Åsikter om Gelins 500 segelbåtar?
-
kajlahtinen
- Platinamedlem
- Inlägg: 170
- Blev medlem: tis 08 jun 2004, 23:20
- Ort: Åbo
Åsikter om Gelins 500 segelbåtar?
Hej,
En mörk höstdag tog jag (igen) tag i Curt Gelins bok för att drömma om en ny segelbåt. Jag hamnade i att kolla noga vad han sade att säga om båtar och speciellt deras seglingsegenskaper. Jag är grundligt trött i att ha för litet segel uppe i min First 28 för att ett par i besättningen är så rädda för krängningen. Jag vill absolut ha en styv båt härnäst (och helst utan backstag/barduner). Det är ett huvudkriterium. Jag har tidigare nämnt Albin Nova och Comfortina 32 som intressanta båtar i detta avseende och nu hittade jag en ny: Arcona 32 eller närmare sagt Arcona 321 som tycks vara en lyckad vidareutveckling av den förstnämnda. Linjett 32 och Contrast 33 är också (förståss) fina båtar i denna liga men säkert för dyra om det ens skulle finnas några på marknaden. Gelin tycker också att de större Compis-båtarna (97, 33) är fina och styva båtar. 97:an bedöms rakt av "en toppenbåt". Utgående av de bilder jag har sett på Compis 97 har jag svårt att instämma i utlåtandet. First 32, som jag sneglat litet på, bedömer Gelin som inte tillräckligt styv. Firsten har 37,5% i kölen, 1,8 i djupgående, 13,5 i masthöjd och är 3,37 bred. För Comfortinan, som Gelin tycker ha en utmärkt styvhet; är siffrorna dock nästan samma som för Firsten: 37%, 1,7, 14,5 0ch 3,27. Comfortinan har nog en blyköl (inte Firsten) men man undrar om detta kan göra så stor skillnad. Även på många andra ställen tycker man att Gelin kastar fram åsikter på litet tvivelaktiga grunder t.ex. just vad gäller förhållandet kölvikt - styvhet. Men okej, det är ju individuella åsikter dessa med.
Vad tycker SG-gänget om ovanstående och om Gelins bok.
MVH
Kaj
En mörk höstdag tog jag (igen) tag i Curt Gelins bok för att drömma om en ny segelbåt. Jag hamnade i att kolla noga vad han sade att säga om båtar och speciellt deras seglingsegenskaper. Jag är grundligt trött i att ha för litet segel uppe i min First 28 för att ett par i besättningen är så rädda för krängningen. Jag vill absolut ha en styv båt härnäst (och helst utan backstag/barduner). Det är ett huvudkriterium. Jag har tidigare nämnt Albin Nova och Comfortina 32 som intressanta båtar i detta avseende och nu hittade jag en ny: Arcona 32 eller närmare sagt Arcona 321 som tycks vara en lyckad vidareutveckling av den förstnämnda. Linjett 32 och Contrast 33 är också (förståss) fina båtar i denna liga men säkert för dyra om det ens skulle finnas några på marknaden. Gelin tycker också att de större Compis-båtarna (97, 33) är fina och styva båtar. 97:an bedöms rakt av "en toppenbåt". Utgående av de bilder jag har sett på Compis 97 har jag svårt att instämma i utlåtandet. First 32, som jag sneglat litet på, bedömer Gelin som inte tillräckligt styv. Firsten har 37,5% i kölen, 1,8 i djupgående, 13,5 i masthöjd och är 3,37 bred. För Comfortinan, som Gelin tycker ha en utmärkt styvhet; är siffrorna dock nästan samma som för Firsten: 37%, 1,7, 14,5 0ch 3,27. Comfortinan har nog en blyköl (inte Firsten) men man undrar om detta kan göra så stor skillnad. Även på många andra ställen tycker man att Gelin kastar fram åsikter på litet tvivelaktiga grunder t.ex. just vad gäller förhållandet kölvikt - styvhet. Men okej, det är ju individuella åsikter dessa med.
Vad tycker SG-gänget om ovanstående och om Gelins bok.
MVH
Kaj
Om segelbåtars styvhet: det finns mer än dessa nyckeltal, de ger mest en allmänn vägledning. Det finns bara en riktig metod: prova!
