Är det standarddimensioner på dessa (längd, diameter)?
Om man vill byta ett sådant lager, som suttit på plats i 30+ år, kommer det då lossa snällt när man släppt på skruvarna som håller fast det?
Om det inte gör det, hur mycket våld kan tänkas behövas och vilken metod för applicering av våldet rekommenderas?
Packbox och axel ska också bytas så även den vägen kommer gå att jobba ifrån, även om tillgängligt utrymme därifrån kommer generera svordomar och blåmärken.
Cutlesslager
Cutlesslager
Amigo 23 - På rent kölvatten sedan 1970
Re: Cutlesslager
Ibland kan den ha fastnat rejält, har då sågat en "slits" längsmed, med "tigersåg".
Se mer på: http://www.pbase.com/mainecruising/replacing_a_cutlass
"Fantastisk" bra länk för den händige.
http://www.pbase.com/mainecruising/boat_projects
Se mer på: http://www.pbase.com/mainecruising/replacing_a_cutlass
"Fantastisk" bra länk för den händige.
http://www.pbase.com/mainecruising/boat_projects
Re: Cutlesslager
Om du kommer på dej själv med att "banka" med tillhyggen i någon
fas av avlägsnadet av lagret tänk på att ha mothåll,
då jag tog bort mitt så skar jag fler skåror och det kom loss relativt lätt
svårara att få dit det nya, men länken på tidigare inlägg visar hur det kan
lösas, men lite banka kan gå åt.
fas av avlägsnadet av lagret tänk på att ha mothåll,
då jag tog bort mitt så skar jag fler skåror och det kom loss relativt lätt
svårara att få dit det nya, men länken på tidigare inlägg visar hur det kan
lösas, men lite banka kan gå åt.
Har jag bråttom tar jag bilen
Re: Cutlesslager
Att dela lagret på plats rekommenderas starkt, om man kan ta ur axeln. Ibland har båtbyggaren tänkt till; det kan se helt omöjligt ut, men när man lossar axeln från motor och tar bort inre packboxen kan axeln smita tätt förbi rodret.
Det finns ett par metoder till som kan användas:
Om man har en skädda (som på bilderna) kan man tänka sig att pressa in lagret till insidan av axeln (använd ett passande rör som dorn), och sedan slipa ner lagrets ytterhölje med vinkelslip (f-ö-r-s-i-k-t-i-g-t !). Detta kan vara i mässing eller plast och det man tar bort är n sträng av röret längs med. Kanske kan man skåra det med en kapskiva, men det kan vara mer kontroll över en slipskiva. När röret är kluvet bör man kunna börja brottas med det.
Ett annat sätt är att klyva ett passande stålrör, typiskt ID 25 mm (som axeln), UD 38-40 mm (som lagrets stomme) och använda som anhåll för att pressa ut fodret och lagret från baksidan av skäddan, utåt. Röret måste alltså passa runt axeln och vara mycket nära lagrets ytterdiameter, ett tämligen grovt rör. Får man allt att röra sig med ett eller ett par "blöta" slag är resten enkelt. Skäddan kan man förmodligen säkra med ett spännband runt kölen och skäddan i det läget. Det kluvna röret håller man ihop med två slangklämmor, och den som är närmast lagret flyttar man efter hand. När man knackat in röret en bit håller det samman i skäddan. Fetta in det kluvna röret och se till att det inte finns grader på insidan, axeln skall helst inte repas. Bäst är om man kan använda en urdragare, men den får ha tämligen långa armar och man får lita på att propelleraxeln tål presstrycket (dvs, infästningen mot motorn).
Har man axeln direkt i skrovet kan man KANSKE nöja sig med att slå in lagret så långt i stävröret att man har två lager efter varandra. Det rekommendera jag egentligen inte, för axeln kan behöva vara rörlig i lagret om packboxen inne i båten är flexibel, det är den ofta. Möjligen kan man hör slå in lagret så långt att man kan lossa axeln, dra ut den en bit och ta bort lagret inifrån. Men då krävs att cutlesslagret får god plats i stävröret hela vägen. Jag har dock använt den principen på en Hydromarinmotor (hydrauldrift) och där gick det utmärkt (jag hade två lager i flera år). Men där fanns också en ritning att titta på innan man gjorde något dumt. Får man ut axeln kan man kanske använda en sk glidhammare ( http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verkt ... are-19906/ ) för att "banka inifrån", utan svordomar.
