vanliga vita, samma pris när man köper dem löst.
Finns ju tex en diodtyp som heter Luxeon nånting, de drar 1watt i minsta modellen, men lämnar lika mycket ljus som en 10w halogen, eller ca 20 vanliga högintesiva dioder. Dock blir de faktiskt lite varma, och kostar runt 50kr styck. Men strömförbrukningen verkar trots värmen vara samma.
De finns även i 3 och 5watts modeller, men de har kortare lystider. finns i massor av färger.
Det ja skrev nu gäller första generationen av dessa dioder, finns en ny nu, K2 som är ännu bättre.
Så det är inte diodtekniken det är fel på, eller knappt ens priset;) det är tillverkarna av båtarmaturer som är slöa. Och självklart blir det då dyrt...
Men visst kommer priserna att sjunka på dioder, absolut. Och inom några år tror jag att vi ser betydligt mer dioder i den mesta sortens belysning. Om det inte kommer nåt nytt som är bättre;)
//Robin
Finns ju tex en diodtyp som heter Luxeon nånting, de drar 1watt i minsta modellen, men lämnar lika mycket ljus som en 10w halogen, eller ca 20 vanliga högintesiva dioder. Dock blir de faktiskt lite varma, och kostar runt 50kr styck. Men strömförbrukningen verkar trots värmen vara samma.
De finns även i 3 och 5watts modeller, men de har kortare lystider. finns i massor av färger.
Det ja skrev nu gäller första generationen av dessa dioder, finns en ny nu, K2 som är ännu bättre.
Så det är inte diodtekniken det är fel på, eller knappt ens priset;) det är tillverkarna av båtarmaturer som är slöa. Och självklart blir det då dyrt...
Men visst kommer priserna att sjunka på dioder, absolut. Och inom några år tror jag att vi ser betydligt mer dioder i den mesta sortens belysning. Om det inte kommer nåt nytt som är bättre;)
//Robin
-
Sneseglarn
- Diamantmedlem
- Inlägg: 355
- Blev medlem: sön 06 maj 2007, 18:42
- Ort: Skåne
Har också testat en spolformad diodlampa från biltema, den åkte ut fortare än kvickt... Alldeles för blått ljus tyckte jag.
Jag har aldrig handlat av dom själv, men dom verkar ha en del vettigt:
http://www.molectric.com/
Har också funderat på om det inte skulle gå att gjuta in lämplig högeffektled i epoxi och montera på masten som däcksbelysning. Inte så mycket för förbrukningen men för att slippa den årliga glappkontaktjakten. Kan bli bekymmer med värmen iofs.
Jag har aldrig handlat av dom själv, men dom verkar ha en del vettigt:
http://www.molectric.com/
Har också funderat på om det inte skulle gå att gjuta in lämplig högeffektled i epoxi och montera på masten som däcksbelysning. Inte så mycket för förbrukningen men för att slippa den årliga glappkontaktjakten. Kan bli bekymmer med värmen iofs.
Skilj nu på färgtemperatur och problemet med spektralfördelning!
Man talar ibland om "svartkroppsstrålare" och då menar man ljuskällor som har en jämn spektralfördelning (även utanför det synliga spektrat). Lysdioder är mycket ofullständiga i det avseendet - faktiskt en av dess stora poänger i andra tillämpningar. Är inte spektralfördelningen komplett och jämn inom det synliga spektrat blir det inte bra för läsning, avståndsbedömning, pillarbete etc etc. Vill det sig illa kan text försvinna, pga att färg (tryckfärg t ex) selektivt reflekterar sin egen del av spektrat. Sammanfaller den här reflektansen med en dipp i belysningen "försvinner" texten i större eller mindre grad.
Lysrör (som Jaramaz redan sagt) har liknande problem, som man löser på olika sätt. Lysdiodianerna jobbar på att komma lika långt de också - glödlampor är ju ett förfärligt slöseri med energi, om man inte vill ha den goa värmen man får på köpet. Här är en länk till Philips lysdiodavdelning: http://www.lumileds.com/technology/whitelighting.cfm
Man talar ibland om "svartkroppsstrålare" och då menar man ljuskällor som har en jämn spektralfördelning (även utanför det synliga spektrat). Lysdioder är mycket ofullständiga i det avseendet - faktiskt en av dess stora poänger i andra tillämpningar. Är inte spektralfördelningen komplett och jämn inom det synliga spektrat blir det inte bra för läsning, avståndsbedömning, pillarbete etc etc. Vill det sig illa kan text försvinna, pga att färg (tryckfärg t ex) selektivt reflekterar sin egen del av spektrat. Sammanfaller den här reflektansen med en dipp i belysningen "försvinner" texten i större eller mindre grad.
