Segla högt !

[MiniMe]

Men det var väl det jag skrev eller..?

Genuan går högre än focken så länge det inte finns kraft nog för focken...

Nja, inte helt. Vi får helt enklet inte upp farten med bara focken i lätta vindar. Vi seglar dock högre med focken även i lätta vindar.

[SWE54]

Med endast focken "orkar" inte vinden hela vägen runt till akterliket om man skotar in storen med bommen mitt i båten. Genuan löser det och man kan då ta mer höjd utan att tappa fart.

Verkar ju vara svaret på att ni tar höjd men inte går fort nog

[MiniMe]

Låter märkligt...
Den stora skillnaden är ju hur man trimmar storen.
Med genua kan man ha mer buk i storen, buken längre bak och vagnen högre upp.
Med focken måste storen längre ner och vara planare annars stallar den lätt och man tappar fart.

det stämmer säkerligen vanligtvis men som sagt inte för oss. Mustangen är i orginal utrustad endast med focken men då blir vi hur lätt som helst omseglad av bl.a. H-båtarna med lägre LYS. Storen sydes med något större buk. Den skulle vara mest lämpligt för de svaga mälarvindar. den näst sista tellsen får jag ibland problem med att vinden inte orka hela vägen. det är något svårt också att trimma bort.

[SWE54]

Precis samma problem som jag får med ST focken.
Det löser man med genua och rätt skotad stor.
Då kan man gå högre utan att tappa fart.

[Guitar Nilsson]

Hva ville skjedd om kjølprofilen hadde form som en flyvinge

När man kryssar med en långkölad båt blir väl köl och roder lite grann av assymetrisk flygplansvinge, med en liten vinkel på rodret ger det en lyfteffekt mot lovart. Vagabonden går att trimma helt neutral på kryssen så man kan släppa rorkulten, men det är nog inte optimalt.
Polynesiernas seglande flottar använder assymetriska centerbord som lyfter mot vinden. De har inga roder alls utan styr enbart med att dra upp eller sticka ner centerborden på olika ställen.

[SWE54]

Vagabonden går att trimma helt neutral på kryssen så man kan släppa rorkulten, men det är nog inte optimalt.

Jag anser ju att det är optimalt.
Många vill ha lite tryck på rodret för att inte båten ska kännas "död.
Men ett neutralt roder är ju egentligen en indikering på att det inte finns en massa bromsande krafter och att avdrivningen inte är särskild stor.

[Guitar Nilsson]

Men ett neutralt roder är ju egentligen en indikering på att det inte finns en massa bromsande krafter och att avdrivningen inte är särskild stor.[/quote]

En mindre vinkel på långkölsrodret kanske lyfter båten mot lovart mer än den bromsar farten?
Vitsen att ha ett visst tryck (ej neutralt roder) på en fenkölad båt är svårar att förstå. Det blir väl enbart bromsverkan.

[Anders S]

Lite tryck på rodret är också en hjälp för att känna att man ligger \"rätt\" i styrningen. En båt som inte är (svagt!) lovgirig kan man inte veta om den går maximalt upp mot vinden (för att veta vad som är lagom, måste man veta vad som är för mycket) och i valet mellan att hålla emot (lovgirighet) eller styra upp (fallgirighet) brukar man välja att hålla emot (en liten aning).

Att rodret har en viss vinkel mot långskeppslinjen behöver inte betyda något. Rodret löper i stört vatten (från kölen) och vilken vinkel som innebär att rodret löper \"mest fritt\" kan variera mellan olika båtar. Likadant är trycket olika på sidorna av kölen, och det kan innebära att en svag sidovinkel är mer rätt, om det inducerade motståndet på kölen minskar. Rodret är ju en del av det totala lateralplanet, och man vill också att det skall göra sin del av arbetet - och då blir det oundvikligt att man känner rodret då man seglar.

[MiniMe]

Lite tryck på rodret är också en hjälp för att känna att man ligger "rätt" i styrningen. En båt som inte är (svagt!) lovgirig kan man inte veta om den går maximalt upp mot vinden (för att veta vad som är lagom, måste man veta vad som är för mycket) och i valet mellan att hålla emot (lovgirighet) eller styra upp (fallgirighet) brukar man välja att hålla emot (en liten aning).

Att rodret har en viss vinkel mot långskeppslinjen behöver inte betyda något. Rodret löper i stört vatten (från kölen) och vilken vinkel som innebär att rodret löper "mest fritt" kan variera mellan olika båtar. Likadant är trycket olika på sidorna av kölen, och det kan innebära att en svag sidovinkel är mer rätt, om det inducerade motståndet på kölen minskar. Rodret är ju en del av det totala lateralplanet, och man vill också att det skall göra sin del av arbetet - och då blir det oundvikligt att man känner rodret då man seglar.

Elvis & Co hade en lite annan uppfattning under deras storhetstid. Därför är de flesta av deras båtar neutrala till det inda och det goda....