Det finns ett par metoder till som kan användas:
Om man har en skädda (som på bilderna) kan man tänka sig att pressa in lagret till insidan av axeln (använd ett passande rör som dorn), och sedan slipa ner lagrets ytterhölje med vinkelslip (f-ö-r-s-i-k-t-i-g-t !). Detta kan vara i mässing eller plast och det man tar bort är n sträng av röret längs med. Kanske kan man skåra det med en kapskiva, men det kan vara mer kontroll över en slipskiva. När röret är kluvet bör man kunna börja brottas med det.
Ett annat sätt är att klyva ett passande stålrör, typiskt ID 25 mm (som axeln), UD 38-40 mm (som lagrets stomme) och använda som anhåll för att pressa ut fodret och lagret från baksidan av skäddan, utåt. Röret måste alltså passa runt axeln och vara mycket nära lagrets ytterdiameter, ett tämligen grovt rör. Får man allt att röra sig med ett eller ett par "blöta" slag är resten enkelt. Skäddan kan man förmodligen säkra med ett spännband runt kölen och skäddan i det läget. Det kluvna röret håller man ihop med två slangklämmor, och den som är närmast lagret flyttar man efter hand. När man knackat in röret en bit håller det samman i skäddan. Fetta in det kluvna röret och se till att det inte finns grader på insidan, axeln skall helst inte repas. Bäst är om man kan använda en urdragare, men den får ha tämligen långa armar och man får lita på att propelleraxeln tål presstrycket (dvs, infästningen mot motorn).
Har man axeln direkt i skrovet kan man KANSKE nöja sig med att slå in lagret så långt i stävröret att man har två lager efter varandra. Det rekommendera jag egentligen inte, för axeln kan behöva vara rörlig i lagret om packboxen inne i båten är flexibel, det är den ofta. Möjligen kan man hör slå in lagret så långt att man kan lossa axeln, dra ut den en bit och ta bort lagret inifrån. Men då krävs att cutlesslagret får god plats i stävröret hela vägen. Jag har dock använt den principen på en Hydromarinmotor (hydrauldrift) och där gick det utmärkt (jag hade två lager i flera år). Men där fanns också en ritning att titta på innan man gjorde något dumt. Får man ut axeln kan man kanske använda en sk glidhammare ( http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verkt ... are-19906/ ) för att "banka inifrån", utan svordomar.
Anders S
Re: Cutlesslager
Cutlesslager finns i både mm och tum mått, det gäller även axlarna, så det gäller att mäta.
Hälsningar Magnus.
Hälsningar Magnus.
Re: Cutlesslager
Tackar för svaren!
Då har jag lite bra tips att testa, för kan det jävlas som kommer det såklart göra det.
Axeln är inga problem att dra ut. Jag har långköl så det är bara att vinkla rodret lite, eller hänga av det helt.
Jag är till 95% säker på att det blir motorbyte i år så jag tänker att det är ett bra tillfälle att byta packbox och cutlesslagret också.
Som packbox hade jag tänkt mig en PSS http://www.shaftseal.com/en/categories som verkar bra och underhållsfri. Synpunkter på det?
Då har jag lite bra tips att testa, för kan det jävlas som kommer det såklart göra det.
Axeln är inga problem att dra ut. Jag har långköl så det är bara att vinkla rodret lite, eller hänga av det helt.
Jag är till 95% säker på att det blir motorbyte i år så jag tänker att det är ett bra tillfälle att byta packbox och cutlesslagret också.
Som packbox hade jag tänkt mig en PSS http://www.shaftseal.com/en/categories som verkar bra och underhållsfri. Synpunkter på det?
Amigo 23 - På rent kölvatten sedan 1970
Re: Cutlesslager
Jag har en snarlik modell på min båt som heter Deep Sea Seal (numera en Wärtsiläprodukt) och jag tror den också kallats Manecraft. Den bygger på samma princip. Vem som är kopia på vem vet jag inte. ( http://www.deepseaseals.com/history/ )
Det som är bra är att den är tät, det som är dåligt med den saken är att man måste se till att den får vatten (därför att den är tät). Den är alltså vattensmord, precis som gammaldags talgpackningar, men den är snortät (eller kan bli det efter en injustering). Livslängden (nominellt på PSS, kollade som hastigast) är sex år, sedan går den genast sönder... dvs tillverkaren rekommenderar, som Volvo, att man byter den då. På våra båtar slits den inte ut på den tiden, men gummit kan åldras. Måste bevakas noga. En annan fördel är att med en sliten axel kan man som regel få tätt med denna tätning, för den sliter inte på axeln, utan på sig själv. Rimligen gäller det för alla sådana gummipackningar.
