Jamen alltså: eldsläckare innehåller saker som kan korrodera, sedimentera, mm. Nödsignaler är delvis hygroskopiska och tar upp fukt så de brännbara substanserna och tändmekanismerna förändras och kan sluta funka. Skall man ta till liknelser så får de vara mindre krystade än så.Anders S skrev:Det verkar som skillnaden mellan försämring över tid förväxlas med slitage drifttimmar. Det är ju inte så att gummit i bälgen slutar påverkas därför att båten vilar i sjön eller ens är på land. Annars skulle man ju kunna resonera på samma sätt med brandsläckare och nödsignaler... (dvs, de slits bara då man använder båten). Bälgen försämras över tid.
Angående kommentaren (från Anders Pe) om att Volvo vill lura oss på pengar med 7-årslöftet kanske man skall ställa Volvos eventuella vinst på detta i proportion till övriga servicekostnader och inköpspris. Det är nämligen så att lejonparten av kostnaden är arbete, inte delar. Samtidigt ( i den mån nu detta kommer slutkunden till del) gör varvet en stor vinst vid monteringen (betydligt mindre arbete) och genom konstruktionen slipper ägaren en hel del underhåll. Till exempel behöver inte drev-ägaren köpa en ny packbox (eller packa om den gamla), man slipper besvär med motoruppriktningen över tid och säkert några andra små fördelar som inte är gratis för den som har en annan lösning.
Till exempel skall jag byta axeltätning på min egen båt denna vinter, något som kostar ungefär som en bälg. Där anser tillverkaren att man bör byta efter fem år.
Dilemmat med att Volvo lovar sju år och där kloka gubbar lovar en obestämd men mycket längre tid tror jag inte undgår någon. Volvo påstår ju inte att bälgen blir dålig efter sju år, utan att den INTE blir dålig innan sju år - Att sedan inte följa deras rekommendation är ju egentligen bara en fråga om att fördela ansvaret mellan ägaren och försäkringsbolaget.
Alla som haft båtliv sedan femtitalet vet att gummimaterial har haft en otrolig utveckling till det bättre, på grund av utvecklingen av olika syntetgummin. Neoprengummi är suveränt i sammanhanget. De som har grått hår och gott minne kommer ihåg de dåliga gummikvaliteter som fanns i gasolslangar från tidigt 60-tal, och som ledde till säkerhetsregler om byte med bara några års intervall, samt att man skulle använda kopparrör i alla fasta dragningar. De gasolslangar jag sett som tillverkats de senaste c:a 20 åren uppvisar inga sprickor (som jag har sett i alla fall). ISO-standarden för gasolinstallationer i båtar tillåter därför idag att gasolslang används för de flesta långa dragningar inne i båten. Detta är ett annat exempel på där man dragit slutsatsen om moderna gummikvaliteters motståndskraft mot tid och användning, och trots att plötsligheten i konsekvens av läcka dessutom kan vara omedelbar och förödande.
Volvo började sälja sina bälgar på 70-talet tror jag, och utprovningen av deras tålighet skedde åren dessförinnan med de gummikvaliteter man hade tillgång till då, och den då färskare erfarenheten av äldre gummikvaliteters brister. De modernare neoprengummikvaliteterna lär inte åldras på något som helst relevant sätt när det sitter skyddat från sol och utan rörelser, vilket är fallet i Skandinavien under största delen av tiden, varv halva tiden dessutom torrt och i princip djupfryst.
Baserat på dessa betraktelser så framstår inte risktagandet med att bara hålla koll på sin bälg att vara någon riskfaktor värd namnet, då är riskerna för felgrepp vid obehövliga byten gjorda på felaktigt sätt är betydligt mera riskabelt, och som regelmässigt sker vid byten. Läckor genom bälgmaterialet finns det vad jag vet inga fall av alls (om man inte lyft osv).