Båtars kvalitet och hållfasthet

[SWE54]

...
Jo, men det är väl enklare att höja premierna, vilket borde skapa en marknad för ett försäkringsbolag nischat mot kvalitetsbåtar.

Knappast en lösning, man flyttar ju bara problemet. För inte ska vi väl acceptera dåliga produkter för att dessutom sedan få betala mer i försäkringar bara för att man inte längre kan bygga så det håller?
Alla varv ska ju såklart bygga enligt dom specar och krav som råder, att acceptera annat är knappast ett alternativ.

[Tomas E]

...
Jo, men det är väl enklare att höja premierna, vilket borde skapa en marknad för ett försäkringsbolag nischat mot kvalitetsbåtar.

Knappast en lösning, man flyttar ju bara problemet. För inte ska vi väl acceptera dåliga produkter för att dessutom sedan få betala mer i försäkringar bara för att man inte längre kan bygga så det håller?
Alla varv ska ju såklart bygga enligt dom specar och krav som råder, att acceptera annat är knappast ett alternativ.

Ett alternativ verkar ju vara att folk fortsätter att för dyra pengar köpa pissbåtar som inte håller, oavsett om de kallas HR och omges (hur länge till?) av någon sorts kvalitetsmystik och -myt, eller lite mindre dyra franska båtar t ex.

Ett annat alternativ som nischade försäkringsbolag skulle kunna hjälpa till att tvinga fram, är bättre byggda båtar generellt, eller åtminstone i stor utsträckning. De icke-nischade försäkringsbolagen skulle nämligen, som ett resultat av sitt icke-val, hamna i en egen nisch, nämligen skadebenägna båtar. Och när de inte skulle kunna låta kvalitetsbåtarna fortsätta att subventionera de skadebenägna båtarna, skulle premierna för de senare inte bara bli högre än för de förra, utan även högre i absoluta mått mätt, d v s jämfört med innan nischningsprocessen satte igång. Det skulle bli så dyrt att försäkra en HR utan Lloyds certifiering att ingen skulle vilja köpa en HR utan Lloyds certifiering. HR skulle konka (vilket de kanske hinner göra långt innan nischningsprocessen har fått genomslag på försäkringspremierna) och sedan återuppstå igen med nya ägare och Lloyds certifiering (eller liknande) som en del av framgångsreceptet.

Marknader är aldrig statiska. Tänk dynamiskt!

[Mr Q]

-

[SWE54]

Jag tror nog en HR skulle passa MrQ alldeles utmärkt, rostfria peken, sluttande för så man kommer nära berget, vindskydd för sittbrunnen och en massa stuvutrymmen att stoppa ner en massa "bra-att-ha" prylar i, en rejäl pipa att klättra upp i för att byta vindmätare och framför allt en väl tilltagen maskin som fixare framfarten när det motar lite...

[Mr Q]

-

[Tomas E]

.

[Tomas E]

Men som man säger i UK - "The proof is in eating the pudding" (Not in the recipe).

"The proof of the pudding is in the eating" säger man i UK.

Hemskt lessen för allt hackande i dag, Seawolf, men det här talesättet är för viktigt för att jag ska låta det förvanskas utan rättelse. En del av charmen med det är just den för många inte helt självklara formuleringen...

[Seawolf]

Men som man säger i UK - "The proof is in eating the pudding" (Not in the recipe).

"The proof of the pudding is in the eating" säger man i UK.

Hemskt lessen för allt hackande i dag, Seawolf, men det här talesättet är för viktigt för att jag ska låta det förvanskas utan rättelse. En del av charmen med det är just den för många inte helt självklara formuleringen...

Underskatta aldrig volymen av skriverier från "Vän av Ordning"

[blur]

...
Jo, men det är väl enklare att höja premierna, vilket borde skapa en marknad för ett försäkringsbolag nischat mot kvalitetsbåtar.

Knappast en lösning, man flyttar ju bara problemet. För inte ska vi väl acceptera dåliga produkter för att dessutom sedan få betala mer i försäkringar bara för att man inte längre kan bygga så det håller?
Alla varv ska ju såklart bygga enligt dom specar och krav som råder, att acceptera annat är knappast ett alternativ.

