Kölreparation: vad ska man se upp med?
Kölreparation: vad ska man se upp med?
På förekommen anledning: när man som spekulant tittar på en båt med en reparerad kölskada, vad ska man se upp med? På objektet i fråga har en grundsmäll pressat upp kölens akterkant, vilket fått fogarna i ett par av tvärbalkarna i kölsvinet att komprimeras och släppa efter och spricka upp. En klassisk grej m a o. Balkarnas har reparerats av ett, som det verkar, kompetent varv, dokumentation finns och det hela ser bra o proffsigt ut för ett otränat öga. Hur ska man bedöma det hela? Finns det några tecken man ska vara speciellt observant på?
-
oceansailor
- Diamantmedlem
- Inlägg: 505
- Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55
Re: Kölreparation: vad ska man se upp med?
Det vanligaste slarvet vid sådana här reparationer är att man inte slipat bort allt laminat som är delaminerat.
Inte ovanligt med de-lamineringar ganska långt bort från själva övergången köl-skrov. Knacka och lyssna.
Sedan bör Du även kolla framkant köl-skrov. Inte ovanligt att laminatet delaminerar (fläker) även där.
Därutöver bör Du kolla skott, motorinfästning m.m.
Inte ovanligt med de-lamineringar ganska långt bort från själva övergången köl-skrov. Knacka och lyssna.
Sedan bör Du även kolla framkant köl-skrov. Inte ovanligt att laminatet delaminerar (fläker) även där.
Därutöver bör Du kolla skott, motorinfästning m.m.
Re: Kölreparation: vad ska man se upp med?
Kompletterande Oceansailor:
Lite småsprickor i gelcoaten inombords är inte så farligt (obs: små sprickor), de kan uppkomma även utan att gå på grund. Gelcoat armeras inte, är det för tjockt så är det lätt hänt att det blir småsprickor när det underliggande laminatet rör sig.
Bottenstockar/balkar som hoppat loss och sedan plastats fast igen av varvet, där skall man kolla att plastningen gjorts så att den går långt utanför själva balkarna, detta för att få en stor fästyta och för att transportera ut laster på ett jämnt sätt i skrovet. Plastningen skall alltså fasas ut i skrovet. Det är också viktigt att kolla så att plastningen inte tar en skarp 90 graders vändning vid balkarna, det skall vara en mjuk övergång från balk till skrov.
Segelbåtar kan konstrueras och byggas på många olika sätt, trådskaparens fråga är därmed mycket öppen. Omöjligt att gå in på alla möjligheter. Helt kort nämner jag här att om det är en båt med skrov i sandwich då är det mycket lämpligt att kolla mycket noga att ingen delaminering skett. En liknande fråga var upp här i våras om en grundstött och lagad Maxi38, som är en båt där sandwichdelen går ovanligt långt ner.
Det är viktigt att varvet också gett sig på utsidan, har bottenstockar lossnat på insidan så har utsidan fått skador den med. Här kan det vara ytskador, så att gelcoaten fått sprickor, då skall gelcoaten ha slipats ner (detta är egentligen ett minimum), ny gelcoat eller ännu hellre epoxi lagts på för att täta mot laminatet ordentligt.
Polyesterlaminat, GRP, är ganska elastiskt, det brukar kunna röra sig en hel del utan att skadas. Det kan vara mycket svårt att se sprickor i laminatet även då man slipar ner i det.
Här någonstans får man göra en bedömning: har laminatet böjts så mycket att det är sannolikt att det blivit direkta skador på det (just här: utsidan)? I så fall är det fråga om en stor operation, som de flesta undviker - det är ett elände att plasta på bottnens utsida, gravitationen arbetar emot!
I många fall är detta inte fallet, men för att försäkra sig är det viktigt att utsidan blivit ordentligt tätad, helst med epoxi som kan tränga in i sprickor. Gärna med något lager av glasfiberfilt också, för att verkligen få det tätt och hållbart.
När kölen trycks bakåt-uppåt kan en del andra fast monterade historier utsatts för påverkan. Rent allmännt finns det ofta motor, propelleraxel (och -genomföring) som bör besiktigas noga. Det kan se fint ut, men det är lätt hänt att plasten runt omkring rört sig mer än dessa, då kan det blivit skador.
Pss med roder och dess genomföringar. Allt beror på utforming, avstånd och grundstötningens styrka.