Lysrör (som Jaramaz redan sagt) har liknande problem, som man löser på olika sätt. Lysdiodianerna jobbar på att komma lika långt de också - glödlampor är ju ett förfärligt slöseri med energi, om man inte vill ha den goa värmen man får på köpet. Här är en länk till Philips lysdiodavdelning: http://www.lumileds.com/technology/whitelighting.cfm
Anders S
Glödlampor har ett hyfsat kontinuerligt och jämt spektrum i det synliga området, som Anders skriver. Därför upplever vi det som vitt.
Det är enkelt att filtrera: i tex lanternor brukar man ha färgat glas, ett bandpassfilter. Förvisso slöseri med kostsamt framställt vitt ljus, men det fungerar. Här passar det bra att ha filtert (det färgade glaset) i armaturen.
För lysdioder (LED) och lysrör är det en annan femma. De har i princip ett diskret spektrum, med en eller ett fåtal utstrålade frekvenser.
Breddning av spektret sker i lysrör mhja av material som absorberar det utsända ljuset (en övergång avstämd efter det utsända ljuset), materialet blir härvid exiterat och avger sin överskottsenergi via en annan bredare övergång. Detta gör det till en konst att koka samman dessa material, som oftast sitter som ett fastklistrat pulver på lysrörens insida.
- det funkar inte så bra att göra denna operation i armaturen, då blir armaturen helt beroende av lysröret, och dessutom är det svårare att i armaturen fånga in allt smalbandigt ljus.
För LED kan samma lösning komma att användas, men det vore en omväg, på mer än ett sätt. Billigare är att bygga in detta i halvledarmaterialet direkt, vilket borde (...) kunna göras genom att dopa materialet (bygga in breda energinivåer), och få halvledaren att fungera i två steg på en gång. Då behövs en halvledare med relativt brett bandgap, som samtidigt låter sig dopas på ett bra sätt. De bandbreda halvledarna är oftast III-V material, som ofta är synnerligen svåra. Vissa förhoppningar finns också till OLED (O = organiska, som i kolväten), vilka redan provas för presentationsskärmar. Man kan dock misstänka att verkningsgraden på dessa kommer att vara låg inom överskådlig framtid.
Teoretiskt kan man tänka sig att använda blandare på samma sätt som i radioteknik (mixers). Men tyvärr ... dessa är relativt dyra, och har urdålig verkningsgrad, även om kraven inte hade varit de sedvanliga (linjäritet, renhet).
Därmed väntar vi otåligt på att de stora tillverkarna tar fram bra kalvledarmaterial för LED. Enligt den samtidiga litteraturen domineras LED-forskningen av inriktningar mot ljusstyrka, verkningsgrad och "vithet".
Det går alltså inte alls att filtrera ett smalbandigt ljus till ett bredbandigt. Att omvandla smalbandigt till bredbandigt är inte så enkelt, men det går. Breddningen av ljuset sker bäst i själva ljuskällan/lampan/dioden/.
De LED som nu finns är inte vita, men ljuset kan vara acceptabelt ändå. För färgade LED kan man tycka att det borde vara bra för tex lanternor, men tyvärr är ljuset återigen alldeles för smalbandigt. Borde vara enklare att bredda ljuset för dessa, dock. Färgade LED görs ofta i mer konventionella halvledarmaterial (beroende på färg).
/Dr Jaramazzzz
PS: Färgtempen är en funktion av spektralfördelningen.
Det är enkelt att filtrera: i tex lanternor brukar man ha färgat glas, ett bandpassfilter. Förvisso slöseri med kostsamt framställt vitt ljus, men det fungerar. Här passar det bra att ha filtert (det färgade glaset) i armaturen.
För lysdioder (LED) och lysrör är det en annan femma. De har i princip ett diskret spektrum, med en eller ett fåtal utstrålade frekvenser.
Breddning av spektret sker i lysrör mhja av material som absorberar det utsända ljuset (en övergång avstämd efter det utsända ljuset), materialet blir härvid exiterat och avger sin överskottsenergi via en annan bredare övergång. Detta gör det till en konst att koka samman dessa material, som oftast sitter som ett fastklistrat pulver på lysrörens insida.
