Spara 30-40% på elförbrukningen

[Erik]

En bra grej fick jag lärt mig av en kylkompressor försäljare:
Montera in 3-4 kylklampar i anslutning till kylaggregatet så sparar man 30-40% på elförbrukningen. Kanske inte nytt men för mig var det.

Hej Calle. I anslutning till kompressorn utanför kylutrymmet då eller? Eller i kylboxen? Säkert en jätte dum fråga men man vill ju gärna spara ström. Hur fungerar detta?

[Calle C]

He He

Nej, inne i kylen för ökad kylaccumulering vid förångaren.

[Hans H]

Till nya kompressorkylar kan man välja till att evaporatorn sitter i en ackumulator (typ en stor rostfri kylklamp) samt med sk ASU så anpassar den kompressorns hastighet (motorn igång = full, batteridrift = låg).
Funkar MYCKET bra - dvs strömförbrukningen blir mycket lägre än med en traditionell kyl

[Kylarn]

[Calle C]

Till nya kompressorkylar kan man välja till att evaporatorn sitter i en ackumulator (typ en stor rostfri kylklamp) samt med sk ASU så anpassar den kompressorns hastighet (motorn igång = full, batteridrift = låg).
Funkar MYCKET bra - dvs strömförbrukningen blir mycket lägre än med en traditionell kyl

Jo det är riktigt, men detta är nästan samma sak fast halva priset.

[Eilean]

He He

Nej, inne i kylen för ökad kylaccumulering vid förångaren.

Men det måste betyda att man sätter in djupfrysta klampar när motorn går, eller kyler ner dem när båten är ansluten till landström. För att sedan utnyttja den 'gratislagrade' kylan tills klamparna antagit samma temperatur som resten av skåpet.
Om de sitter i för jämnan (när kylen drivs på båtens DC-system) kommer man ju inte få någon energibesparing. Visserligen blir det längre intervall mellan kompressorns tillslag, men det uppvägs av att evaporatorn förutom att kyla ner skåpets luft även måste kyla ner klamparna - kompressorn jobbar längre tider.
Eller har jag missat nåt i fysiken?

[S-B A-son]

Att montera in kylklampar i förångaren och skapa en fattigmans-ASU (eller för den delen vanlig ASU) fungerar under vissa förutsättningar.

Obegränsad tillgång till energi = motorgång eller landström så ofta att kylklamparnas temperatur alltid understiger kylskåpets.

I princip sparar man ingen energi alls, totalt sett. Man tar alltså ut mer energi då energitillgången är obegränsad, lagrar denna i kylklamparna, och tar ut den då energitillgången är begränsad. Att praktiskt kunna överföra så mycket som 30-40% av energiförbrukningen till den tid då man har energi i massor låter i mina öron lite optimistiskt.

Att lägga in kylklampar i boxen/skåpet, innan man startar kompressorn är självklart bra. Det är också bra att ha ett välfyllt skåp.

Men det är onödigt att sätta in kylklampar. De tar ju trots allt värdefull plats. Det går nästan lika bra ur energisynpunkt med djupfrysta mjölkpaket, eller varför inte en frysskåpskall butelj Aalborgs Jubileumsakvavit.

Och Eilean, det verkar som om du uppfattat termodynamikens första huvudsats, energiprincipen på rätt sätt.

mvh Sven-Barry

[Calle C]

Hej

Det var firman som säljer de flesta på marknade bla. den jag har, heter Classic 2000 eller liknande.
Min uppfattning var också så som ni uttrycker er, men leverantörens erfarenhet var att pga färre tillslag av kompressorn så uppnådes denna besparing.
Och då var det bara till att hålla med eftersom det var utprovat hos dem.

[per båt]

Hej!

Egentligen handlar det knappast om att spara energi. Men det förhåller sig kanske så här:
Generatorn snurrar till dess allt inkl. extra klampar är nerkylda.
Nu kan jag ligga still och ha kyla förmodligen längre tid än om jag inte hade extra klampar.
Något föranleder mig att flytta båten, och tiden som åtgår till förflyttningen är lika lång som den tid som erfordras för att åter ladda upp hela kylmagasinet.
Jag kan nu återigen ligga still .....
Om jag inte hade de extra klamparna så skulle jag, ur kylteknisk synpunkt, inte ha kunnat ligga still så länge, förflyttningen hade däremot tagit lika lång tid.
Kanske är det detta som Kalles försäljare sökte torgföra.
per båt

[Nilssons]

Möjligheten att ackumelera energi/kyla med en ASU-kompressor kan ersättas med ett förbruknings batteri x-tra, som ackumelerar överskotts- energin vid motorgång .
Mycket billigare ,kan användas av fler förbrukare mm
ASU = Dyrt batteri

[Gäst]

Kylklamp=Billigt batteri

[Sumprunkarn]

Vad det handlar om är väl rimligen att bete sig som vi stackare som inte har kyla alls ombord:

- Ta med frysta kylklampar hemifrån, som sedan fryses över natten eller bytes i mataffären

- Ta med fryst mjölk hemifrån, alt be mataffären frysa över natten

- Ta med fryst mat hemifrån

- Köpa fryst mat under färden

Om det här funkar när man inte har möjlighet att producera kyla ombord så bör det väl funka även om man har den möjligheten. Min gissning är dock att man då har höjt sig själv till en sådan bekvämlighetsnivå att tänket och det praktiska arrangemanget ter sig som en omöjlighet och att man hellre kör motor vid behov för att få ström!

