Bästa seglarminnet?

[Mr Q]

-

[Anders S]

Bästa seglarminnet detta året var "tumlarchock" mellan Tylön och Hallands Väderö, flera timmar. Det kan förstås ha varit några som följde oss, men jag hoppas på att det var flera (olika) grupper.

[blur]

En augustinatt på Kattegatt under Göteborg Offshore Race. En varm NV vind på 2-3 m/s, helt stjärnklart och med massor av mareld. Jag tror vi räknade till 50 stjärnfall den natten.

Solen gick ner akteröver när vi lämnade märket utanför Skagen. Just då var man sugen på att gå in där, men då hade man missat denna magiska natt.

Stora spinnakern uppe, bra fart och konkurrenternas lanternor som kom susandes i den mörka natten. I bland så nära så att man kunde prata med dem... I övrigt lugnt och stilla så man bara kunde fokusera på ögonblicket.

Det enda som var viktigt var när vi skulle gippa nästa gång.

Och man hoppades på att det aldrig skulle ta slut.


Men till sist gick solen upp... och då hade vi seglat om våra konkurrenter. Vi kunde med gott samvete runda vid Fladen för att segla norrut mot mål.

Det blir inte bättre än så här.

http://www.blur.se/2010/08/15/goteborg- ... race-2010/

[Freddan]

Det måste vara spinnackerseglingen hem från laesö:
10-12 m/s och sol, snittade 7 knop, toppade 12 knop. Allt detta över en tid på ca 10 timmar och en distans på ca 70 nm i en 29 år gammal 28 fotare.Allt var inte bättre förr!? Ganska fantastisk seglingsdag.
Kan även ha varit två magiska dagar på Anholt med härliga promenader på denna ganska exotiska ö, egenhändigt kokta kräftor i sittbrunnen som vi fått "nästan gratis" av fiskhandlarn på kajen ( kräftorna alltså - inte sittbrunnen)

[Rottweilexpress]

Jag har som tidigare nämnts bara varit ut 8 dagar med min Ohlsson 22, så varje dag är nästan mitt bästa minne. Men för att ge några sköna minnen lite illustration så....

När vi dag två hade kraftig (för oss) vind på 8-11 sekundmeter och gick på halvvind söderut från Skärså. Noterade vid något tillfälle 7.4 knop enl GPS på en vågtopp! Det var fantastiskt härlig segling, fylld med roande tabbar, galna gippar och tidvis småhysterisk gravid sambo.

Samma kväll i Axmar, ensamma med varsin jungfrutallrik och en kall öl. Vindstilla och fantastisk utsikt och air. U-n-d-e-r-b-a-r-t.


Eller denna varma väna kväll med grillning och mys på klipphällen vid denna "naturhamn".


Eller helt enkelt när min helt gröna gast spydde så att han skrek, 200g schweizernöt, 500g ribs och ytterligare potatissallad sprutade ur näsan på honom. Jag skrattade så att jag grät.

[Fredrik]

Vad är en jungfrutallrik?

[SWE54]

Efter lite funderingar så kan inte jag plocka fram enbart ett bästa minne.
Det bästa denna säsongen är bottenskicket på båten. Jag fick skrapat bort all mjuk färg, spacklat, slipat och lagt på en hård teflonfärg. Båten har gått som tåget hela säsongen.
Seglade tom ifatt och förbi en X-342 (tror jag att det var i alla fall), måste varit något knas med den antagligen, kanske kass bottenfärg...
Båten har i alla fall gått fort och högt, fantastiskt kul har den varit i år.
Gick in i Björlanda som jag ofta gör med nedtagna segel och glider in på enbart riggen i ca 2-3 kn. En annan segelbåt kom upp jämsides och såg utombordaren helt upptiltad, "Har du inombordare med...?", frågade han och jag bara skakade på huvudet. Den minen på honom skulle man tagit ett kort på...

[Rottweilexpress]

Vad är en jungfrutallrik?

Det är en kall rätt från Axmars kök. Det är sillar och lax samt lite annat smått och gott som sedan serveras med varm potatis och bröd. Lite som en "midsommartallrik" med släkten, om du förstår mig rätt.

Dom vet sannerligen hur man tar betalt på Axmar brygga, men med naturen och kvaliteten generellt på maten så accepterar man det.

[Rottweilexpress]

Gick in i Björlanda som jag ofta gör med nedtagna segel och glider in på enbart riggen i ca 2-3 kn. En annan segelbåt kom upp jämsides och såg utombordaren helt upptiltad, "Har du inombordare med...?", frågade han och jag bara skakade på huvudet. Den minen på honom skulle man tagit ett kort på...

Det där med att lägga till utan motor....Ok, man har olika stora båtar och vissa kan man stanna med en fot själv. Men om du ensamseglar eller har en större båt, hur reducerar du fart och undviker att braka in i din brygga/plats om du inte tänker använda motorn?