Visst är det förståeligt att du tröttnat på att ha en båt du upplever som för vek, en sådan känsla är också svår att resonera bort, irritationen ökar bara med tiden, så att säga. Men ... i våra skyddade vatten är det bättre att ha en båt med för mycket segel (en del i vekheten) som sedan kan revas lite tidigt i vindregistert.
Lite svårt att göra tvärtom, du kan ju ta en titt på de tankegångar som Seglarn har med sin nyinköpta Tur, som han anser har för lite segel (fart). En mycket styv båt (vad det nu är!) upplevs ofta som trög, okänslig.
Ofta delas styvhet upp i initialstyv (vek) respektive slutstyv (där får man hoppas att det inte finns så mycket av slutvekhet ...). Av det du skriver tolkar jag det som att du vill gå mot en båt som är mer initialstyv. Receptet är enkelt: Bredd (alltså en bred båt).
Finns mycket att begrunda i detta avseende, men söker du en initialstyv båt skall du därmed rikta blickarna mot de breda båtarna, det ger inte så mycket att titta på ungefär likadana, relativt smala, båtar som den du har.
Sedan kan man ju ha åsikter om hur bred båt som man tycker är snyggt och praktisk tex i hamn; det finns såklart fler platser till en smal båt. Ofta säger man att längd/bredd skall inte vara mindre än ca 10/3.
Båtboken med 500 båtar i har fått mycket kritik för felaktigheter, både stort och smått. Och det är klart, på 500 båtar finns det många detaljer så det är mycket som kan gå fel För min del anser jag boken vara nästintill värdelös, jag delar inte alls författarens värdegrunder, och anser att den här typen av sammanställningar leder leder till jämföresler baserat på ett fåtal trubbiga nyckeltal, vilket inte alls passar in i på segelbåtar där så mycket handlar om känsla.
/J
Visst är det förståeligt att du tröttnat på att ha en båt du upplever som för vek, en sådan känsla är också svår att resonera bort, irritationen ökar bara med tiden, så att säga. Men ... i våra skyddade vatten är det bättre att ha en båt med för mycket segel (en del i vekheten) som sedan kan revas lite tidigt i vindregistert.
Lite svårt att göra tvärtom, du kan ju ta en titt på de tankegångar som Seglarn har med sin nyinköpta Tur, som han anser har för lite segel (fart). En mycket styv båt (vad det nu är!) upplevs ofta som trög, okänslig.
Ofta delas styvhet upp i initialstyv (vek) respektive slutstyv (där får man hoppas att det inte finns så mycket av slutvekhet ...). Av det du skriver tolkar jag det som att du vill gå mot en båt som är mer initialstyv. Receptet är enkelt: Bredd (alltså en bred båt).
Finns mycket att begrunda i detta avseende, men söker du en initialstyv båt skall du därmed rikta blickarna mot de breda båtarna, det ger inte så mycket att titta på ungefär likadana, relativt smala, båtar som den du har.
Sedan kan man ju ha åsikter om hur bred båt som man tycker är snyggt och praktisk tex i hamn; det finns såklart fler platser till en smal båt. Ofta säger man att längd/bredd skall inte vara mindre än ca 10/3.
Båtboken med 500 båtar i har fått mycket kritik för felaktigheter, både stort och smått. Och det är klart, på 500 båtar finns det många detaljer så det är mycket som kan gå fel För min del anser jag boken vara nästintill värdelös, jag delar inte alls författarens värdegrunder, och anser att den här typen av sammanställningar leder leder till jämföresler baserat på ett fåtal trubbiga nyckeltal, vilket inte alls passar in i på segelbåtar där så mycket handlar om känsla.
/J
Om segelbåtars styvhet: det finns mer än dessa nyckeltal, de ger mest en allmänn vägledning. Det finns bara en riktig metod: prova!
Visst är det förståeligt att du tröttnat på att ha en båt du upplever som för vek, en sådan känsla är också svår att resonera bort, irritationen ökar bara med tiden, så att säga. Men ... i våra skyddade vatten är det bättre att ha en båt med för mycket segel (en del i vekheten) som sedan kan revas lite tidigt i vindregistert.
Lite svårt att göra tvärtom, du kan ju ta en titt på de tankegångar som Seglarn har med sin nyinköpta Tur, som han anser har för lite segel (fart). En mycket styv båt (vad det nu är!) upplevs ofta som trög, okänslig.
