En Carnot-maskin i form av en kylmaskin har ett (teoretiskt) godhetstal som är kylboxens temperatur delat med skillnaden mellan kondensorns temperatur och kylboxens temperatur. Ju större skillnaden är, ju bättre verkningsgrad (om allt annat är lika, men det får man ju anta i det här fallet). Vattenvärmeväxlaren har en mycket bättre värmeöverföringskapacitet, men den är också mycket mindre till ytan, så det lär jämna ut sig. Rätt (tillräcklig) storlek på kondensorn är hur som helst en förutsättning.
Ifall skillnaden mellan vattentemp och lufttemp är ca 10 grader (dvs det är 20 grader i vattnet och 30 grader i luften (det är inte så ofta 30 grader i skuggan i Sverige!) och man vill ha 5 grader i boxen så kan man överslagsberäkna ett godhetstal på .8 för vattenkondensorn och .66 för luftkondensorn. En vattenkyld anläggning kan då skattas till att bli ca 15 % effektivare. Vill man visa att den är 50 % bättre får man sänka vattentemperaturen och höja lufttemperaturen - och så kan det naturligtvis vara emellanåt. På hösten kan det å andra sidan vara 5 grader i luften, medan vattnet är 15.
För att få ett bra utbyte av en luftkylare krävs naturligtvis att den får rimligt sval luft, och det är där vattenkylare sannolikt vinner mest i praktiken. Vem vill skapa ett iskallt golvdrag i båten? Men det skrev jag nog.
Nu är det inte alltid så enkelt med "benchmarking". Byter man kylanläggning får man ju en ny kompressor, och kanske en effektivare kondensor och evaporator, man får ett högre tryck i den nya anläggningen, och i många fall kanske en bättre isolerad box. Om allt detta samverkar får man ju vinster från flera ställen, och så menar man (om man säljer "vattenkylt") att "se där - 50 % lägre strömförbrukning.
installera kylaggregat?
Nu säljer jag inte (vattenkylda) kylmaskiner. Jag har bara köpt en. Och kan se, med samma kylskåp, men med ny kompressor och ny evaporator att över tiden, i normalt svenskt östersjövatten, att energibesparingen från tidigare varierar (vid olika tider på säsongen) mellan 30 och 50%. För de få tusenlappar i merkostnad en vattenkyld anläggning kostar klarar jag mig numera i mer än 30 % längre tid mellan laddningarna om jag exempelvis ligger still för ankar och ser till at batterispänningen inte tillåts sjunka under 24,8 V.Anders S skrev:Nu är det inte alltid så enkelt med "benchmarking". Byter man kylanläggning får man ju en ny kompressor, och kanske en effektivare kondensor och evaporator, man får ett högre tryck i den nya anläggningen, och i många fall kanske en bättre isolerad box. Om allt detta samverkar får man ju vinster från flera ställen, och så menar man (om man säljer "vattenkylt") att "se där - 50 % lägre strömförbrukning.
Då skall man också komma ihåg att den gamla luftkylda kompressorn hade en idealisk placering; luftigt och fritt under trappan ner från däckssalongen där den sög luft obehindrat och utan slangar från ett stort och djupt kölsvin och sköt ut den varma luften via ett galler till ovan durk.
Naturligtvis har du rätt i att en del av besparingen säkert kan tillskrivas en nyare och piggare kompressor etc. Hur mycket vågar jag inte spekulera i. Men jag har svårt att se att ens merparten skulle kunna tillskrivas ny utrustning. En annan faktor är också fläktens förbrukning. Eftersom systemet jag talar om varken har fläktar eller pumpar blir det en besparing även här.
Jaja. Nog om detta. Men det är intressant att se hur vattenkylda aggregat har tagit en mycket större andel söderut, i varmare trakter där arbetet med att få god kylning blir så mycket svårare.
Nu menar jag inte heller att du säljer vattenkylda aggregat. Ditt tips om Ital Nordic är ju gott, och priset är inte uppseendeväckande högt heller. Eftersom jag har en freonfylld Isotherm, så vet jag ju att den i praktiken är oreparerbar, och när kompressorn stannar eller något elektriskt lägger av, kan det mycket väl bli vattenkylt. (Det blir också besök av kyl-akuten, så att freonet kan återvinnas och destrueras).