[SWE54]

Gick in i Björlanda som jag ofta gör med nedtagna segel och glider in på enbart riggen i ca 2-3 kn. En annan segelbåt kom upp jämsides och såg utombordaren helt upptiltad, "Har du inombordare med...?", frågade han och jag bara skakade på huvudet. Den minen på honom skulle man tagit ett kort på...

Det där med att lägga till utan motor....Ok, man har olika stora båtar och vissa kan man stanna med en fot själv. Men om du ensamseglar eller har en större båt, hur reducerar du fart och undviker att braka in i din brygga/plats om du inte tänker använda motorn?

Med rodret. Stora utslag bromsar mycket. Sen kan ju en tung båt gå längre sträck i lägre fart med. Vi lade ju alltid motorn på bryggan när vi kappseglade Smaragden och den väger 3,3 ton. Det var inga problem alls. Jag kan tvärtom sakna lite tyngd ibland just för att minsta vindpust från fel håll stannar upp min båt och man kan få börja vricka på rodret för att komma fram.

[Rottweilexpress]

Jahapp, jaja. Jag får prova öva lite på det där nästa säsong. Sannolikt något att skriva om i "Tabbar 2011" då

[Mainship]

En jolle seglare lägger alltid till utan motor.
Samma princip med kölbåt men med annan levande massa och mindre utrymme för misstag.

[Ulf.Ason]

Man behöver ju inte börja med att lägga till utan motor mot betongkaj. Jag började att parkera mot fritt liggande boj.
---
När jag tänker på bästa seglarminnet under sommaren så kommer jag hela tiden att tänka på mat. Lite märkligt... Jag tror att bästa minnet är alla härliga frukostar i sittbrunnen. När man är i land så är det så lätt att man kurar inomhus.

[SWE54]

Jahapp, jaja. Jag får prova öva lite på det där nästa säsong. Sannolikt något att skriva om i "Tabbar 2011" då

Ja det behöver ju inte vara mer än att man startar motorn när man är på väg in och ändå seglar så långt man vågar och känner sig bekväm med. Det blir ju snart längre och längre och rätt var det är så kommer man hela vägen fram...

[Segelbo]

Mitt bästa seglarminne... Ja, jag kom att tänka på följande lilla betraktelse, som jag faktiskt fick publicerad i Segling för några år sedan. Håll till godo:
---

Det perfekta ögonblicket…

Det sägs att varje professionell fotograf i sitt arkiv på tiotusentals bilder, har några som han är riktigt, riktigt nöjd med. De är inte så många som man skulle kunna tro, men några finns det som han med glädje och stolthet gärna visar upp. Bland dessa finns den där bilden. Den där enda bilden. Den bästa av dem alla. Bilden som togs då allt stämde. Han minns exakt när den togs, hur det kändes och han kan återuppleva känslan varje gång han ser den.

Så tror jag att det är med segling. Många fina och lyckliga stunder vi alla upplevt till sjöss. Men en enda stund har liksom etsat sig fast i minnet. Man minns den så länge man lever. Fast det kanske inte ens hände något speciellt.

Jag minns min stund. Det var den sommaren jag just hade fyllt 13. Jag var ensam ute i en GKSS-eka någonstans mellan Orust och Restenäsön. Jag halvlåg på durken, solen värmde, vattnet kluckade mot bordläggningen. Jag kisade upp mot det vita seglet mot den klarblå sommarhimlen. Hade båten i bra balans och med en lätt hand på rorkulten kände jag det där lilla ristandet i skrovet när vinden satt perfekt i seglet och gav litet extra fart åt båten.
Plötsligt föll liksom alla bitar på plats. Plötslig befann sig universums medelpunkt i min lilla segelbåt. Himlen hade aldrig förr varit klarare blå och aldrig hade ett segel stått vitare mot skyn. Aldrig hade några vågor kluckat vackrare mot ett skrov.

Den stora friden härskade. Ingenting trängde sig på. Hjärnan var tömd på allt utom den lyckliga känslan av att befinna sig just där, just då och just så.

Stunden varade bara någon minut, sedan hände något. Vinden vred kanske en aning, tankarna kanske vaknade till, båten ändrade kanske läge några millimeter och så var stunden borta. Fortfarande var det skönt och härligt men förtrollningen var bruten.

Jag har efteråt tänkt på den där stunden då och då. Det har gått många, många år sedan dess. Jag har haft förmånen att få uppleva många lyckliga stunder. Har upplevt händelser och stunder som varit betydligt häftigare på många sätt. Men ändå hände något väldigt speciellt den där gången, i min lilla segelbåt.

Just den känslan kanske aldrig mer kommer igen. Men om den kommer, så tror jag den kommer precis lika oväntat som den gången.

Kanske det blir i sommar i vår gamla Vindö.

I går hämtade jag vår nya rullgenua från Henrik Ottossons.

Det blir en vår i år också. Och en sommar. Och mycket segling.

Livet är härligt…
---