Ofta delas styvhet upp i initialstyv (vek) respektive slutstyv (där får man hoppas att det inte finns så mycket av slutvekhet ...). Av det du skriver tolkar jag det som att du vill gå mot en båt som är mer initialstyv. Receptet är enkelt: Bredd (alltså en bred båt).
Finns mycket att begrunda i detta avseende, men söker du en initialstyv båt skall du därmed rikta blickarna mot de breda båtarna, det ger inte så mycket att titta på ungefär likadana, relativt smala, båtar som den du har.
Sedan kan man ju ha åsikter om hur bred båt som man tycker är snyggt och praktisk tex i hamn; det finns såklart fler platser till en smal båt. Ofta säger man att längd/bredd skall inte vara mindre än ca 10/3.
Båtboken med 500 båtar i har fått mycket kritik för felaktigheter, både stort och smått. Och det är klart, på 500 båtar finns det många detaljer så det är mycket som kan gå fel För min del anser jag boken vara nästintill värdelös, jag delar inte alls författarens värdegrunder, och anser att den här typen av sammanställningar leder leder till jämföresler baserat på ett fåtal trubbiga nyckeltal, vilket inte alls passar in i på segelbåtar där så mycket handlar om känsla.
/J
Visst är det förståeligt att du tröttnat på att ha en båt du upplever som för vek, en sådan känsla är också svår att resonera bort, irritationen ökar bara med tiden, så att säga. Men ... i våra skyddade vatten är det bättre att ha en båt med för mycket segel (en del i vekheten) som sedan kan revas lite tidigt i vindregistert.
Lite svårt att göra tvärtom, du kan ju ta en titt på de tankegångar som Seglarn har med sin nyinköpta Tur, som han anser har för lite segel (fart). En mycket styv båt (vad det nu är!) upplevs ofta som trög, okänslig.
Ofta delas styvhet upp i initialstyv (vek) respektive slutstyv (där får man hoppas att det inte finns så mycket av slutvekhet ...). Av det du skriver tolkar jag det som att du vill gå mot en båt som är mer initialstyv. Receptet är enkelt: Bredd (alltså en bred båt).
Finns mycket att begrunda i detta avseende, men söker du en initialstyv båt skall du därmed rikta blickarna mot de breda båtarna, det ger inte så mycket att titta på ungefär likadana, relativt smala, båtar som den du har.
Sedan kan man ju ha åsikter om hur bred båt som man tycker är snyggt och praktisk tex i hamn; det finns såklart fler platser till en smal båt. Ofta säger man att längd/bredd skall inte vara mindre än ca 10/3.
Båtboken med 500 båtar i har fått mycket kritik för felaktigheter, både stort och smått. Och det är klart, på 500 båtar finns det många detaljer så det är mycket som kan gå fel För min del anser jag boken vara nästintill värdelös, jag delar inte alls författarens värdegrunder, och anser att den här typen av sammanställningar leder leder till jämföresler baserat på ett fåtal trubbiga nyckeltal, vilket inte alls passar in i på segelbåtar där så mycket handlar om känsla.
/J
Jag gillar boken skarpt, och hade även föregångaren "300 segelbåtar".
En ständig följeslagare i sittbrunnen för att identifiera båtar man seglar om och blir omseglad av..
Visst kan det finnas ett och annat sakfel (dock få vad jag sett) men i stort anser jag att kommentarerna är mycket kompetenta och relevanta och passar i princip in på det jag tittar på hos en segelbåt.
Boken har fått en del kritik, men kära nån, hur skulle den kunna undvika det i ett sådant "hett" ämne som segelbåtsbedömningar
Kolla bara på detta forum
Hälsningar
Tommy
En ständig följeslagare i sittbrunnen för att identifiera båtar man seglar om och blir omseglad av..
Visst kan det finnas ett och annat sakfel (dock få vad jag sett) men i stort anser jag att kommentarerna är mycket kompetenta och relevanta och passar i princip in på det jag tittar på hos en segelbåt.
Boken har fått en del kritik, men kära nån, hur skulle den kunna undvika det i ett sådant "hett" ämne som segelbåtsbedömningar
Hälsningar
Tommy
Den sortens styvhet som Kaj efterlyser bygger helt på formstabilitet, dvs deplacementsförskjutning och lång hävarm för tyngdpunkten vid krängning. Notera att det är båtens tyngdpunkt som räknas, inte hur djup kölen är eller hur tung den är.