- det funkar inte så bra att göra denna operation i armaturen, då blir armaturen helt beroende av lysröret, och dessutom är det svårare att i armaturen fånga in allt smalbandigt ljus.
För LED kan samma lösning komma att användas, men det vore en omväg, på mer än ett sätt. Billigare är att bygga in detta i halvledarmaterialet direkt, vilket borde (...) kunna göras genom att dopa materialet (bygga in breda energinivåer), och få halvledaren att fungera i två steg på en gång. Då behövs en halvledare med relativt brett bandgap, som samtidigt låter sig dopas på ett bra sätt. De bandbreda halvledarna är oftast III-V material, som ofta är synnerligen svåra. Vissa förhoppningar finns också till OLED (O = organiska, som i kolväten), vilka redan provas för presentationsskärmar. Man kan dock misstänka att verkningsgraden på dessa kommer att vara låg inom överskådlig framtid.
Teoretiskt kan man tänka sig att använda blandare på samma sätt som i radioteknik (mixers). Men tyvärr ... dessa är relativt dyra, och har urdålig verkningsgrad, även om kraven inte hade varit de sedvanliga (linjäritet, renhet).
Därmed väntar vi otåligt på att de stora tillverkarna tar fram bra kalvledarmaterial för LED. Enligt den samtidiga litteraturen domineras LED-forskningen av inriktningar mot ljusstyrka, verkningsgrad och "vithet".
Det går alltså inte alls att filtrera ett smalbandigt ljus till ett bredbandigt. Att omvandla smalbandigt till bredbandigt är inte så enkelt, men det går. Breddningen av ljuset sker bäst i själva ljuskällan/lampan/dioden/.
De LED som nu finns är inte vita, men ljuset kan vara acceptabelt ändå. För färgade LED kan man tycka att det borde vara bra för tex lanternor, men tyvärr är ljuset återigen alldeles för smalbandigt. Borde vara enklare att bredda ljuset för dessa, dock. Färgade LED görs ofta i mer konventionella halvledarmaterial (beroende på färg).
/Dr Jaramazzzz
PS: Färgtempen är en funktion av spektralfördelningen.
Nu tror jag att den färgtemperatur som anges på lysdiodlamporna bygger på att ögat (hjärnan, säger man också) bortser från att det fattas delar av spektrumet, ungefär som hjärnan köper att lysrör ger vitt ljus. Detta vet varje gammeldags fotograf att kameran inte gör, utan ett filter.
Det finns tydligen (se Philipslänken) två sätt att skapa "vitt" - det ena är att blanda (additiv blandning, RBG) via flera dioder i en, det andra är att använda fosfor och excitera det.
Det finns tydligen (se Philipslänken) två sätt att skapa "vitt" - det ena är att blanda (additiv blandning, RBG) via flera dioder i en, det andra är att använda fosfor och excitera det.
Anders S
Fosfor, eller rättare sagt fosforserande (jag har inte tittat på Phillips-länken; sedan många år används andra material än just fosfor - det gäller att avstämma materialets absorptionsvåglängd, däremot kallas fenomenet fosforserande ) är just det som används i lysrör. Minskar verkningsgraden, vilket kan bli kinkigt i LED - värmen måste ledas bort från en mycket liten volym. Dessutom relativt dyrt.
Blandningsdioder har försökts länge, dock utan egentlig framgång (blir ett fåtal linjer, vilket är långt ifrån vitt). Det är klart att Philips hävdar det spåret då de inte längre har tillgång till den mer lovande teknologin (SiC / GaN), den sålde Philips ut när de knoppade av det bolag som nu heter NXP (som å andra sidan satsar hårt på teknologin, hur det är med applikationen vita LED är mer oklart).
Färgtempen som anges på en LED, vad relaterar den till? Intensivaste toppen? Eller ett vägt medelvärde? + lite marknadsföringsglädje.
Ett modernt lysrör ger vitt ljus, i samma mening som en glödlampa ger det. I inget av fallen är frekvens (eller våglängs-) kurvan rak, eller speciellt lik solens spektrum. Alla fotografer, nya som gamla, får ta hänsyn till detta, och jämnar ut frekvenskurvorna med ett filter (utjämnare).
Det är just här som LED skiljer ut sig, topparna är skarpare och färre än för ett lysrör. Så alla vi som tycker att lysrör är obehagliga, tycker nog att dagens LED är ännu obehagligare.