Ett alternativ verkar ju vara att folk fortsätter att för dyra pengar köpa pissbåtar som inte håller, oavsett om de kallas HR och omges (hur länge till?) av någon sorts kvalitetsmystik och -myt, eller lite mindre dyra franska båtar t ex.

Ett annat alternativ som nischade försäkringsbolag skulle kunna hjälpa till att tvinga fram, är bättre byggda båtar generellt, eller åtminstone i stor utsträckning. De icke-nischade försäkringsbolagen skulle nämligen, som ett resultat av sitt icke-val, hamna i en egen nisch, nämligen skadebenägna båtar. Och när de inte skulle kunna låta kvalitetsbåtarna fortsätta att subventionera de skadebenägna båtarna, skulle premierna för de senare inte bara bli högre än för de förra, utan även högre i absoluta mått mätt, d v s jämfört med innan nischningsprocessen satte igång. Det skulle bli så dyrt att försäkra en HR utan Lloyds certifiering att ingen skulle vilja köpa en HR utan Lloyds certifiering. HR skulle konka (vilket de kanske hinner göra långt innan nischningsprocessen har fått genomslag på försäkringspremierna) och sedan återuppstå igen med nya ägare och Lloyds certifiering (eller liknande) som en del av framgångsreceptet.

Marknader är aldrig statiska. Tänk dynamiskt!

Nu lever ju inte försäkringsbolagen i en fantasivärd, utan de har örnkoll på vilka båttyper som håller hög kvalitet och inte, hur de sköts och hur de seglas. Och vad det kostar när de går sönder. Sedan kopplar vissa sina premier direkt till detta medan andra ser till en "större statistisk helhet".

Sedan är det ju så att många "kvalitetsbåtar" seglas mer och aktivare, och utsätts för större risker än de "skitbåtar" som mest ligger i hamn. Så ur ett försäkringsperspektiv kan mycket väl skitbåtarna vara den lönsammaste affären...

[torrseglaren]

Mina slutsatser efter att ha läst denna tråd är följande:

- Lita inte på att de försäkringar som vi båtägare tecknar täcker tillverkningsfel eller dålig kvalitet - det är inte utifrån kommande eller plötslig eller oförutsedd skada. Det kanske är det rimliga - om försäkringsbolagen skulle börja stå för tillverkningsfel skulle det leda till typ en suboptimering där tillverkarna sparar på kvalitet och lämpar över kostnaderna på köparna genom allt dyrare försäkringar...

- I köpekontraktet måste man se till att det är glasklart att tillverkningsfel ska tillverkaren stå för, vare sig felet har att göra med designen, materialet eller sjäva hantverket. Är båten t.ex. designad eller konstruerad för att tåla off-shore-segling ska den rimligen inte delaminera eller vridas isär efter några dygn till havs i hårt väder - om så trots allt sker är det ett fel som tillverkaren ska stå för.

- Kräv minst fem års garanti vid köp av ny båt. När det gäller strukturella fel och materialfel i skrov och stående rigg borde garantitiden vara ännu längre, typ 7-10 år. Annars står man snart med brallorna nere när garantidien gått ut. Det säkrar dessutom andrahandsvärdet för en tid, särskilt om man köper en dyr båt idag vars varumärke får problem framöver...

- Att båtar med hög kvalitet klarar även utifrån kommande skada bättre innebär i bästa fall lägre reparationskostnader för dessas ägare och i det långa loppet lägre försäkringspremier generellt. Men om slutsatserna ovan stämmer hjälper det inte på något sätt den stackare som köpt en båt som delaminerar eller ramlar isär efter en kuling vare sig den är från ett skitvarv eller ett mer pretentiöst varv.

[Segelbo]

Mina slutsatser efter att ha läst denna tråd är följande:

- Lita inte på att de försäkringar som vi båtägare tecknar täcker tillverkningsfel eller dålig kvalitet - det är inte utifrån kommande eller plötslig eller oförutsedd skada. Det kanske är det rimliga - om försäkringsbolagen skulle börja stå för tillverkningsfel skulle det leda till typ en suboptimering där tillverkarna sparar på kvalitet och lämpar över kostnaderna på köparna genom allt dyrare försäkringar...

