Fem timmar i vattnet

[Eilean]

Här: http://svt.se/2.22620/1.1652840/raddad_ ... _i_vattnet

Återigen får jag vatten på min kvarn - det måste finnas en fungerande, utprövad plan och nödvändig utrustning för att den svagaste och okunnigaste ombord skall kunna plocka upp den tyngste ute till havs.

Situationen "vänta här, stick ingenstans, jag skall bara segla iväg och hämta hjälp" är fullständigt absurd - passar som Monthy Pyton-sketch.

[SWE54]

Jo jag läste det där på MRCC Online igår...
En VHF hade nog inte varit så dumt heller, så man slipper segla till Onsala för att få täckning på mobilen!
Men jag går gärna ett steg längre, ramla för guds skull inte av båten! Sele!
Det där är väl att betrakta som solosegling mer eller mindre.

[peterh]

Man kan ju undra varför inte grabben gick in till östbyn och BAD om hjälp, där
finns åtskilliga båtar och en sjöräddningsorganisation.

[Fredrik]

Vad jag förstår hade killen seglat av bommen när han åkt iväg, och blev själv i behov av sjöräddning.

[SWE54]

Jo, det ser även ut som om hela riggen gått överbord på dom bilder som ligger på MRCC.
http://www.sjofartsverket.se/templates/ ... 1&Period=2

[Mr Q]

Mitt ute på Kattegatt i en Maxi 68 och med en icke seglingskunnig grabb på 16 år.

Hm, många dumdristiga beslut där.

Stackars grabb, jag tycker han kämpade på bra trots sin okunnighet. Att ta ner segel och bärga pappa med motor var tydligen inte ett alternativ? Det krävs mod att lämna sin pappa mitt ute på havet för att segla efter hjälp.

Vilken j-a soppa!

[Segelbo]

Var det inte så att när han kom upp i sittbrunnen var pappan redan i havet och han kunde inte se honom? I så fall var det väl det enda rätta att försöka ta sig någonstans där han kunde larma. Stackars pojk! Vilken upplevelse!

[friseglarn]

Ja det är läskigt med man över bord. Någon plan måste man ha och dessutom måste man ha övat. Men det är svårt, mycket svårt, för de svagare i familjen att få upp den tyngre.... Kontentan av våra övningar är mycket dyster, jag dör antagligen om jag ramlar överbord medvetslös i kraftig sjögång från större båt, är för tung. Om min fru eller något av mina barn ramlar överbord klarar vi dock manövern...

[Mr Q]

Re Segelbo:

Nej grabben hade kontakt med pappan hela tiden. Saxat ur artikeln

"Det var sent i tisdags kväll som mannen föll överbord från sin segelbåt. Leif Evertsson skulle segla från Göteborg till Läsö tillsammans med sin 16-årige son Robin. Sen på kvällen upptäckte de ett fel på masten, och det var när han skulle fixa det som han halkade och föll i vattnet.

När han kom upp till ytan igen var båten med sonen redan 20-30 meter bort.

-Jag fick lite panik, jag undrade vad jag skulle göra. Men jag cirkulerade runt och ropade på honom, berättar Robin för Aftonbladet.

Eftersom det inte fanns mobiltäckning på platsen tvingades sonen segla iväg för att ringa efter hjälp."

[Segelbo]

OK, då läste jag fel någonstans. Nästan ännu hemskare för honom - att lämna pappan där! Hoppas grabben får hjälp att bearbeta detta trauma.
Pappan med för den delen...

[Mr Q]

Instämmer!

Otroligt synd om killen. Man kan ju tänka sig in i situationen själv. Vilket ansvar som lades på grabben.

[Eilean]

OK, då läste jag fel någonstans. Nästan ännu hemskare för honom - att lämna pappan där! Hoppas grabben får hjälp att bearbeta detta trauma.
Pappan med för den delen...

Fast ytterst borde pappan ta sig en funderare på hur i helsicke kan kunde försätta grabben i den här skiten?
Jag bara undrar, vad sysslar folk med egentligen?
Och hur många fler är det inte som far kors och tvärs med ungar och fruar till Läsö, Gotland, Anholt och andra ställen och är precis lika sårbara och förlamade om samma sak skulle inträffa!
Jag blir bara arg när jag läser sådant här!

När min yngsta tjej fyllde tolv skulle hon och jag ut i skärgården en vecka ensamma.
Det första vi gjorde var att öva man över bord. Hon fick lära sig gå upp i vind, riva seglen, se till att inga tampar ligger i sjön, starta motorn, kasta ut en life-sling, köra runt mig (en fender i övningen) och stoppa, dra in life-slingen och hantera den talja vi har för att hissa upp folk ur vattnet.
Det tog en timme eller så.
Men det är kanske för lång tid för vissa - semestern är ju kort och det är långt över Kattegatt....

[Tylö sun]

Återigen får jag vatten på min kvarn - det måste finnas en fungerande, utprövad plan och nödvändig utrustning för att den svagaste och okunnigaste ombord skall kunna plocka upp den tyngste ute till havs.

