Maximal hastighet med segelbåt

Här kan man ställa alla typer av segelbåtsrelaterade frågor som inte passar i någon annan kategori
Skriv svar
Calle
Erfaren medlem
Inlägg: 9
Blev medlem: fre 07 maj 2004, 22:07
Ort: Göteborg

Maximal hastighet med segelbåt

Inlägg av Calle » mån 29 aug 2005, 07:58

Hej,
I vilken vindriktning och med vilka segel uppnås maximal båthastighet? Jag har hört någon sorts tumregel i stil med att det inte går att segla snabbare än båtens längd. Stämmer det och i så fall varför?

Hälsningar,
Calle

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11209
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Inlägg av Anders S » mån 29 aug 2005, 08:10

Tumregeln kommer sig av att segelbåtar är deplacementsbåter och sådana (motor eller segel kan kvitta här) begränsas i sin maxfart genom av vågbildningen runt skrovet. Till slut är bogvågen lika lång som båten, och då går det inte fortare. En vågs hastighet är beroende av dess våglängd, och där är sambandet med båtens maxhastighet. Den korta tumregeln är maxhastighet i knop = vattenlinjelängden i meter. Den längre tumregeln är \"Roten ur vattenlinjelängden x en konstant mellan 2 och 3\" och då tar man hänsyn till formen på skrovet.

Givetvis kan man segla fortare, med rätt båt. Men då lyfts båten upp ur vattnet av vattentrycket (\"planar\") och då bildas heller ingen stor våg runt båten.

Bästa bog för normala segelbåtar brukar vara halvvind till slör - då maximeras kraften från seglen i båtens riktning samtidigt som fartvinden inte påverkar den skenbara vindstyrkan. Leta efter \"polardiagram ' segelbåt\" på Google så hittar du ett sätt att grafiskt visa var det går fortast. Alla båtar är litet olika här.
Anders S

Calle
Erfaren medlem
Inlägg: 9
Blev medlem: fre 07 maj 2004, 22:07
Ort: Göteborg

Bogvåg?

Inlägg av Calle » mån 29 aug 2005, 08:28

Tack Anders för ditt svar. Det var intressant. Jag är inte bekant med ordet bogvåg. Vad syftar du till då?

/Calle

Seawolf

Bogvågor, längd och fart

Inlägg av Seawolf » mån 29 aug 2005, 09:06

För båtar som inte planar, alltså liksom rutchar ovanpå vattnet, så reser sig vattnet i fören och i aktern. Detta kallas för bogvåg respektive häckvåg. När båten börjar gå så fort att vågdalen från bogvåg och häckvåg har vuxit så de möts i mitten av båten börjar motståndet bli så stort att man inte kommer upp i högre fart nästan oavsett hur mycket efferkt man lägger på. Driveffekten från segeln på en segelbåt är någorlunda beroende av båtvikten genom den styvhet mot krängning som vikten ger, och därför blir det ett maximum för hur stor fart man kan uppnå. Båt med större vikt men samma längd kan visserligen ha mera segel, men bog och hägvågornas storlek ökar också av vikten så motståndet ökar.

Båtar har en längd i vattenlinjen, och en total skrovlängd. Vid lite fart hjälper de delar av skrovet som är ovanför till att utjämna bog- och häckvågorna så att båten verkar lite längre.

Skall man bedöma maxfarten så kan man ta medelvärdet av längd i vattenlinjen och total skrovlängd ( i meter) , och använda formeln:

2.5 x roten ur(längdmedelvärdet)

För Scampi och Ballad blir detta c:a 7 knop. Uppnås bara undantagsvis, men kan överskridas rejält med grov sjö bakifrån.

För Maxi 999 och Albin Nova t.ex. blir det c:a 7.5 knop.

När man familjeseglar lite längre sträckor kan man i allmänhet räkna med ett medelvärde på c:a 80% av maxfarten så länge det blåser någorlunda, men man plattlänsar lite balndat med halvvind och några krysslag.

Användarvisningsbild
August
Diamantmedlem
Inlägg: 214
Blev medlem: tis 22 jun 2004, 17:09
Ort: Oxelösund
Kontakt:

Inlägg av August » mån 29 aug 2005, 09:07

Anders S skrev: Givetvis kan man segla fortare, med rätt båt. Men då lyfts båten upp ur vattnet av vattentrycket ("planar") och då bildas heller ingen stor våg runt båten.

Bästa bog för normala segelbåtar brukar vara halvvind till slör - då maximeras kraften från seglen i båtens riktning samtidigt som fartvinden inte påverkar den skenbara vindstyrkan.
Jag vet inte, men jag seglade hemåt i somras från Öland och låg stadigt mellan 6-8.8 GPS-knop med min båt. Strax över 8 låg jag en längre tid så det var ingen vågridning som gjorde farten då, min båt är 7.70m (Maxi 77) och plana, njae det tror jag inte. Men roligt var det! :)
Regeln om maxfart = vattenlinjelängd stämmer väl bättre med snipskrov?