Man måste inte prova alla båtar (vem kan det?), men kan man få tillgång till spantrutan, så man kan bedöma deplacementsfördelningen rätt bra. En annan mycket användbar detalj är om det finns en GZ-kurva publicerad för båten. Denna avslöjar direkt hur styv båten är vid olika krängningsvinklar (och för den med oceanambitioner, hur (o)stabil båten är upp-och-ner, lägen som man inte lär hamna i på vanlig semestersegling).
Annars är det naturligtvis som Jaramaz påtalar - bredd ger vanligen styvhet. Men bredd i kombination med olämplig form (läs "rund") ger mindre formstyvhet än man kanske kan tro. Jag föreslår också att man väger in båtens massa i ekvationen - "tyngd ger stabilitet" är ett gammalt talesätt, och den livliga, lättrörliga båten ger därvid ett annat intryck än den tunga, "tröga" båten - även om de skulle luta ungefär lika mycket vid samma vindstyrka.
Edit: klarläggande (?)
Man måste inte prova alla båtar (vem kan det?), men kan man få tillgång till spantrutan, så man kan bedöma deplacementsfördelningen rätt bra. En annan mycket användbar detalj är om det finns en GZ-kurva publicerad för båten. Denna avslöjar direkt hur styv båten är vid olika krängningsvinklar (och för den med oceanambitioner, hur (o)stabil båten är upp-och-ner, lägen som man inte lär hamna i på vanlig semestersegling).
Annars är det naturligtvis som Jaramaz påtalar - bredd ger vanligen styvhet. Men bredd i kombination med olämplig form (läs "rund") ger mindre formstyvhet än man kanske kan tro. Jag föreslår också att man väger in båtens massa i ekvationen - "tyngd ger stabilitet" är ett gammalt talesätt, och den livliga, lättrörliga båten ger därvid ett annat intryck än den tunga, "tröga" båten - även om de skulle luta ungefär lika mycket vid samma vindstyrka.
Edit: klarläggande (?)
Anders S
Bara ett förtydligande. Jag har inte seglat båten (tur 80an) så mycket ännu att jag med säkerhet kan säga att den har för liten segelyta. Men klart är att jag hellre sett att den haft ett högre o smalare segelplan mer lämpat för segling med fock. Det är snarast därför jag funderar på att öka ytan på storen när jag ändå ska köpa nytt segel. Segelytan totalt sett har jag inga bestömda åsikter om, med genua är den säkert ok.Jaramaz skrev: Lite svårt att göra tvärtom, du kan ju ta en titt på de tankegångar som Seglarn har med sin nyinköpta Tur, som han anser har för lite segel (fart).
Men jag håller helt med (passar mig) att hellre reva tidigt än att i grunden ha för liten segelyta. Men till viss del beror det ju på vilka vatten och när på året man seglar. I mina vatten skulle jag tro att ett genonmsnitt handlar om är 3-6 m/s sydvästliga vindar i ständig "närhet" till land som ger vindskugga. Då skulle jag föredra en något överriggad båt i grunden som är enkel att reva. Den behöver ju inte vara vek bara för att den har mycket segel.
Återigen håller jag med. Jag har hållt boken i min hand många gånger på mässan men drar mig för att köpa den. Och det beror helt på de tokigheter han skriver. Åsikter är en sak. Men grova sakfel är värre. Jag har svårt att tro att den är korrläst. Och hur ska jag veta vad som stämmer och inte stämmer i boken?Jaramaz skrev: Båtboken med 500 båtar i har fått mycket kritik för felaktigheter, både stort och smått. Och det är klart, på 500 båtar finns det många detaljer så det är mycket som kan gå fel För min del anser jag boken vara nästintill värdelös, jag delar inte alls författarens värdegrunder, och anser att den här typen av sammanställningar leder leder till jämföresler baserat på ett fåtal trubbiga nyckeltal, vilket inte alls passar in i på segelbåtar där så mycket handlar om känsla.
/J
Den dag jag ser en notis i en båttidning om att boken nu äntligen är rättad och korrad, då köper jag den på studs
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Ja, det är mycket fel i boken! Vissa grejer är rena åsikter som man alltid kan ifrågasätta, andra är direkta faktafel. Boker är garanterad inte korrläst!