[Håkan]

Nu får jag ge mig in i debatten också...
Kylklampar eller ASU är väl smakstart men en sak glöms bort.
För att det skall funka med kylklampar (kan lika väl vara ölburkar eller annat gott) måste man också ändra termostaten så att kylen laddar max, dvs sänka temperaturen. Gör man inte det blir det ingen besparing.
Detta gör ASU automatiskt, den känner av spänningen och sänker temperaturen om motorn går eller landström används.

Vill man inte investera i en ASU kan man lika väl fylla upp kylen med ölburkar och sänka temp vid motorgång. Glöm inte höja den igen när ni seglar.

Man kan också spara energi genom att använda kylvatten från dräneringen till vasken. Att detta skall vara så effektivt är svårt att förstå.

Sen gäller det också att ha koll på kylmediet, har det läckt ut efter ett par år kommer frekvensen då kompressorn går att öka och tillika strömförbrukningen.

Mvh /

[Eilean]

Man kan också spara energi genom att använda kylvatten från dräneringen till vasken. Att detta skall vara så effektivt är svårt att förstå.

Jodå, det är mycket effektivt! Bytte för ett par år sedan från luftkyld kompressor med fläkt som sög luft från kölsvinet till en modell med kölkylare. Alltså inte varianten med en genomföring som kylmedlet passerar igenom utan en bronsklump som sitter på skrovets utsida.
Denna text skrev jag nyligen i SXK´s forum som svar på en fråga om just det aggregat jag köpte:

Monterade in Frigoboats keel-cooler våren -03 som ersättare för ett i det närmaste identiskt luftkylt aggregat som plockade luft från kölsvinet. Det är svårt att vara exakt men energiförbrukningen minskade i storleksordningen 40-50%. Framför allt i riktigt hett väder och varmt vatten (t.ex i somras i Frankrikes kanaler med en lufttemp på 38 och vatten 27)funkade det suveränt. Vi har ett stort (100 l)kylskåp som häller ut kylan varje gång dörren öppnas. Och dörren öpnades OFTA i kanalerna då kylda drycker och is stod högt på önskelistan! Trots detta gick kompressorn aldrig mer än 5-8 min med intervall på 15-20 min. Detta ger en dygnsförbrukning på mindre än 30A. I hemmavatten räknar jag nog med halva den förbrukningen. I en välisolerad box blir ju förbrukningen avsevärt lägre.
Själva kylaren sitter ungefär 1,2 m under vattenlinjen på sidan av kölen och känns som en betydligt enklare lösning än vattenkylda genomföringar eller varianter där vatten pumpas runt med en elpump.

Varför vattenkylt skulle vara bättre än luft? Tja, varför dog principen med luftkylda bilmotorer ut med saligt insomnade VW-bubblan?

[Iskalla Killen]

Det där med att spara energi är ingen ide att försöka med - termodynamikens lagar kan man ändå inte ändra. Men i praktiken handlar det ju mest att ta ut respektive sätta in på \"kylbanken\". När man har ström till övers kan man sätta in, för att sedan ta ut när man har resursbrist. Härvid kan man göra på två sätt - antingen sänker man temperaturen (djupfryser) eller så kyler man ner fler grejor (klampar). Inget hindrar att man gör både-och. Men man bör inse att det kostar energi att sätta in kyla i systemet oavsett, och det kan naturligtvis bara vara vettigt att ta omvandlingsförlusterna om man har energi till övers.

Nu till det intressanta: Kylklampar fungerar därför att de brukar innehålla saltlake. Denna vätska kan frysas ner till is, men byter fas (vanligt folk säger \"fryser till\" respektive smälter) vid en lägre temperatur än vanligt vatten. Det är därför de fungerar \"bättre\" till sin beskedliga volym, jämfört med vanlig is. Men, om man inte med båtkylen når ner till fryspunkten (typiskt, - 4) för en standard kylklamp är vanligt vatten faktiskt effektivare, bara man kan få det att frysa till is - det är nämligen vid fasövergången som det går åt mest värme (dvs, det kyler som bäst). Så den optimala kylklampen kan därför vara en som innehåller vanligt vatten... Sådana kan man lätt göra av (hemfrysta) petflaskor. Det kan också vara godare att dricka än båtens eget kranvatten (betänk nykterhetskraven).

Störst chans att få kylklampen att frysa är förstås om man lägger frysklampen i frysfacket om man har ett sådant. Men det är vitalt att man justerar termostaten vid motorgång, annars når man varken fryspunkten eller drar nytta av den lagrade \"kylan\". Alltså, +6 grader vid segling och stillaliggande, max kyla vid motorgång. Att ställa på \"max kyla\" vid landström kan vara vanskligt för det kan faktiskt bli för kallt i boxen då - Carlsberg-sorbet är ju ingen hit. Men några timmar innan avgång kan inte vara fel.

För att få ett \"frysfack\" om man inte har det, kan man använda en frigolitskiva som avgränsare mellan kylmagasinet och resten - då kan man köra hårdare med kylaggregatet utan att frysa sönder det som finns i boxen. Det finns rätt mycket matvaror som inte bör frysas så det här skall man tänka på.

Ett annat tips är att när man stuvar eller kompletterar till kylen skall man (förstås) försöka stuva så kalla matvaror som möjligt. Om man kan med så är även den mest patetiskt råtöntiga reklamkylbag inte så dum att ha som shoppingkorg eller packbag.