Hur är detta tänkt att vara, skall all jordning gå denna väg eller bara för känsliga instrument.
Ur Hjertmans katalog
Jordningsplatta - katalog sid 126
Bra för extra säker jordning ombord. Nödvändig vid viss installation av kortvågsradio etc.
Jordningsplatta
Jordningsplatta
Är tyvärr helt okunnig när det gäller el och undrar om någon har erfarenhet/installerat jordningsplatta.
Hur är detta tänkt att vara, skall all jordning gå denna väg eller bara för känsliga instrument.
Ur Hjertmans katalog
Hur är detta tänkt att vara, skall all jordning gå denna väg eller bara för känsliga instrument.
Ur Hjertmans katalog
Re: Jordningsplatta
Du skall inte 'jorda' ditt elsystem i en sådan platta. Den är till för att optimera sändning/mottagning för (huvudsakligen kortvågs-) radio och kopplas då till antennen.anti skrev:Är tyvärr helt okunnig när det gäller el och undrar om någon har erfarenhet/installerat jordningsplatta.
Hur är detta tänkt att vara, skall all jordning gå denna väg eller bara för känsliga instrument.
Ur Hjertmans katalog
Jordningsplatta - katalog sid 126
Bra för extra säker jordning ombord. Nödvändig vid viss installation av kortvågsradio etc.
Om du har 220V ombord rekommenderas (av personsäkerhetsskäl) starkt att förutom jordfelsbrytare jorda den gulgröna kabeln till omgivande vatten, sker vanligtvis via propeller-motorn genom att koppla gulgrön till batteriminus som har jordkontakt i motorn. För att minska risken för korrosion på drev/propeller är det vettigt att koppla från motorn från 12V-elsystemet då denna inte används och istället jorda via separat jordplatta/rör i vattnet (fast eller neddoppad). Läs mer i den utmärkta boken \"Elsystem för Båtar\" www.batteknik.se.
Att koppla ihop B- och 230V landströmsjord och sedan 'jorda' alltihopa i vattnet kommer att resultera i stor korrossion på delar av metall under vattnet.cruisaren skrev:Om du har 220V ombord rekommenderas (av personsäkerhetsskäl) starkt att förutom jordfelsbrytare jorda den gulgröna kabeln till omgivande vatten, sker vanligtvis via propeller-motorn genom att koppla gulgrön till batteriminus som har jordkontakt i motorn. För att minska risken för korrosion på drev/propeller är det vettigt att koppla från motorn från 12V-elsystemet då denna inte används och istället jorda via separat jordplatta/rör i vattnet (fast eller neddoppad). Läs mer i den utmärkta boken "Elsystem för Båtar" www.batteknik.se.
Föreslås detta verkligen i nämda bok?
Hej!
Det är just detta som är problemet med landströmmen. Skall man göra detta personsäkert skall man jorda ner i vattnet (=lagkrav), men detta leder ofelbart till risk för korrosion pga obalansspänningar i landströmsjorden.
Det finns flera trådar på detta forum som ingående diskuterat detta oerhört komplexa problem. Den 100%-iga lösningen är en skiljetransformator men då denna är dyr och tung är ett tips, om ej 100%-igt (pga risk för strömledning via t.ex. varmvattenberedarens jordade hölje till motor genom vattenslangarna), att separera motor och propeller från elsystemet och ordna SEPARAT jordplatta för landjorden som ersättning för propellern. Men som sagt, detta problem är komplicerat och jag rekommenderar alla som känner osäkerhet att läsa på ordentligt. Landströmsinstallationer och mycket annat matnyttigt i båtelens underbara
värld finns redogjort för i \"Seawolfs\" bok.
Lycka till!
Niklas Strandberg
Det är just detta som är problemet med landströmmen. Skall man göra detta personsäkert skall man jorda ner i vattnet (=lagkrav), men detta leder ofelbart till risk för korrosion pga obalansspänningar i landströmsjorden.
Det finns flera trådar på detta forum som ingående diskuterat detta oerhört komplexa problem. Den 100%-iga lösningen är en skiljetransformator men då denna är dyr och tung är ett tips, om ej 100%-igt (pga risk för strömledning via t.ex. varmvattenberedarens jordade hölje till motor genom vattenslangarna), att separera motor och propeller från elsystemet och ordna SEPARAT jordplatta för landjorden som ersättning för propellern. Men som sagt, detta problem är komplicerat och jag rekommenderar alla som känner osäkerhet att läsa på ordentligt. Landströmsinstallationer och mycket annat matnyttigt i båtelens underbara
värld finns redogjort för i \"Seawolfs\" bok.Lycka till!
Niklas Strandberg
Detta bekymmer kan ju bara uppstå om man inte har skiljt bort landströmsjorden, t.ex med en isolationstransformator. Hur skulle det kunna gå någon ström via varmvattenberedarens hölje om den inte är jordansluten, alternativt att den är defekt?cruisaren skrev: ....strömledning via t.ex. varmvattenberedarens jordade hölje till motor genom vattenslangarna...