En allvarlig baksida är att om något mekaniskt problem uppstår i packboxen, så läcker den ordentligt. Man kan då få nytta av tätmassa, modellera eller annat som kan tryckas i mellanrummet, men man måste i så fall komma åt. Dessutom är det rätt kört att köra motorn därefter. Här är de traditionella packboxarna mer slarv och olyckssäkra, eftersom de läcker en smula hela tiden, men inte katastrofalt även om de blir otäta bortom justermån. Någon av modellerna (kan vara den nyare DSS, jag har det inte på min) har en katastrofslangklämma på stävrörssidan med vingmutter av detta skäl - det är nödstopp och tätning om släpringen och tryckplattan havererar - köra går inte.
Åsikt: Om man ha den lätt åtkomlig (det har jag) för injustering av trycket på tätringen mot plattan och så man kan visuellt inspektera den och släppa på vatten vis sjösättningar (den är så tät att man måste vicka på släpringen för att släppa ut luften i stävröret) så kan jag rekommendera typen. Sitter din packbox illa till kan en traditionell packbox, eventuellt med teflonimpregnerad fläta kanske vara tryggare, men då får du andra bekymmer: din nya cutlasstätning kommer inte att gilla det fett som din gammaldags packbox vill ha.
Det som är bra är att den är tät, det som är dåligt med den saken är att man måste se till att den får vatten (därför att den är tät). Den är alltså vattensmord, precis som gammaldags talgpackningar, men den är snortät (eller kan bli det efter en injustering). Livslängden (nominellt på PSS, kollade som hastigast) är sex år, sedan går den genast sönder... dvs tillverkaren rekommenderar, som Volvo, att man byter den då. På våra båtar slits den inte ut på den tiden, men gummit kan åldras. Måste bevakas noga. En annan fördel är att med en sliten axel kan man som regel få tätt med denna tätning, för den sliter inte på axeln, utan på sig själv. Rimligen gäller det för alla sådana gummipackningar.
En allvarlig baksida är att om något mekaniskt problem uppstår i packboxen, så läcker den ordentligt. Man kan då få nytta av tätmassa, modellera eller annat som kan tryckas i mellanrummet, men man måste i så fall komma åt. Dessutom är det rätt kört att köra motorn därefter. Här är de traditionella packboxarna mer slarv och olyckssäkra, eftersom de läcker en smula hela tiden, men inte katastrofalt även om de blir otäta bortom justermån. Någon av modellerna (kan vara den nyare DSS, jag har det inte på min) har en katastrofslangklämma på stävrörssidan med vingmutter av detta skäl - det är nödstopp och tätning om släpringen och tryckplattan havererar - köra går inte.
Åsikt: Om man ha den lätt åtkomlig (det har jag) för injustering av trycket på tätringen mot plattan och så man kan visuellt inspektera den och släppa på vatten vis sjösättningar (den är så tät att man måste vicka på släpringen för att släppa ut luften i stävröret) så kan jag rekommendera typen. Sitter din packbox illa till kan en traditionell packbox, eventuellt med teflonimpregnerad fläta kanske vara tryggare, men då får du andra bekymmer: din nya cutlasstätning kommer inte att gilla det fett som din gammaldags packbox vill ha.
Anders S
-
oceansailor
- Diamantmedlem
- Inlägg: 505
- Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55
Re: Cutlesslager
PSS har jag inte bra erfarenheter av. Har sett både små och nästan katastrofala läckage.fribbe skrev:Tackar för svaren!
Då har jag lite bra tips att testa, för kan det jävlas som kommer det såklart göra det.
Axeln är inga problem att dra ut. Jag har långköl så det är bara att vinkla rodret lite, eller hänga av det helt.
Jag är till 95% säker på att det blir motorbyte i år så jag tänker att det är ett bra tillfälle att byta packbox och cutlesslagret också.
Som packbox hade jag tänkt mig en PSS http://www.shaftseal.com/en/categories som verkar bra och underhållsfri. Synpunkter på det?