Vinden låg mellan halvvind och slör, runt 8-10m/s och fullt segelställ uppe.
Bär av, bär av, BÄR AV

Calle C

Inlägg av Calle C » mån 29 aug 2005, 09:18

Hej

GPS knop säger inte så mycket när det gäller den här frågeställningen.
Relationen måste ställas till vattnet,
mao fart genom vattnet ej över grund som en GPS visar.

Calle

Användarvisningsbild
August
Diamantmedlem
Inlägg: 214
Blev medlem: tis 22 jun 2004, 17:09
Ort: Oxelösund
Kontakt:

Inlägg av August » mån 29 aug 2005, 09:30

Calle C skrev:Hej

GPS knop säger inte så mycket när det gäller den här frågeställningen.
Relationen måste ställas till vattnet,
mao fart genom vattnet ej över grund som en GPS visar.

Calle
Ja det har du förståss rätt i, tänkte inte på det. :wink:
Bär av, bär av, BÄR AV

Gäst

Inlägg av Gäst » mån 29 aug 2005, 09:41

GPS kan visa fel båtfart därför att man kan ha medström. Det är en liten baksida som kan utnyttjas om man kan jämföra loggad fart och GPSfart - då kan man se med- och motsröm litet lättare.

Om ni observerade den \"långa tumregeln\" så utnyttjar den en konstant, vanligen satt till mellan 2 och 3. Så har man ordnat det för att kunna använda formeln på så många båtar som möjligt. I princip skulle en tung och bred båt då få ett värde närmare 2, en lätt och grund båt få ett värde närmare 3. Men varken 2 eller 3 är det idiotstopp på.

Låt os anta att en båt har en VL på 7 meter. Roten ur 7 är ca 2.64. Då skulle maxfarten kunna bli mellan 5.28 och 7.92. Så att du skulle kunna ligga nära 8 knop under en viss tid är inga problem. Tänk på att en Maxi 77 nog får anses vara en lätt och bred båt, jämförelsevis...

Sedan är \"planing\" inte nödvändigtvis binärt (antingen/eller). De hydrodynamiska lyftkrafterna kan mycket väl hjälpa till - det beror helt på bottenformen. Så ett litet tillskott ihop med vågor (surfning) kan man väl tänka sig.

Å andra sidan kan \"fel bottenform\" också skapa ett sug neråt och i ett specialfall (grunda kanaler) kan fartyg skapa ett lokalt undertryck under botten som tynger ner den så den går på grund i fart, men flyter upp då den stannar. Men så illa skall väl ingen av våra båtar råka ut.

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11209
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Inlägg av Anders S » mån 29 aug 2005, 09:43

Det var ju jag som skrev det som börjar \"GPS kan visa fel båtfart...\" .
Anders S

Calle C

Inlägg av Calle C » mån 29 aug 2005, 09:52

Hej

\"fel bottenform\" är inte alltid fel.
IOR-regeln gjorde det möjligt för konstruktörerna att låta båtarna gräva ner sig lite djupare för att på så sätt få en längre vattenlinjelängd.
En 1-tonnare har ungefär VL 9-9,5m, men redan vid 7-9m/s har dessa grävt ner sig så att VL är 10,5-11m, vilket då möjliggör högre fart.

Calle

Gäst

Inlägg av Gäst » mån 29 aug 2005, 10:26

Det kan väl vara en smaksak om ser vågtopparna lyfta mot ändskeppen eller ser det som att båten sjunker ner i vågdalen. Men att det bromsar absolut sett håller nog alla med om.

Däremot skall man vara medveten om att resonemang runt vattenlinjelängd bara är relevanta för maxfarten. Den (viktigare?) allroundsnabbheten i fartområdena strax därunder påverkas av vikt, segelyta och skrovform i mycket större grad än vattenlinjelängd.

Seawolf

Medelfart, våt yta, segelyta och slät botten

Inlägg av Seawolf » mån 29 aug 2005, 11:57

Det kan vara av intresse att begrunda att en kort, tung båt, kan ha mera segel än en lätt, lika lång båt.

Det skiljer däremot inte så väldigt mycket på storleken av den våta ytan om båda är fenkölade.

Innebörden är att så länge man seglar under c:a 0.7 ggr maxfarten så är det mest friktionsmotstånd från den våta ytan som skall övervinnas. Och då seglar alltså den tunga båten ofta fortare än den lätta.

En annan iakttagelse är att man straffas mindre av att ha en grov rollad botten på en båt som är tung och kort och har mycket segel, medan en lätt båt med mindre segel blir känsligare. Detta är kanske den viktigaste orsaken till varför många Bavaria och andra som minskat både kölvikt och segelyta blir så tröga i lättvind. En extrem åt andra hållet är t.ex. Forgus31, som lufsar på rätt bra i lättvind utan att bekymra sig så mycket om en eller annan havstulpan....

Calle C

Inlägg av Calle C » mån 29 aug 2005, 12:01

Hej

Tyvärr kan jag inte hålla med dig.
Två saker spelar in,
1, den våta ytan, större våt yta resulterar i långsammre fart
2, Vattenlinjelängd, Längre ger dig högre högsta fart.
Dessa parametrar jobbar lite mot varandra, men vattenlinjelängden vinner för att nå högsta fart.
Under förutsättning att vi talar om konventionella deplacementbåtar

Calle

Skriv svar