Rätt tänkt! Hur många klarar detta? Vi gör det inte på vår båt. Min fru har instruktioner att om jag går överbord ska hon:

1. Kasta i livbojen med livbojsljuset.
2. Vända båten tillbaka upp mot mig. Se till att hon (båten) inte gippar okontrollerat så att hon (frun) får bommen i huvudet.
3. Ta ner seglen när hon kommer fram. Se till att hon inte gippar okontrollerat så att hon får bommen i huvudet.
4. Om jag inte kan ta mig ombord själv: försöka ta sig fram till mig för att därefter fästa en tamp i min flytväst, om jag nu inte har använt livsele.
5. Kalla på hjälp med nödraketer och mobiltelefon.
6. Använda fantasin och båtens vinschar för att se om det går att dra upp mig. Friborden är relativt låga på en Amigo 23 så det är inte helt omöjligt. Men o-troligt.

Vi saknar:
-VHF
-fast hissanordning för att ta upp folk
-flytvästar med inbyggda selar så att det finns möjlighet att kroka fast MOB:en även om denne inte har använt säkerhetslina
-inombordsmotor för säker manövrering i sjögång
-övning med finlir för segel
-schyssta stegar att fästa/ha permanent på båtens sidor. Vår badstege sitter i aktern och det är en farlig plats när det gungar.

Till vårt patetiska försvar kan sägas att vi håller oss kustnära, möjligtvis med enstaka korsningar av vatten av typen Laholmsbukten. Jag är fullt medveten att om jag trillar i och knackar i skallen på vägen så kan det mycket möjligt vara kört. Kanske därför använder jag numera lite oftare livselen. Det finns också en praktisk gräns för hur mycket man kan hänga på en 6,80 m lång båt. Å andra sidan borde man bli bättre på att utnyttja just litenheten till de fördelar den ger...

Utöver all säkerhets- och nödutrustning som man kan använda så finns ju också grundläggande förebyggande bekvämlighetsutrustning såsom rullgenua, fall till sittbrunnen, preventergajar och liknande ting som underlättar och minskar riskerna med seglingen.

På Eilean verkar ju rutinerna och utrustningen finnas, men hur ser det ut på andra segelbåtar. Just medvetslösa skeppare känns ruskigt svårt att lösa. Men man kan ju inte stoppa huvudet i sanden för det.

[bosseh]

Nog kan man undra hur folk tänker.
Att ta ut grabben för oförglömligt seglats är lockande men seglatsen bör bli oförglömlig av rätt skäl.
Odödlighetsfaktorn är stor bland båtägare?

Min besättning har följande instruktion att börja med om jag skulle trilla i:
1. Lossa snabbfästet så att livboj med ljus och allt åker i.
2. Lyft det röda locket över Distress knappen på radion. Tryck kort på knappen. Vrid stora ratten så det står "MOB" i fönstret. Tryck röda knappen igen och håll den inne i 5 sek.
3. Tryck MOB knappen på plottern

Är jag vid medvetande så kan jag prata med dem via handjagaren som jag brukar ha i fickan.

Använd hellre DSC en gång för mycket, även om det kanske är onödigt så tror de flesta skulle uppskatta att få se hur det funkar i verkligheten.

[leieve]

Jag hittade denna tråd av en slump. Det är mig och min son ni skriver om.
Tragiskt att det alltid skall finnas besservissers. Som kan och vet allt
jag medger att VHF och sele hade varit perfekt i lägget som var, men tyvärr hade jag inte detta.
En liten redogörelse för att göra det tydligare för vissa personer som lägger in kommentarer mot bättre vetande.
Jag har seglat i 20 år, min son har varit med och seglat i 16 år, vi har gjort MOB övning i lungt vatten, fint väder m.m.
Kommentaren om att min son skulle segla in till läsö???? HALLÅ!!! det blåste nästan 15 m/s var 3-3 1/5 m vågor från Läsö hållet motvind!!.
Det hade dessutom aldrig lyckats för det var ju så att förstaget hade gått sönder, masten hölls alltså bara upp av förseglet, hade också då som någon annan sa reva segel, varit förödande.
Det var också så att min son gjorde allt han kunde för att hitta mig, han började cirkla, men det var svart som i en kolgruva. Försökte också att få kontakt via mobiltelefon.
Orsaken till att jag ramlade i var att jag slant på däck, JA det är inte bra. Men fundera då på att jag hade panik, jag var mycket orolig för att masten skulle braka rakt ner på oss.
När jag var i vattnet var jag konstruktiv och gjorde allt för att överleva, och uppenbarligen gjorde jag rätt i med att jag just lyckades att överleva.
Samtliga vågor bröt och gjorde så att jag låg under vatten halva tiden nästan, det var som att simma samtidigt som någon riktar en brandslang rakt i ansiktet på dig, tänk på det i 5 1/5 timme. Det var heller inte bommen som rasa ner, det var masten som föll ner vid halva vägen (farleden).

Hälsningar // Robin och Leif