(sitter kölen långt fram, motorn långt bak med ett upphängt drev - då är det mindre troligt att de påverkats, osv).
Är det järnköl så kolla noga fogen köl-skrov. Vid försäkringsskada borde varvet ta av kölen (om bottenstockar lossnat), återigen är det en bedömningsfråga hur omfattande grundstötningen varit.
Som köpare av en båt som är nyrepad skall man såklart kolla allt sådant mycket noga. Det är lite av att vara överkritisk i det momentet och den situationen. Annars .. alla båtar går på grund, förr eller senare.De flesta tål det mycket bra. Ofta räcker det mycket långt att plasta fast bottenstockarna i samma stil som de var innan grundstötningen, ett ganska litet och enkelt jobb.
/J
Lite småsprickor i gelcoaten inombords är inte så farligt (obs: små sprickor), de kan uppkomma även utan att gå på grund. Gelcoat armeras inte, är det för tjockt så är det lätt hänt att det blir småsprickor när det underliggande laminatet rör sig.
Bottenstockar/balkar som hoppat loss och sedan plastats fast igen av varvet, där skall man kolla att plastningen gjorts så att den går långt utanför själva balkarna, detta för att få en stor fästyta och för att transportera ut laster på ett jämnt sätt i skrovet. Plastningen skall alltså fasas ut i skrovet. Det är också viktigt att kolla så att plastningen inte tar en skarp 90 graders vändning vid balkarna, det skall vara en mjuk övergång från balk till skrov.
Segelbåtar kan konstrueras och byggas på många olika sätt, trådskaparens fråga är därmed mycket öppen. Omöjligt att gå in på alla möjligheter. Helt kort nämner jag här att om det är en båt med skrov i sandwich då är det mycket lämpligt att kolla mycket noga att ingen delaminering skett. En liknande fråga var upp här i våras om en grundstött och lagad Maxi38, som är en båt där sandwichdelen går ovanligt långt ner.
Det är viktigt att varvet också gett sig på utsidan, har bottenstockar lossnat på insidan så har utsidan fått skador den med. Här kan det vara ytskador, så att gelcoaten fått sprickor, då skall gelcoaten ha slipats ner (detta är egentligen ett minimum), ny gelcoat eller ännu hellre epoxi lagts på för att täta mot laminatet ordentligt.
Polyesterlaminat, GRP, är ganska elastiskt, det brukar kunna röra sig en hel del utan att skadas. Det kan vara mycket svårt att se sprickor i laminatet även då man slipar ner i det.
Här någonstans får man göra en bedömning: har laminatet böjts så mycket att det är sannolikt att det blivit direkta skador på det (just här: utsidan)? I så fall är det fråga om en stor operation, som de flesta undviker - det är ett elände att plasta på bottnens utsida, gravitationen arbetar emot!
I många fall är detta inte fallet, men för att försäkra sig är det viktigt att utsidan blivit ordentligt tätad, helst med epoxi som kan tränga in i sprickor. Gärna med något lager av glasfiberfilt också, för att verkligen få det tätt och hållbart.
När kölen trycks bakåt-uppåt kan en del andra fast monterade historier utsatts för påverkan. Rent allmännt finns det ofta motor, propelleraxel (och -genomföring) som bör besiktigas noga. Det kan se fint ut, men det är lätt hänt att plasten runt omkring rört sig mer än dessa, då kan det blivit skador.
Pss med roder och dess genomföringar. Allt beror på utforming, avstånd och grundstötningens styrka.
(sitter kölen långt fram, motorn långt bak med ett upphängt drev - då är det mindre troligt att de påverkats, osv).
Är det järnköl så kolla noga fogen köl-skrov. Vid försäkringsskada borde varvet ta av kölen (om bottenstockar lossnat), återigen är det en bedömningsfråga hur omfattande grundstötningen varit.
Som köpare av en båt som är nyrepad skall man såklart kolla allt sådant mycket noga. Det är lite av att vara överkritisk i det momentet och den situationen. Annars .. alla båtar går på grund, förr eller senare.De flesta tål det mycket bra. Ofta räcker det mycket långt att plasta fast bottenstockarna i samma stil som de var innan grundstötningen, ett ganska litet och enkelt jobb.
/J
Re: Kölreparation: vad ska man se upp med?
Begär att få dokumentation från reparationen. Ett seriöst varv har gott om bilder - om inte annat för försäkringsbolagets räkning.