Just det fenomenet du nämner när landströmsjorden får en förbindelse med motorn (fast med en värmeväxlare för vattenburen värme) hände mig och jag fick kraftig korossion på propellern trots 2-poligt elsystem (där alltså motorblocket är avskilt från B-). Botemedlet var en en isolationstransformator.
Jag tycker det är litet tvivelaktigt att uppmuntra folk till att 'av säkerhetsskäl' koppla ihop B- och landströmsjord utan brakslappen att visserligen kanske man lever säkrare, men i gengäld får man bereda sig på förödande korrosionsskador.
Att ansluta skyddsjorden till 12V minus är närapå \"lag\" i USA. Även i ISO-normerna som CE-certifieringen numera stöder sig på anger detta som en variant av krav.
Det finns andra varianter, isolertransformator är en.
Men man får inte ha tvåpoligt bortkoppling av motor eller liknande som gör att batteriminus inte kommer i kontakt med havet plus en jordfelsbrytare och oansluten landgröngul, om man inte har en egen jordplåt eller liknande från denna gröngula till havet.
Detta beskrivs i boken. Direktansluten gröngul via båtminus och till havet via båtens beslag och propeller osv är säkert men absolut korrosionsdrivande.
I Usa motverkas detta med vagnslaster av zinkanoder som skall ta stryket....
Det finns andra varianter, isolertransformator är en.
Men man får inte ha tvåpoligt bortkoppling av motor eller liknande som gör att batteriminus inte kommer i kontakt med havet plus en jordfelsbrytare och oansluten landgröngul, om man inte har en egen jordplåt eller liknande från denna gröngula till havet.
Detta beskrivs i boken. Direktansluten gröngul via båtminus och till havet via båtens beslag och propeller osv är säkert men absolut korrosionsdrivande.
I Usa motverkas detta med vagnslaster av zinkanoder som skall ta stryket....
Seawolf påpekar indirekt en viktig sak här:
När man ansluter till landström kan man inte vara säker på att man har jordanslutning. Det kan vara felkopplat i land, kontakterna kan vara felkopplade i bryggan, den egna kabeln kan ha dålig jordförbindelse eller helt avbrott osv osv. Har man skyddsjorden bruten mot bryggan fungerar den \"egna\" jorden mot vattnet som backup och det är ju bra.
Men har man skyddsjord i land finns inte (just det) säkerhetsproblemet. För att i görligaste mån förvissa sig om att man har det skydd man räknar med kan man mäta. Ett annat sätt är att använda en sådan här anordning i eluttagen. Med en adapter kan man också kolla kopplingen på bryggan, även med \"blå\" kontakter. I det läget kan den som förstår sin växelströmslära veta om man kan ligga på hemmabryggan utan \"motorjord\". VET man att skyddsjorden är kopplad är det ju en helt annan sak än om man är osäker.
När man ansluter till landström kan man inte vara säker på att man har jordanslutning. Det kan vara felkopplat i land, kontakterna kan vara felkopplade i bryggan, den egna kabeln kan ha dålig jordförbindelse eller helt avbrott osv osv. Har man skyddsjorden bruten mot bryggan fungerar den \"egna\" jorden mot vattnet som backup och det är ju bra.
Men har man skyddsjord i land finns inte (just det) säkerhetsproblemet. För att i görligaste mån förvissa sig om att man har det skydd man räknar med kan man mäta. Ett annat sätt är att använda en sådan här anordning i eluttagen. Med en adapter kan man också kolla kopplingen på bryggan, även med \"blå\" kontakter. I det läget kan den som förstår sin växelströmslära veta om man kan ligga på hemmabryggan utan \"motorjord\". VET man att skyddsjorden är kopplad är det ju en helt annan sak än om man är osäker.
Anders S
Är det inte litet överdrivet att åka omkring med skyddsjord i vattnet som 'backup'? Om skyddsjorden skulle vara bruten/felkopplad i den egna kabeln, eller i hemmahamnens installation är det väl bättra att undersöka saken och sedan se till att det åtgärdas?Anders S skrev:Seawolf påpekar indirekt en viktig sak här:
När man ansluter till landström kan man inte vara säker på att man har jordanslutning. Det kan vara felkopplat i land, kontakterna kan vara felkopplade i bryggan, den egna kabeln kan ha dålig jordförbindelse eller helt avbrott osv osv. Har man skyddsjorden bruten mot bryggan fungerar den "egna" jorden mot vattnet som backup och det är ju bra.
Men har man skyddsjord i land finns inte (just det) säkerhetsproblemet. För att i görligaste mån förvissa sig om att man har det skydd man räknar med kan man mäta. Ett annat sätt är att använda en sådan här anordning i eluttagen. Med en adapter kan man också kolla kopplingen på bryggan, även med "blå" kontakter. I det läget kan den som förstår sin växelströmslära veta om man kan ligga på hemmabryggan utan "motorjord". VET man att skyddsjorden är kopplad är det ju en helt annan sak än om man är osäker.
