Dom väjer - om dom ser dej!

[Anders S]

Blir det inte billigast med ett par-tre billiga reflektorer i lite olika vinklar, så ger alltid åtminstone en av dem ett eko...?

Jo, man kan tänka sig den lösningen, men det kan bli litet "grovt". Sjöfartsverket har en reflektortyp som sitter på vanliga prickar som bygger på den principen. Då sitter reflektorerna staplade på varann, men vridna, just för att åtminstone ett hörn alltid skall spegla tillbaka radarvågen.

Man kan tänka sig att ha två eller tre stora treplåts-reflektorer "stackade", men de är ju runt 50 cm per styck på alla håll. En 1.5 meter hög, 0.5 m tjock reflektor bär givetvis respekt med sig. Sedan (vi som har enmastare); var skall man sätta reflektorn?

Små reflektorer som kan hängas i spridaren eller i akterstaget är inte särskilt effektiva; jag har en (ärvd) Plastimo-reflektor av den modell som dömdes ut som "oduglig". Men så är jag ytterst "proaktiv" i dålig sikt och skulle aldrig drömma om att korsa en farled i dålig sikt. Problemet är ju att man inte alltid kan råda över sådant.

[Eilean]

En sådan reflektor (det är den klassiska sorten) lämnar ett utmärkt eko, bara den inte lutar mer än några grader. Det är väl den stora baksidan på en segelbåt (det var ju tydligen vindstilla hos Gunnar denna gång, alltså utmärkta förhållanden).

Tri-Lens som rekommenderas i utredningen (med sk Luneburg-linser) har en jämnare svarskurva och tål lutning bättre (minskar ekot förhållandevis litet vid krängning), men den svarar inte bättre i läget "rakt upp och ner". Den kostar dock betydligt mer. En aktiv transponder (ekoförstärkare) var tydligen det ännu bättre alternativet.

Jag sover ändå rätt lungt till sjöss då jag tror mig vara bättre rustad än de flesta. Relativt få båtar har ju någon fast reflektor överhuvudtaget och de som har i de flesta fall hängt upp ett av de små, smala plaströren från Plastimo m.fl. Dessa är ju riktigt kass, särskilt vid minsta lutning och då de dessutom brukar monteras längs ett stag har man s.a.s byggt in sämsta prestanda redan från början.

Jag har ett flertal goda bevis på att vi syns väl och är ganska nöjd med det. Problemet med en okta-h är ju den ojämna responsen som i princip varierar mellan noll och ganska höga värden. