7/8 rigg
7/8 rigg
Varifrån härstammar egentligen begreppet 7/8 rigg?
Begreppet verkar användas för alla riggar där förstaget är infäst en bit ner på masten men det är sällan det är infäst just 1/8 ner.
Är inte begreppet partialrigg (eller fraktionsrigg) mer korrekt?
Begreppet verkar användas för alla riggar där förstaget är infäst en bit ner på masten men det är sällan det är infäst just 1/8 ner.
Är inte begreppet partialrigg (eller fraktionsrigg) mer korrekt?
Amigo 23 - På rent kölvatten sedan 1970
Som jag har förstått det är partialrigg mer ett samlingsnamn för alla typer av förstagsinfästningar som inte är av masthead-typ. 7/8-rigg är alltså en typ av partialrigg.
Kan vara så, om man får spekulera lite, att man på träbåtarnas tid fann att partialrigg var toppenbra och infästningen 7/8 var en enkel standard att nyttja i kappseglingssammanhang för många båtar. Masthead är väl en senare idé?
Kan vara så, om man får spekulera lite, att man på träbåtarnas tid fann att partialrigg var toppenbra och infästningen 7/8 var en enkel standard att nyttja i kappseglingssammanhang för många båtar. Masthead är väl en senare idé?
/bj
Med all respekt: Wikipedia har ingen som helst kvalitetskontroll (jo, man menar att kontrollen sker via en öppen diskussion - men det räcker inte). Svårt att ha som seriös referens!
I den refererade artiklen står det om masthead: "Babystaget är ett krav eftersom förstaget annars inte skulle kunna hålla mastens tyngd själv". Dravel - det finns många mastheadriggar som saknar babystag, och babystagets funktion är defintivt inte att hålla mastens tyngd; babystagets funktion är att minska mastens eventuella pumpning, och om man så vill att sätta an ett visst mastböj. Babystag infördes för att ge mer trimmöjlighet - vill man bara ha en rak mast är det enklare att ändra mastprofilen.
På den tid jag seglade träfolka så kallade alla det för 7/8-rigg. Partialrigg är den generiska benämningen, och sedan finns det olika indelningar. Numera väljer konstruktörerna ofta en annan indelning, som 9/10, för att framförallt på större båtar få lite mer av masthead, men ändå kunna påstå att båten är partialriggad. Hur lätt är det att krumma masten på en 9/10, med tex en styv Isomat? Kolla in båtarna som försöker, de har block & taljor, och gärna lite winschar till.
Trots allt är masthead den enklaste konstruktionen. Problemen med masthead har sas orsakats av racingreglerna: större förtrianglar då dessa inte straffades så hårt, och högre spänning i förstag då detta var en av de få trimmöjligheter som står till buds.
Dagens fäblesse för partialrigg är mer historiskt betingad än rationell, men så är ju segling inte heller rationell!
/J
PS: på de gamla IBM-hålkortsstansarna så skapade man kontrolltecknet, som var en upp-och-nedvänd triangel, med att först stansa siffran 7, backa ett snäpp och sedan stansa siffran 8. Stundtals kallades därför tecknet för 7/8. Numera är kontrolltecknet @. Totally OT.
I den refererade artiklen står det om masthead: "Babystaget är ett krav eftersom förstaget annars inte skulle kunna hålla mastens tyngd själv". Dravel - det finns många mastheadriggar som saknar babystag, och babystagets funktion är defintivt inte att hålla mastens tyngd; babystagets funktion är att minska mastens eventuella pumpning, och om man så vill att sätta an ett visst mastböj. Babystag infördes för att ge mer trimmöjlighet - vill man bara ha en rak mast är det enklare att ändra mastprofilen.
På den tid jag seglade träfolka så kallade alla det för 7/8-rigg. Partialrigg är den generiska benämningen, och sedan finns det olika indelningar. Numera väljer konstruktörerna ofta en annan indelning, som 9/10, för att framförallt på större båtar få lite mer av masthead, men ändå kunna påstå att båten är partialriggad. Hur lätt är det att krumma masten på en 9/10, med tex en styv Isomat? Kolla in båtarna som försöker, de har block & taljor, och gärna lite winschar till.
Trots allt är masthead den enklaste konstruktionen. Problemen med masthead har sas orsakats av racingreglerna: större förtrianglar då dessa inte straffades så hårt, och högre spänning i förstag då detta var en av de få trimmöjligheter som står till buds.
Dagens fäblesse för partialrigg är mer historiskt betingad än rationell, men så är ju segling inte heller rationell!
/J
PS: på de gamla IBM-hålkortsstansarna så skapade man kontrolltecknet, som var en upp-och-nedvänd triangel, med att först stansa siffran 7, backa ett snäpp och sedan stansa siffran 8. Stundtals kallades därför tecknet för 7/8. Numera är kontrolltecknet @. Totally OT.
VARNING: Off topic
Jag tycker dock att wikipedia funkar väldigt bra vid kunskapsinhämtning om man är medveten om bristerna med ett wiki-system. En fördel som wikipedia har gentemot övrig tryckt litteratur är att fel kan rättas till så fort de upptäcks. Läste någonstans att Wikipedia börjat att accepteras inom vissa akademiska utbildningar, kommer inte ihåg vilka men jag tror det var inom data, dock med andra krav än traditionell litteratur.
Nedan följer ett exempel gällande den tryckta litteraturens kvalitetskontroll:
Säg t ex att man vill veta mer om olika segelbåtsmodeller. Var går man då? jo självklart till den mest meriterade testaren av segelbåtar i sverige, anlitad av ett flertal båttidningar, hans bok måste ju vara väldigt bra....
De insatta förstår ironin
Jo allt är ju relativt som Einstein saJaramaz skrev:Med all respekt: Wikipedia har ingen som helst kvalitetskontroll (jo, man menar att kontrollen sker via en öppen diskussion - men det räcker inte). Svårt att ha som seriös referens!
Nedan följer ett exempel gällande den tryckta litteraturens kvalitetskontroll:
Säg t ex att man vill veta mer om olika segelbåtsmodeller. Var går man då? jo självklart till den mest meriterade testaren av segelbåtar i sverige, anlitad av ett flertal båttidningar, hans bok måste ju vara väldigt bra....
De insatta förstår ironin
Wikipedia kan nog vara bra, men inte den svenska utgåvan, tydligtvis. Kvalitetsskillnaden mellan engelska och svenska versionerna är himmelsvid! Helt enkelt så att Sverige är ett för litet språkområde för att Wikipedias grundläggande princip (alla bidrar, självkorrigerande, a la Linux) skall fungera. Tyvärr händer det relativt ofta på svenska Wiki att felaktigheter som korrigeras, görs fel igen.
Skillnaden ligger inte mellan tryckta och otryckta media, det finns gott om exempel på tryckta felaktigheter ...
En av de viktigare delarna i en universitetsutbildning är att lära sig hantera information, och bedömma källan. Mången gång består kurslitteraturen av ett sammelsurium. Så det är knappast ett kvalitetskriterium att ingå i utbildningen.
Att så många båttidningar vänder sig till en och samma person när det gäller bedömning av båter är nog återigen en följd av att Sverige är så begränsat. Återigen är inte kvalitet det primära, tycks det som!
/J
PS: jo, OT men viktigt ändå.
Skillnaden ligger inte mellan tryckta och otryckta media, det finns gott om exempel på tryckta felaktigheter ...
En av de viktigare delarna i en universitetsutbildning är att lära sig hantera information, och bedömma källan. Mången gång består kurslitteraturen av ett sammelsurium. Så det är knappast ett kvalitetskriterium att ingå i utbildningen.
Att så många båttidningar vänder sig till en och samma person när det gäller bedömning av båter är nog återigen en följd av att Sverige är så begränsat. Återigen är inte kvalitet det primära, tycks det som!
/J
PS: jo, OT men viktigt ändå.
Vet inte om det kom fram vad jag menade, det blev lite luddigt, så jag förklarar mig lite bättre. Det jag läste var att Wikipedia har börjat att accepteras som referenser i kursarbeten och dylikt inom vissa akademiska områden. I min utbildning var det inte tillåtet att använda Wikipedia som en referens i en akademisk rapport.Jaramaz skrev:En av de viktigare delarna i en universitetsutbildning är att lära sig hantera information, och bedömma källan. Mången gång består kurslitteraturen av ett sammelsurium. Så det är knappast ett kvalitetskriterium att ingå i utbildningen.
Helt osannolikt. Wikipedia kan användas som ingång för vidare litteratursökning, men som akademiskt gångbar källa har den alla brister: ej granskad, ej spårbar, ingen känd utgivare etc etc - kort sagt - den har ingen vetenskaplig relevans. Det är inte så elakt som det låter, men här blev det i alla fall inte bra.Jerry skrev:VARNING: Off topic![]()
Läste någonstans att Wikipedia börjat att accepteras inom vissa akademiska utbildningar, kommer inte ihåg vilka men jag tror det var inom data, dock med andra krav än traditionell litteratur.
Curre G i all ära; (han är (som sagt) inte ofelbar men han hade sannolikt kunna ge en bättre beskrivning av mastheadrigg vs partialrigg i sömnen (samma tillstånd som malisen påstår han är i när han skriver...).
Anders S
Det stämmer, dock så har 7/8-del blivit lite synonymt med partialrigg och används på alla möjliga partialriggar oavsett var infästningen sitter.Kjelle skrev:Så vitt jag har läst betyder 3/4-rigg att förstaget är infäst på 3/4 av masthöjden, 7/8-del på 7/8 av masthöjden osv. Infästningens höjd påverkar möjligheterna att krumma masten med akterstaget.
Kommer inte ihåg exakt hur det var upplagt, men troligen har det att göra med informationsteknologi där mycket av informationen som är kvalitetsgranskad är ganska föråldrad pga den snabba teknolgiutvecklingen. Vet inte i vilken utsträckning och i exakt vilka sammanhang det var tillåtet dock.Anders S skrev:Helt osannolikt. Wikipedia kan användas som ingång för vidare litteratursökning, men som akademiskt gångbar källa har den alla brister: ej granskad, ej spårbar, ingen känd utgivare etc etc - kort sagt - den har ingen vetenskaplig relevans. Det är inte så elakt som det låter, men här blev det i alla fall inte bra.
Försökte lite snabbt att hitta artikeln jag läste men kommer inte ihåg var jag läst den.