Kan bara utgå från min egen båt som jag känner bäst - en Misil 1 - och konstatera följande.
1. Författaren har aldrig seglat boken, utan värderar seglingsegenskaperna från en artikel från 1968! Nu vågar jag påstå att även om båten är densamma idag, så har kraven på hur en båt ska uppföra sig förändrats på fyrtio år... Artikeln finns här, stoor .pdf.
http://goto.glocalnet.net/misil_1/artik ... t_6802.pdf
2. Hela faktarutan är tagen från Misil 2, som har helt andra mått på masthöjd, segelplan, deplacement, kölmaterial...
3. Den inplastade järnkölen bedöms som ett minus. OK, håller med om att det är en tveksam konstruktion, men Misil 1 har utanpåliggande järnköl, vilket också framgår i texten om båten.
Seriöst att många betraktar den här boken som en bibel och låter den styra deras båtval..?
Kan bara utgå från min egen båt som jag känner bäst - en Misil 1 - och konstatera följande.
1. Författaren har aldrig seglat boken, utan värderar seglingsegenskaperna från en artikel från 1968! Nu vågar jag påstå att även om båten är densamma idag, så har kraven på hur en båt ska uppföra sig förändrats på fyrtio år... Artikeln finns här, stoor .pdf.
http://goto.glocalnet.net/misil_1/artik ... t_6802.pdf
2. Hela faktarutan är tagen från Misil 2, som har helt andra mått på masthöjd, segelplan, deplacement, kölmaterial...
3. Den inplastade järnkölen bedöms som ett minus. OK, håller med om att det är en tveksam konstruktion, men Misil 1 har utanpåliggande järnköl, vilket också framgår i texten om båten.
Seriöst att många betraktar den här boken som en bibel och låter den styra deras båtval..?
Alla borde ha skägg
Nej, just det! Han har inte ägnat texterna mer möda än jag och vissa andra gör här på forumet. Jag snubblar på tangenterna titt som tätt. Men att kräva att han ska ha provseglat boken, eller var det boker, nja Peter nu ställer du lite väl höga krav på författaren
Men precis som du har jag mest kollat på de båtar jag känner till och då ibland undrat var han fått allt ifrån. Och då fler än jag verkar ha samma erfarenheter undrar man ju om den är till 50% fel och frågan är då hur stor nyttan är. Kanske det skulle bli en bättre bok om man tog bort texten ur den
Men precis som du har jag mest kollat på de båtar jag känner till och då ibland undrat var han fått allt ifrån. Och då fler än jag verkar ha samma erfarenheter undrar man ju om den är till 50% fel och frågan är då hur stor nyttan är. Kanske det skulle bli en bättre bok om man tog bort texten ur den
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Givetvis en ren felskrivning, men ändå ganska lyckad som karaktärisering.Misil no87 skrev: 1. Författaren har aldrig seglat boken
Det är naturligtvis roligt att det finns en samlad bok som innehåller fakta (?) om så många som 500 båtar, och på så sätt har boken ett visst värde. Men hellre då som referensverk avseende båttyper, med bonusinfo och bilder.
PS: Nog tyckte jag inredningen verkade litet mörk på bilderna? Var nu glad att du har en "framgångsrik kappseglare" och att man kan segla spinnaker helt riskfritt när det piper i med hela 10m/s :- )
Anders S
Jag har liknande problem då frugan inte heller tycker om när båten lutar. På vår Mustang som beter sig som en namnet antyder så är det viss konflikt. Fock ock dubbel revad i 5m/s känns lite löjligt men vad göra???
Ända möjlighet till lösning ser jag att välja flerskrov. Då skulle jag dock föredra crusingkatta pga av överläggsen boendekomfort jämfört med de flesta trimaraner.
Ända möjlighet till lösning ser jag att välja flerskrov. Då skulle jag dock föredra crusingkatta pga av överläggsen boendekomfort jämfört med de flesta trimaraner.
Peter
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
Ja, jag var ombord på Lagoon 38 på mässan. Tänk att glida runt med en sådan så här års. Det skulle jag kunna tåla, säkert familjen också. Sommar(vinter)stuga på vattnet, verkligen.MiniMe skrev:Jag har liknande problem då frugan inte heller tycker om när båten lutar. På vår Mustang som beter sig som en namnet antyder så är det viss konflikt. Fock ock dubbel revad i 5m/s känns lite löjligt men vad göra???