Däremot blir det ju förfärligt svårt, rent termodynamiskt, att förklara en 50% förbättring med bara skillnaden mellan att lämna av värmen mot luft respektive mot vatten. Så här säger Isotherm:
Däremot blir det ju förfärligt svårt, rent termodynamiskt, att förklara en 50% förbättring med bara skillnaden mellan att lämna av värmen mot luft respektive mot vatten. Så här säger Isotherm:
Jag föreslår att du förklarar minst hälften av din besparing med en ny, effektivare kompressor med (förmodligen) bättre mekanisk verkningsgrad. Säger beräkningarna att du kan hitta 25 % är det väl bra så?Generellt kan man säga att den kommer att dra 10-20% mindre som SP än motsvarande luftkylt utförande, mätt i normala Skandinaviska sommartempertaturer. Men varma dagar då kylen behövs som mest, eller i Medelhavsförhållanden kan besparingen vara både 40 % och 50 %. Vattnet blir sällan mer än +25 max 28°C, medan lufttemperaturen inne i båten där kylaggregatet sitter kan bli både 30°, 40° och t.o.m. upp mot +50°C.
Anders S
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Kylbox
Hej,
Tråden har ju kommit att handla mycket om effektivitet och åtgång av el. Jag har under alla år seglat lite mindre båtar, kortare än 30 fot, fram till nu och har varit helt nöjd med att familje-segla med en fristående kylbox. Det är klart att om man ska ut på långturer så kan de bli lite probelm.
Med den solpanel som jag hade på min Albin 78, två förbrukningsbatterier, så kom jag aldrig i det läget att jag var tvungen att "spara" på elen så att jag inte kunde ha lampor tända eller behöva slå av kylboxen.
Som jag ser det (som inte är allt annat än en stjärna på el) är det betydligt enklare att ha en fristående kylbox, än att installera en kompressorstyrd kyl i befintligt kylfack.
Hur är det med vintern och en fast kylanläggning ? ska den inte underhållas också?
Hälsn.
Tråden har ju kommit att handla mycket om effektivitet och åtgång av el. Jag har under alla år seglat lite mindre båtar, kortare än 30 fot, fram till nu och har varit helt nöjd med att familje-segla med en fristående kylbox. Det är klart att om man ska ut på långturer så kan de bli lite probelm.
Med den solpanel som jag hade på min Albin 78, två förbrukningsbatterier, så kom jag aldrig i det läget att jag var tvungen att "spara" på elen så att jag inte kunde ha lampor tända eller behöva slå av kylboxen.
Som jag ser det (som inte är allt annat än en stjärna på el) är det betydligt enklare att ha en fristående kylbox, än att installera en kompressorstyrd kyl i befintligt kylfack.
Hur är det med vintern och en fast kylanläggning ? ska den inte underhållas också?
Hälsn.
Scanner 391 nr 142
Den som vill göra det lätt för sig (installationsmässigt) kan naturligtvis lika gärna sätta i en färdig, komplett kylbox i sin båt. Har man ett lämpligt utrymme är det vanligen inga större problem. Fördelen med att ha separata delar är att man ofta kan sätta kylutrymmet på en plats som passar båten och platsutnyttjandet, men får de mekaniska delarna ur vägen. Det är ju viktigt (det har ju framgått, tror jag) att kondensorn får till- och frånluft på ett bra sätt och att isoleringen är fullgod. En färdig box har ofta bra isolering - det har inte alla hembyggda...
Servicebehovet är mycket litet i en modern kylanläggning, oavsett modell. Kylmediekretsen är sluten, och en båtkyl ställer inte andra krav på vinterservice än vilken sommarstugekyl som helst. Vanligtvis håller grejorna också mycket bra, även om kompressorn naturligtvis tappar litet i mekanisk verkningsgrad med åren. Min nuvarande (Isotherm) är minst 15 år (äldre än båten, köpt "på rot" inför bygget) och i min tidigare båt hade jag en Engelbox med swingkompressor - den var minst 22 år gammal då båten såldes och fungerade bra fram till dess (och förmodligen därefter också). Går det sönder har man otur.
