Båtars kvalitet och hållfasthet

[Eilean]

Båt som går sönder på Nordsjön. Bl.a vill den tomma vattentanken ge sig ut på drift.
Apropå båtars kvalitet och detr är väl orimligt att begära att en tank skall sitta fast på en Ocean-A-klassad båt...
http://www.teamstyrbord.com/

[Mr Q]

-

[Eilean]

Något är jäkligt skumt - jag kan vara kika på min båt, byggd för 33 år sedan. Knappt legat på land en enda vinter, tillbringat över halva livet i skotska vatten, seglat minst en gång över Atlanten och tillbaks, gjort minst 3 resor ner till Medelhavet, legat i Medelhavet några år. Kort sagt, varit med om en del.
Inga sprickor någonstans, inget delaminerat skrov, inga lösa tankar, de fastplastade skotten sitter exakt där de placerades en gång i tiden, dörrarna går att öppna och stänga såväl på land och i vatten och på alla bogar, lucklåsen i orginal funkar, inga lossnade kölar. Inte heller några delamineringar i trämaterialen för allt trä, även det osynliga, är behandlat och ändträet skyddat.
Visst, saker har gått sönder, men inget strukturellt, bara sådant som slitits ut av många årts flitig användning. (inte helt sant dock: fick åtgärda en illa konstruerad och fuktskadad mastfot förra året, efter 32 år....)
Och vi talar inte om något speciellt bygge, bara en av många standardbåtar från ett stort varv med hyggligt rykte. Det finns många, många båtar från denna tid med liknande historia.

Och så läser man om nya båtar, kölar som ramlar av eller delar på sig, inredningar som spricker, tankar lossnar, skrov som inte bör användas i vatten. Sorglig läsning oavsett om det är en Beneteau, Hallberg Rassy eller Bavaria.
Visst, de är snabbare, bekvämare, trendigare, lättare, inredningsmässigt fantastiska. De är snygga, vinner kappseglingar, har alla bekvämligheter, har öppen akter, rak stäv och är Ocean A-klassade. Men ute på Nordsjön spricker plywooden som håller en tom tank på plats, inredningar går sönder, glasfiber spricker, kölar går av oförklarligt och en ny prestigebåt står på land för att skrovet är på väg att dela sig i två tunnare halvor.

Allt var inte bättre förr. Men en del saker var nog det. I alla fall de exemplar som fortfarnade flyter.

Svaret på din fråga, Q är. Jag vet inte.
Jag tror det får bli en gammal båt igen. Har den hållit i 20 år klarar den sig ett tag till. Mellanskillnaden kan jag spendera på en total upprustning, gjord av mig själv så jag vet var det fuskats. Ocean A-klassningen får jag tänka mig....

[peterh]

Apropos klassning, Veritas godkände estonia för några år sedan ...

[Brendan]

Eilean du som har erfarenhet av att segla längre sträckor på havet, vilken båt eller vilka märken skulle du säga är lämpade för oceangång? Skulle vara intressant att höra från en som faktiskt "varit där".

Om du ska göra en överhavssegling, gör det i en Comfort 30, det är mitt råd. Säker, välbyggd, välseglande, trygg.




.

[cruisaren]

När det gäller den aktuella First50:an är ju inte det största problemet att upplaget till den tomma vattentanken gett vika (det är naturligtvis inte bra men ingen rikskatastrof) utan alla andra strukurella svagheter som påvisats.
Sprickor i innerliner och skrov och skott som flyttat på sig ...

Jag tror vi här ser en effekt av det franska varvets betydligt vassare prestanda. Den senaste generationen First 40/45/50 är grymt styva båtar. Det rätande momentet överstiger vida den tidigare generationens. Detta leder ofelbart till väsentligt ökande belastningar i rigg och skrov och alla krafter måste hanteras. Till problematiken har man adderat ett skrov med stora ostagade spännvidder. Att då ha en samtidig kostnadsjakt som innebär att de förstyvande skotten inte är fastplastade utan "fastkletade" kan inte vara en bra idé.

Man kan naturligtvis hävda att även HallbergRassy kan göra fel (skall bli intressant se hur den affären slutar), men jag är övertygad om att båtar byggda på klassiskt vis, där det får ta lite tid att montera grejerna och man inte jagar sista gramet, har bättre chanser att klara livet på ett upprört hav. Därmed inte sagt att de måste vara tunga, långkölande och trögseglade...
//Niklas S
Faurby424

[Eilean]

.....är ju inte det största problemet att upplaget till den tomma vattentanken gett vika (det är naturligtvis inte bra men ingen rikskatastrof)..... Därmed inte sagt att de måste vara tunga, långkölande och trögseglade...
//Niklas S
Faurby424

Hade tanken varit fylld, vilket den med tror sannolikhet kunde ha varit om det hade varit frågan om långsegling, kunde det har blivit en rikskatastrof. Men visst är andra skador kanske ännu värre.

Men vem skrev att båten måste vara långkölad och trögseglad? Inte jag.

[SWE54]

Jag tror likt Cruisaren att det hänger väldigt mycket på att man vill få ut så attraktiva båtar som möjligt till så låga kostnader det går. Det har väl varit en ganska stor konkurrens de senaste åren med många varv som slåss om kunderna. Ännu ett exempel är ju den Elan 350 som mastade av pga av ett block som inte var rätt monterat. Det är inte som det en gång var på varven längre uppenbarligen. Inte ens på Orust...