Naturligtvis är det inte rimligt att kolla skyddsjorden vid alla tillfärlliga besök i en marina, men jag är rätt säker på att de flesta installationer faktiskt har skyddsjorden ansluten.
Och i slutändan handlar det ju också om skicket på den egna installationen/utrustningen. I en välgjord installation med felfri utrustning är ju skyddsjorden inget annat än en extra säkerhet.
Att börja jorda landströmsjorden i vattnet är att öppna Pandoras ask! Och inte nog med att man med största sannolikhet får egna korossionsproblem så löper grannbåtarna en risk också.
Skall vi reda ut det här?
Man kan mycket väl ha en egen generator ombord, och även en beskedlig 12-till-220V-omformare har kapacitet att döda, om olycken är framme. I båda de fallen är det bra att ha skyddsjordat till havet, även om de flesta nog inte har tänkt på att omvandlaren (till dator, tv etc) är en risk. Är man bekymrad för sin 220V-omvandlare kan man sätta en 30 mA jordfelsbrytare i den. Då minskar risken för personskada rejält.
Att skyddsjorda båtens eget interna (egengenerarade) 220V-nät via motorn kan eventuellt gå bra. Men i många fall sitter det en icke-ledande koppling till propellern (gummiskiva, Hardy-skiva) eller en CVkoppling där knutarna inte garanterat har metallisk kontakt då de vilar. I sådana fall kan man inte räkna med att jorden är pålitlig. Är man angelägen om att skapa ett så säkert 220V-system som möjligt ombord så kan en sintrad jordplatta vara en bra ide, även om man inte har behov av den som jord för en radiosändare. Alternativet med en stump kopparrör som \"jordsänke\", i en sladd över relingen går också bra, men det kräver en åtgärd och fungerar nog bara vid stillaliggande. Har man däremot 220V landström kan det räcka att förvissa sig om att skyddsjorden är obruten till plinten (skåpet) i land. Har man kollat det är man rimligt trygg.
Att man i USA så starkt rekommenderar att man kopplar likströmsminus till skyddsjord kan ha att göra med att man har mycket mer högspänd (vanligen 110V) utrustning ombord, att det finns sådant som kombikök med 110V tillsammans med spritkök och man oftare har egna generatorer ombord. Har man det så är det förstås viktigare att prioritera skyddsjord före korrosionsproblem. Men man bör då inse att om man inte HAR en klockren förbindelse mellan minus och \"jord\" , så kan det öka risken i stället för att minska den. Händer det något är det 50% chans att det är fasen, inte nollan man kommer i kontakt med, och då blir det inte bra (underdrift) om inte jordfelsbrytaren hinner bryta... Säkringen gör ingen nytta därvid.
Man kan mycket väl ha en egen generator ombord, och även en beskedlig 12-till-220V-omformare har kapacitet att döda, om olycken är framme. I båda de fallen är det bra att ha skyddsjordat till havet, även om de flesta nog inte har tänkt på att omvandlaren (till dator, tv etc) är en risk. Är man bekymrad för sin 220V-omvandlare kan man sätta en 30 mA jordfelsbrytare i den. Då minskar risken för personskada rejält.
Att skyddsjorda båtens eget interna (egengenerarade) 220V-nät via motorn kan eventuellt gå bra. Men i många fall sitter det en icke-ledande koppling till propellern (gummiskiva, Hardy-skiva) eller en CVkoppling där knutarna inte garanterat har metallisk kontakt då de vilar. I sådana fall kan man inte räkna med att jorden är pålitlig. Är man angelägen om att skapa ett så säkert 220V-system som möjligt ombord så kan en sintrad jordplatta vara en bra ide, även om man inte har behov av den som jord för en radiosändare. Alternativet med en stump kopparrör som \"jordsänke\", i en sladd över relingen går också bra, men det kräver en åtgärd och fungerar nog bara vid stillaliggande. Har man däremot 220V landström kan det räcka att förvissa sig om att skyddsjorden är obruten till plinten (skåpet) i land. Har man kollat det är man rimligt trygg.
Att man i USA så starkt rekommenderar att man kopplar likströmsminus till skyddsjord kan ha att göra med att man har mycket mer högspänd (vanligen 110V) utrustning ombord, att det finns sådant som kombikök med 110V tillsammans med spritkök och man oftare har egna generatorer ombord. Har man det så är det förstås viktigare att prioritera skyddsjord före korrosionsproblem. Men man bör då inse att om man inte HAR en klockren förbindelse mellan minus och \"jord\" , så kan det öka risken i stället för att minska den. Händer det något är det 50% chans att det är fasen, inte nollan man kommer i kontakt med, och då blir det inte bra (underdrift) om inte jordfelsbrytaren hinner bryta... Säkringen gör ingen nytta därvid.
Anders S