Ända möjlighet till lösning ser jag att välja flerskrov. Då skulle jag dock föredra crusingkatta pga av överläggsen boendekomfort jämfört med de flesta trimaraner.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Re: Åsikter om Gelins 500 segelbåtar?
Är det så här din besättning upplever sakenkajlahtinen skrev:Jag är grundligt trött i att ha för litet segel uppe i min First 28 för att ett par i besättningen är så rädda för krängningen.
http://www.plisson.com/images/actus/fde ... IONNES.jpg
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Det är förhoppningsvis inte många som låter enbart boken styra sina båtval, då vore man väldigt snäv i sina referenserMisil no87 skrev:Seriöst att många betraktar den här boken som en bibel och låter den styra deras båtval..?
Men jag bara älskar boken, det är mig veterligen den enda sammanställningen i sitt slag som behandlar den svenska beg. båtmarknaden.
Jag måste ha haft ovanlig tur, för iallafall de båtar som jag ägt (Stortriss / Albin 78 / Ballad) beskriv hyfsat korrekt. Det är vida känt att åsikterna om denna bok är väldigt kategoriska, ändå säljer den som smör. Jag kopplar ihop detta med hur diskussionen i allmänhet går då det handlar om båtfrågor, se bara på detta forum! Jag och andra får oerhört mycket hjälp och stöd med sina båtbryderier på forumet, men handen på härtat, ödmjukheten i svaren det vara si och så med ibland.
För sådana som mig, som betraktar mig som en medelavancerad novis (efter 20 år på sjön) så är boken alldeles utmärkt som en översikt, och har gett mycket rogivande läsning i sittbrunnen.
Hälsningar
Tommy
Hmm, ja det blev lite mörka bilder, men så kan det gå när man scannar en fotostatkopia...
Och ja, visst borde man provsegla BÅTEN man skriver om...
Bifogar en bild på en originalinredning i färg.
Notera det välutrustade pentryt som nämns i artikeln från 1968.
Både ho och tvålågit kök - inte illa!

Och ja, visst borde man provsegla BÅTEN man skriver om...
Bifogar en bild på en originalinredning i färg.
Notera det välutrustade pentryt som nämns i artikeln från 1968.
Både ho och tvålågit kök - inte illa!

Alla borde ha skägg
Mängden av faktafel speciellt i den första utgåvan med trehundra båtar var genant, men i övrigt tycker jag att Gelins bedömningar slagit in ganska väl, åtminstone för de segelbåtar jag själv haft att göra med.
Och en båtkritikers roll är sällan tacksam! De mest tillförlitliga båttesten tycker jag finns i finska Venelehti - torra förvisso, men sakliga, detaljerade och vederhäftiga. Provseglaren Kari Wiléns standardkritik brukar vara att pentryt i testbåten saknar skyddsstång vid spisen. För denna "tic" har han fått otaliga nålsting på internetforumen.
Och för närvarande finns det inga alternativ till Gelins bok. Att beställa test från båttidningarna är dyrt och blir lite plottrigt, om det ska göras i större skala. En affärsidé som någon borde utveckla är att samla alla test av en viss båt i ett enda paket som sedan kunde beställas över webben. Det kunde bra röra sig om test i nordiska båttidningar t ex. Men OK det stöter väl på upphovsrättsliga o a hinder, som så många andra goda idéer!
Och en båtkritikers roll är sällan tacksam! De mest tillförlitliga båttesten tycker jag finns i finska Venelehti - torra förvisso, men sakliga, detaljerade och vederhäftiga. Provseglaren Kari Wiléns standardkritik brukar vara att pentryt i testbåten saknar skyddsstång vid spisen. För denna "tic" har han fått otaliga nålsting på internetforumen.
Och för närvarande finns det inga alternativ till Gelins bok. Att beställa test från båttidningarna är dyrt och blir lite plottrigt, om det ska göras i större skala. En affärsidé som någon borde utveckla är att samla alla test av en viss båt i ett enda paket som sedan kunde beställas över webben. Det kunde bra röra sig om test i nordiska båttidningar t ex. Men OK det stöter väl på upphovsrättsliga o a hinder, som så många andra goda idéer!