Och som jag skrev tidigare, detta låter sig inte korrigeras med enkla filter. Den moderne fotografen fixar lätt detta med lite vitbalans, en trimmning av sensorns överföringsfunktion (kompenserar i efterhand). Kollade just med en digitalkamera - funkar fint med nyinköpta "vita" LED från ICA; med automatfunktionen fås tom vitare ljus på den digitala bilden än i verkligheten - resten av bilden får förstås fel färger. (man kan kalla detta för ett aktivt filter, dock här på den mottagande enheten).
Därmed står jag fast vid att det pågår ett intensivt forskningsarbete vid de stora halvledartillverkarna om att hitta bra lösningar för vita LED. Det satsas ofantliga summor på detta, i Europa men ännu mer i USA och Kina (bägge har startat stora statliga forskningsprogram inom området, vilket de knappast gjort om P hade fixat det hela).
Gissningsvis kommer det fram några olika lösningar inom 2-5 år, med ganska snabb kommersialisering. Tills dess får vi njuta av de vitblå/xx / LED som numera kan köpas riktigt billigt. Eller hålla fast vid tidigare lösningar.
/J
Blandningsdioder har försökts länge, dock utan egentlig framgång (blir ett fåtal linjer, vilket är långt ifrån vitt). Det är klart att Philips hävdar det spåret då de inte längre har tillgång till den mer lovande teknologin (SiC / GaN), den sålde Philips ut när de knoppade av det bolag som nu heter NXP (som å andra sidan satsar hårt på teknologin, hur det är med applikationen vita LED är mer oklart).
Färgtempen som anges på en LED, vad relaterar den till? Intensivaste toppen? Eller ett vägt medelvärde? + lite marknadsföringsglädje.
Ett modernt lysrör ger vitt ljus, i samma mening som en glödlampa ger det. I inget av fallen är frekvens (eller våglängs-) kurvan rak, eller speciellt lik solens spektrum. Alla fotografer, nya som gamla, får ta hänsyn till detta, och jämnar ut frekvenskurvorna med ett filter (utjämnare).
Det är just här som LED skiljer ut sig, topparna är skarpare och färre än för ett lysrör. Så alla vi som tycker att lysrör är obehagliga, tycker nog att dagens LED är ännu obehagligare.
Och som jag skrev tidigare, detta låter sig inte korrigeras med enkla filter. Den moderne fotografen fixar lätt detta med lite vitbalans, en trimmning av sensorns överföringsfunktion (kompenserar i efterhand). Kollade just med en digitalkamera - funkar fint med nyinköpta "vita" LED från ICA; med automatfunktionen fås tom vitare ljus på den digitala bilden än i verkligheten - resten av bilden får förstås fel färger. (man kan kalla detta för ett aktivt filter, dock här på den mottagande enheten).
Därmed står jag fast vid att det pågår ett intensivt forskningsarbete vid de stora halvledartillverkarna om att hitta bra lösningar för vita LED. Det satsas ofantliga summor på detta, i Europa men ännu mer i USA och Kina (bägge har startat stora statliga forskningsprogram inom området, vilket de knappast gjort om P hade fixat det hela).
Gissningsvis kommer det fram några olika lösningar inom 2-5 år, med ganska snabb kommersialisering. Tills dess får vi njuta av de vitblå/xx / LED som numera kan köpas riktigt billigt. Eller hålla fast vid tidigare lösningar.
/J
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Är det nånting man kan sätta in i stället för en halogen, eller glödlampaa?Robin skrev:
Finns ju tex en diodtyp som heter Luxeon nånting, de drar 1watt i minsta modellen, men lämnar lika mycket ljus som en 10w halogen, eller ca 20 vanliga högintesiva dioder. Dock blir de faktiskt lite varma, och kostar runt 50kr styck. Men strömförbrukningen verkar trots värmen vara samma.
//Robin
Var kan man köpa detta varma ljus?
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Philips använder tydligen just fosfor.Jaramaz skrev:Fosfor, eller rättare sagt fosforserande (jag har inte tittat på Phillips-länken; sedan många år används andra material än just fosfor - det gäller att avstämma materialets absorptionsvåglängd, däremot kallas fenomenet fosforserande ) är just det som används i lysrör. Minskar verkningsgraden, vilket kan bli kinkigt i LED - värmen måste ledas bort från en mycket liten volym. Dessutom relativt dyrt.
Men jag tror att de olika vittnesbörden om lysdiodens duglighet kan bero på olika individuell känslighet för färgbortfall och naturligtvis omständigheter vid testet. Jag kan bara helt ovetenskapligt ge ett omdöme - jag tyckte att det var svårläst i diodljuset, trots att det för övrigt lyser rätt bra.