[Anders S]

Minime, när (om) du tycker att ditt roder är neutralt, vet du egentligen vilken vinkel det har? Vi talar om ett par grader...

Sedan kan man naturligtvis trimma bort all roderkänskla om man vill. Men det är bara att titta litet på proportionerna mellan rodrets storlek och kölens, så inser man att man förlorar enormt mycket sidokraft (läs; höjdtagningsförmåga) om man inte belastar rodret också. Känslan i rodret är dessutom högst beroende på om det är balanserat och till råga på allt varierar tryckkraftscentrum med hastighet och belastning (sidokraft).

Det enda säkra sättet (vid sidan av att köra en försöksserie i en släpränna) att utreda om man skall segla båten med eller utan tryck på rodret är att pröva. Det som går fortast mot vinden är mest rätt

[SWE54]

En mindre vinkel på långkölsrodret kanske lyfter båten mot lovart mer än den bromsar farten?
Vitsen att ha ett visst tryck (ej neutralt roder) på en fenkölad båt är svårar att förstå. Det blir väl enbart bromsverkan.

Man har ju redan från början någon grads anfallsvinkel på kölen. När man kryssar går ju inte båten i långskepplinjen utan även åt lä i och med avdriften, som Anders S är inne på. Om du sedan vinklar rodret dessutom därbakom på en långkölad båt tror jag nog bromsar mer än det skulle lyfta.

[ihgl]

Vill bara minnas att Arvid Laurin definitivt önskade relativt stor lovgirighet på kryssbogarna och därmed ett mer markerat roderutslag. Då handlar det förstås om en \"långkölad\" båt, där rodret tjänar som en trimklaff och efterliknar flygplansvingen med ökad lyftkraft som mål. Är nog anhängare av Laurin i det här avseendet. Tror också att han hade ganska väl på fötterna efter att ha tagit alla kända parametrar med i beräkningarna. En långkölad båt med rodret direkt applicerat på roderstäven ska vara \"kännbart\" lovgirig för optimal framdrift. Lyftkraft behöver inte innebära att bromskraften dominerar.

[Guitar Nilsson]

Tror både Anders och ighl är inne på det jag menar. Jag är väldigt oerfaren inom segling, har bara haft Vagabonden 5 somrar före det aldrig seglat alls. Och jag är bekväm av mig så jag brukar låta autopiloten styra för det mesta. Då går det rätt bra att hålla koll på GPSen när man trimmar seglen. Och båten går lite fortare om rodret har en lätt \"lyftklaffvinkel\".
Jag har nänstans läst en annan grej om Vagabondens roder. Rodrets axel är ju rejält vinkel in under båten, så när man vrider det drar det även ner aktern lite grann som ett höjdroder på ett flyplan. Det gör att stäven i stället lyfter en aning, det är det som är vitsen, att inte fören gräver ner sig i sjöarna på kryssen.
Jag har aldrig seglat nåt annat flytetyg så jag har inget att jämföra med, men tycker hon är helt underbar på kryss, går som ett ånglok, det behöver inte blåsa mycket för att det ska pinna på över 6 GPS-knop.
I plattvatten och mkt lätt vind går hon väldigt högt i vind, det blir nästan ingen avdrift alls. Ju mer det tar i sen, ju större blir avdriften.
Till våren ska jag försöka få klart med kutterstaget och skena för självslående focken. Jag har alla grejer även seglet, men gruvar mig som f-n för att sätta dit skenan ifall det blir fel med radien. Läste nyss om en artikel i Segling nr 4, 2005. De har en special om Norlin och Allegrobåtarna. En Allegro 33-ägare hade (har säkert även nu) ett likadant kutterstag/självslående arrangemang som han var väldigt nöjd med. Flera Vagabondägare intygar också att höjdtagningen blir mkt bättre med självslående toppfock. Vagabonden är från början ritad med självslående fock så jag är väldigt sugen på att kunna använda det arrangemanget på kryss. Men som sagt, det är gruvligt att sätta borren i däcket. Skulle helst vilja anlita någon proffsigare än jag själv för att sätta dit grejerna. Båten står på land med masten på så bara man sätter igång så. Finns det nån i Hälsingland som kan såna här grejer så hör gärna av er.

[Guitar Nilsson]

ihgl, sorry jag stavade ditt namn fel, nästan oförlåtligt.

[SWE54]

Så länge det finns kraft i segleplanet som övervinner ett roderutslag så funkar det kanske..
Jag jämför med dom båtar jag kappseglat där man seglar så högt att det finns bara kraft till att hålla farten i båten. Minsta våg måste man falla av för att inte tappa fart. Då är det rena döden för både farten och höjden med roder utslag på över 5 grader.
Båtar som går lägre har ju mycket större krafttillgång och påverkas mindre.
Både i Smaragden och i Bannern seglar vi så windexen står nästan rakt framåt, det är inte många grader ifrån. Det går sjukt högt ibland.
Windexen på Bannern är satt på 60 grad slagvinkel och det är absolut inga problem att hålla sig där, och innanför, i lätt och mellanvindar.