- I köpekontraktet måste man se till att det är glasklart att tillverkningsfel ska tillverkaren stå för, vare sig felet har att göra med designen, materialet eller sjäva hantverket. Är båten t.ex. designad eller konstruerad för att tåla off-shore-segling ska den rimligen inte delaminera eller vridas isär efter några dygn till havs i hårt väder - om så trots allt sker är det ett fel som tillverkaren ska stå för.

- Kräv minst fem års garanti vid köp av ny båt. När det gäller strukturella fel och materialfel i skrov och stående rigg borde garantitiden vara ännu längre, typ 7-10 år. Annars står man snart med brallorna nere när garantidien gått ut. Det säkrar dessutom andrahandsvärdet för en tid, särskilt om man köper en dyr båt idag vars varumärke får problem framöver...

- Att båtar med hög kvalitet klarar även utifrån kommande skada bättre innebär i bästa fall lägre reparationskostnader för dessas ägare och i det långa loppet lägre försäkringspremier generellt. Men om slutsatserna ovan stämmer hjälper det inte på något sätt den stackare som köpt en båt som delaminerar eller ramlar isär efter en kuling vare sig den är från ett skitvarv eller ett mer pretentiöst varv.

Från granntråden om BN vs HR lärde vi att Najad nu infört 6 års skrovgaranti och jag läste igår att Malö nu infört hela 10 års garanti på skrovet.

[Ridax]

Och hur lång garanti har HR? Kanske de skulle döpa om sig till RH istället? Runt Hörnet garanti....

Fast egentligen hade inte någon garanti hjälpt BN eftersom det är huruvida det finns ett fel eller inte som han och RH tvistar om.

[seniorseglare]

Intressant att en båt, i detta fallet BN:s HR som kan vara ett måndagsexemplar, kan generaliseras till ca 10 000 båtar som byggts av det varvet genom åren. Min erfarenhet av HR är att det är mycket sjövärdiga båtar.
Jag har seglat en och annan distansminut i mina dar sedan 43 år tillbaka och samlat på mig en del erfarenheter samt har några reflektioner:

- Jag seglade en Jeanneau 45 i Västindien, det innebär grov havssjö (mellan öarna) i stadigt ca 10-14 m/sek vilket bör ge stora påfrestningar på en hyrbåt där besättningen inte alltid har kunskap eller intresse av att reva i tid - med undantag för att jag trampade genom durken (!) en gång så fungerade allt perfekt, jag tänker då på segel, rigg, motor etc. m.a.o. säkerhetsdetaljer.

- På 70-och 80-talet seglade jag mycket 24-timmars på Västkusten, bl.a. i en K38 byggd i mahogny, vi loggade ca 160 NM som mest under ett dygn i en repa mellan Kungen i söder och Persgrunden i norr, så visst kan en långkölad koster vara snabb. Samma båt råkade ut för en orkan på ca 30m/s mellan Marstrand och Skagen utan att det hände något med skrov eller inredning. Det gick inte att segla, men det är en annan historia, det viktiga var att alla ombord och båt klarade påfrestningen.

- Tittar man på vilka båtar långseglare väljer så är säkert Orust-båtarna överrepresenterade vilket ju kan tolkas som att de är mer lämpliga för ändamålet, de är ju inte billigast i alla fall. Själv har jag en HR36:a sedan 7 säsonger och har bl.a. korsat Nordsjön ett par ggr utan att den minsta detalj har falerat och då pratar vi tidvis om tuff segling i grov havssjö.

[Mr Q]

-

[Tomas E]

Från granntråden om BN vs HR lärde vi att Najad nu infört 6 års skrovgaranti och jag läste igår att Malö nu infört hela 10 års garanti på skrovet.

Såna garantier har bara företag som tror på sina produkter. Å andra sidan: vilken Malö-ägare förväntar sig delaminering efter 20 år?