Anders S
Jula har varmvita till mycket bra pris:
http://www.jula.se/e-Sales/esa/ItemDeta ... @EQ=420490
Har själv satt in halogenspotar i fritidshuset men bytte några av dem till ovanstående (dock 230V-versionen med GU10-sockel).
I båten bytte jag på en klassisk båtlampa ut en gammal skruvsockel mot en MR16-sockel och satte in en lampa enligt ovan.
http://www.jula.se/e-Sales/esa/ItemDeta ... @EQ=420490
Har själv satt in halogenspotar i fritidshuset men bytte några av dem till ovanstående (dock 230V-versionen med GU10-sockel).
I båten bytte jag på en klassisk båtlampa ut en gammal skruvsockel mot en MR16-sockel och satte in en lampa enligt ovan.
Över altanen i fritidshuset har jag både halogen och LED-lampor installerade och jag kan därför jämföra dessa genom att slå av och på respektive. Tittar man direkt mot ljuset så tycker man sig se skillnad, LED-belysningen verkar gulare än halogenlampan. När man däremot tittar på det belysta området, d v s altanen i detta fall, så är det mycket liten skillnad.
Däremot kan man anmärka på att LED:ens ljusbild inte är lika spridd utan mer koncentrerad än halogenens.
I båten kan jag inte svara på det, har inte hunnit prova dagsljus-LED:en ännu. Jag gjorde installationen för flera år sedan och då hittade jag bara den kalla blåvita men tänkte byta ut till varmvita nu till våren.
Men svaret är att det definitivt inte är "blåkallt" ljus utan snarare "gulvarmt" ljus.
Däremot kan man anmärka på att LED:ens ljusbild inte är lika spridd utan mer koncentrerad än halogenens.
I båten kan jag inte svara på det, har inte hunnit prova dagsljus-LED:en ännu. Jag gjorde installationen för flera år sedan och då hittade jag bara den kalla blåvita men tänkte byta ut till varmvita nu till våren.
Men svaret är att det definitivt inte är "blåkallt" ljus utan snarare "gulvarmt" ljus.
Håkan, Jag har bytt till Luxeon 1w i mina läslampor. Jag hittade dem på Molectric. Jag tog bort bajonettfattningen och byggde en egen plattform i lampan. Man lär ju inte behöva byta speciellt ofta.Är det nånting man kan sätta in i stället för en halogen, eller glödlampaa?
Var kan man köpa detta varma ljus?
_________________
MVH Håkan Nilsson, Ljusne.
Till dioden som är en varmvit köpte jag en driver och en lins. Helnöjd, det blir inte det blåa skarpa ljuset.
Jag ska också sätta in ett antal s.k. Moled som ruffbelysning (http://www.molectric.com/product_info.p ... 08b40aad67)
istället för de 6 st halogen 10w som jag har. De ger också ett bra ljus.
///Bengt
Hej alla,
Ang. LED belysning. Jag såg en länk under denna tråd från båten Hulda som hade däcksbelysning i spridarna gjorda av nån LED armatur från IKEA. Se länk här nedan:
[/url] http://www.huldasailing.com/images/the% ... G_0383.JPG
Frågan är vilken IKEA armatur är detta? Enligt deras websida står det att belysningen är en "som hade en 12V TV-belysning" Finns beskrivet på denna sida:
[/url] http://www.huldasailing.com/resebrev%202007.htm
Är det någon här som kan tipsa mig om vad detta är för nåt ? Har letat runt på IKEA's websida utan att hitta nåt. Verkar vara en smart lösning för att få lite belysning på däcket.
Hälsn Lars
Ang. LED belysning. Jag såg en länk under denna tråd från båten Hulda som hade däcksbelysning i spridarna gjorda av nån LED armatur från IKEA. Se länk här nedan:
[/url] http://www.huldasailing.com/images/the% ... G_0383.JPG
Frågan är vilken IKEA armatur är detta? Enligt deras websida står det att belysningen är en "som hade en 12V TV-belysning" Finns beskrivet på denna sida:
[/url] http://www.huldasailing.com/resebrev%202007.htm
Är det någon här som kan tipsa mig om vad detta är för nåt ? Har letat runt på IKEA's websida utan att hitta nåt. Verkar vara en smart lösning för att få lite belysning på däcket.
Hälsn Lars