Tycker att Volvos svarta packbox är överlägsen det mesta. Enkel, och mkt. tillförlitlig till rimligt pris.
Re: Cutlesslager
Är på g att installera en PSS så det vore väldigt intressant att höra om omständigheterna kring de läckage du nämner.oceansailor skrev:PSS har jag inte bra erfarenheter av. Har sett både små och nästan katastrofala läckage.fribbe skrev:Tackar för svaren!
Då har jag lite bra tips att testa, för kan det jävlas som kommer det såklart göra det.
Axeln är inga problem att dra ut. Jag har långköl så det är bara att vinkla rodret lite, eller hänga av det helt.
Jag är till 95% säker på att det blir motorbyte i år så jag tänker att det är ett bra tillfälle att byta packbox och cutlesslagret också.
Som packbox hade jag tänkt mig en PSS http://www.shaftseal.com/en/categories som verkar bra och underhållsfri. Synpunkter på det?
Tycker att Volvos svarta packbox är överlägsen det mesta. Enkel, och mkt. tillförlitlig till rimligt pris.
Det är bara att bryta ihop och komma igen!
/p
/p
-
oceansailor
- Diamantmedlem
- Inlägg: 505
- Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55
Re: Cutlesslager
De båtar med problem som jag sett, har haft små läckage pga. att båten inte används under en längre tid.
Det bildas avlagringar på tätytorna. Resultat små läckage om man inget gör. Kan avhjälpas genom att använda båten, och om det inte hjälper slipa rent ytorna.
Större läckage får man när gummibälgen förlorar spänsten och trycket mellan tätytorna minskar. Regelbunden tillsyn rekommenderas.
Det bildas avlagringar på tätytorna. Resultat små läckage om man inget gör. Kan avhjälpas genom att använda båten, och om det inte hjälper slipa rent ytorna.
Större läckage får man när gummibälgen förlorar spänsten och trycket mellan tätytorna minskar. Regelbunden tillsyn rekommenderas.
Re: Cutlesslager
Då är det ingen större fara. Vi använder båten kontinuerligt i stort sett året om.
Att hålla koll på slitage är heller ingen större sak.
Tack för info!
Att hålla koll på slitage är heller ingen större sak.
Tack för info!
Det är bara att bryta ihop och komma igen!
/p
/p
Re: Cutlesslager
Då misstänker jag att man helt sonika bytt ut tätytorna, vilket man tydligen kan på PSS. För att de här tätningarna skall fungera väl krävs hög ytfinhet på tätytorna, och skall de rengöras måste man i princip polera ytan med ett mycket fin slipmedel (typ, Autosol). Trycket justerar man enkelt med gummibälgen (anvisningar ges i handboken/-häftet), men man måste ha alltihopa åtkomligt. Det totala läckaget under säsongen på min variant handlar om ca 2 dl, varav det mesta rann in den första veckan. Så reklamsnacket om att de är totalt täta skall man ta med en nypa salt (eller en droppe vatten) - det är inte riktigt sant. Däremot kräver de ingen smörjning under drift eller när man kört färdigt och de läcker betydligt mindre än klassiska talgflätepackboxar.oceansailor skrev:De båtar med problem som jag sett, har haft små läckage pga. att båten inte används under en längre tid.
Det bildas avlagringar på tätytorna. Resultat små läckage om man inget gör. Kan avhjälpas genom att använda båten, och om det inte hjälper slipa rent ytorna.
Större läckage får man när gummibälgen förlorar spänsten och trycket mellan tätytorna minskar. Regelbunden tillsyn rekommenderas.
Volvos BlackJack-tätning fungerar också bra (och kostar mycket mindre, om än ej gratis), men när packboxen (det är i princip en läpptätning) slitit spår i propelleraxeln (oundvikligt, men tar tid) får man sätta nästa packbox på ett nytt ställe (flyttas 10 mm in på stävröret). "Katastrofmässigt" har den samma problem, eftersom det också är en gummibälg och spricker den rinner det duktigt. I båda de här fallen kan man hellre sätta en axelanod på axeln som hinder för att tappa axeln, hellre än den klassiska slangklämman. Skulle slangklämman komma i kontakt med bälgen (endera modellen) blir det snabbt obra, ungefär relativt propellervarvtalet. Kanske kan den släta axelanoden vara snällare. Den är i vart fall större och stoppar bättre om axeln kommer på driven.
Anders S