Mer om effektivitet: Om man har ström till hands är det en poäng med att ha ett kylmagasin som man kan ladda upp ("klump i boxen"). Men då måste man ha så mycket ström över att man kan slösa, och det har man bara om man kör en generator, dvs motorn.
Har man solceller är det rent principiellt bättre att lagra energin i batterierna i stället för i kylboxen. Dels är verkningsgraden bättre om man inte skall sänka temperaturen så mycket (det är dyrare att djupfrysa klumpen än att hålla den på några plusgrader), dels har man ju valfrihet att välja (kyla eller tända lanternor) om det blir ont om ström. Man skall däremot inte stänga av kylboxen om natten, som en del gör för att "spara".
Servicebehovet är mycket litet i en modern kylanläggning, oavsett modell. Kylmediekretsen är sluten, och en båtkyl ställer inte andra krav på vinterservice än vilken sommarstugekyl som helst. Vanligtvis håller grejorna också mycket bra, även om kompressorn naturligtvis tappar litet i mekanisk verkningsgrad med åren. Min nuvarande (Isotherm) är minst 15 år (äldre än båten, köpt "på rot" inför bygget) och i min tidigare båt hade jag en Engelbox med swingkompressor - den var minst 22 år gammal då båten såldes och fungerade bra fram till dess (och förmodligen därefter också). Går det sönder har man otur.
Mer om effektivitet: Om man har ström till hands är det en poäng med att ha ett kylmagasin som man kan ladda upp ("klump i boxen"). Men då måste man ha så mycket ström över att man kan slösa, och det har man bara om man kör en generator, dvs motorn.
Har man solceller är det rent principiellt bättre att lagra energin i batterierna i stället för i kylboxen. Dels är verkningsgraden bättre om man inte skall sänka temperaturen så mycket (det är dyrare att djupfrysa klumpen än att hålla den på några plusgrader), dels har man ju valfrihet att välja (kyla eller tända lanternor) om det blir ont om ström. Man skall däremot inte stänga av kylboxen om natten, som en del gör för att "spara".
Anders S
Hej, - eller hejsan hedder det vel på svensk!
I min Beason 31 har jeg installeret Isothermen under cockpitdørken, bag ved motorrummet. Stort og næsten altid koldt volumen, med frisk luft fra stor kistebænk.
Køleboks 40l, isoleret med polyurethanskum.
Har målt på elforbruget, både sidste år og i det kolde vejr (!) i år. Driftstid for kompressor er mellem 20 og 30% (Fx, 6min drift og 18min pause -> 25%). Med et forbrug på 2,5A for kompressoren bliver det til 0,5 - 0,75 A i gennemsnit.
Selvfølgelig er det altid rart at kunne spare på el, men med et så lavt forbrug er der ikke nogen særlig grund hertil. Med et 115Ah forbrugsbatteri, og hvis man konservativt regner med at udnytte halvdelen af kapaciteten, så rækker det til 3-4 døgn. Det synes jeg er nok til mit brugsmønster!
Hans-Henrik
I min Beason 31 har jeg installeret Isothermen under cockpitdørken, bag ved motorrummet. Stort og næsten altid koldt volumen, med frisk luft fra stor kistebænk.
Køleboks 40l, isoleret med polyurethanskum.
Har målt på elforbruget, både sidste år og i det kolde vejr (!) i år. Driftstid for kompressor er mellem 20 og 30% (Fx, 6min drift og 18min pause -> 25%). Med et forbrug på 2,5A for kompressoren bliver det til 0,5 - 0,75 A i gennemsnit.
Selvfølgelig er det altid rart at kunne spare på el, men med et så lavt forbrug er der ikke nogen særlig grund hertil. Med et 115Ah forbrugsbatteri, og hvis man konservativt regner med at udnytte halvdelen af kapaciteten, så rækker det til 3-4 døgn. Det synes jeg er nok til mit brugsmønster!
Hans-Henrik
Hans-Henrik
Beason 31 D404 Dancing Wave - Lynæs Danmark
Beason 31 D404 Dancing Wave - Lynæs Danmark