[cruisaren]

.....är ju inte det största problemet att upplaget till den tomma vattentanken gett vika (det är naturligtvis inte bra men ingen rikskatastrof)..... Därmed inte sagt att de måste vara tunga, långkölande och trögseglade...
//Niklas S
Faurby424

Men vem skrev att båten måste vara långkölad och trögseglad? Inte jag.

Det skrev jag inte heller
Var mer tänkt som en hint om att "klassiskt byggda båtar" avsåg byggmetoden och inte att resultatet måste vara "långfärdsklassiskt" i dess mest klassiska bemärkelse, om du förstår hur jag menar.
//Niklas S

[Mr Q]

-

[SWE54]

Angående Elan 350 som avmastades, så tycker jag att varvet skötte sig bra efteråt och tog på sig fel och skulle gå ut med intern info hur man monterar och hålla på.

Men det bör framhållas att testbesättning körde skiten ur båten. Fulla ställ i 15-20 m/s och toppa det med gennakerbroach. Gränsfall till vårdslöst faktiskt.

Ungefär som att få testköra en Porsche och klaga på att motorn skar bara för att jag körde om på 3:an i 10 300 rpm, det ska den väl palla för?

Blocken ska ju inte ryckas ur båten för det. Jag menar att väldigt små missar kan ha ganska stora följder. Det räcker ju att en enda montör inte gör rätt så blir båten i värsta fall tom farlig om man pressar den lite. Det är mest det som känns lite oroväckande.

[Eilean]

.....inte att resultatet måste vara "långfärdsklassiskt" i dess mest klassiska bemärkelse, om du förstår hur jag menar....
//Niklas S

Japp. det var ungefär så jag också menade. Det här handlar om båtar, oavsett om de skall seglas tur, runt jorden eller som en cruiser/racer.
Problemet är, vilket av varven bygger klassiskt och med god kvalitet? Man kan ju uppenbarligen inte längre gå på antaganden att vissa ligger i toppskiktet, vilket faller med HR 37 visar.
Måste man be ångpanneföreningen borra sönder båten?

Och om nu den nya toppbåten kostar 2,7 (om den nu är en toppbåt), budgetbåten 1,4 och den 20 år gamla 0,7 uppstår den intressanta frågan, ur min synvinkel, att köper jag den sistnämda och lägger ner en massa eget jobb och några 100-tusen får jag en båt som garanterat är bättre för mina behov än någon av de andra. Och till toppbåten har jag kvar 1,7 mille att käka gott och dricka vin för när jag kommit i hamn.
Då skall det noteras att jag inte värderar min tid i pengar (båtar är kul, även mekandet) och inte heller gör någon kalkyl på hur mycket båten är värd om 20 år när jag stapplar i land.

[cruisaren]

Jag tror också att man kan göra en riktigt bra "långfärdsaffär" genom att ta en äldre, välbygd, beprövad båt, ge den en rejäl genomgång på slitagedelar och därefter få en pålitlig kamrat på havet. Inte senaste kappseglingsmaskinen såklart, men det är nog inte heller nödvändigt/önskvärt.

Ja, vilka kan man lite på? HR-affären kanske kommer att ställa invanda begrepp på ända? Själv tror jag på varv där ägaren/byggaren älskar sin produkt, är stolt över den och har örnkoll på produktionen. Tankarna går osökt till små varv med platt organisation. Finns en del i Sverige (Linjett, SwedeStar, Malö för att nämna några) och naturligtvis Faurby i vårt sydvästra grannland. HR trodde man ju kvalade in här men kanske har storleken och framgången stigit dem åt huvudet? Nackdelen är naturligtvis att småvarvens produkter kostar en del mer än BeHaBavJea då stordriftsfördelarna inte finns och de inte kan bygga med samma produktivitet. Å andra sidan får man som regel en mer traditionellt välbygd båt.
//Niklas S

[Mr Q]

-

[Seawolf]

Båt som går sönder på Nordsjön. Bl.a vill den tomma vattentanken ge sig ut på drift.
Apropå båtars kvalitet och detr är väl orimligt att begära att en tank skall sitta fast på en Ocean-A-klassad båt...
http://www.teamstyrbord.com/

Efter att ha sett på sidan kan man misstänka att dessa skador inte kommer att täckas av försäkringen. De tillhör en eller felra av följande villkorsskrivningar de flesta bolag har:

- Sprickor i limfogar ersätts ej
- Konstruktions - och tillverkningsfel täcks ej
- Försäkingen gäller bara för plötslig utifrån kommande skada. Om båten gradvis skadas inuti av normal användning i normalt väder så är det inget plötsligt.

Är det inte dags med en motsvarighet till NASDAQ vad gäller strukturel styrka snart? Så vi slipper det kapitala fjanteriet med CE-certifikat baserat på "Egencertifiering" ?
Är det inte dessutom dags för båtförsäkringsbolagen att gemensamt utforma premier som tar hänsyn rill båttypernas robusthet, skadefrekvens, samt reparationskostnader?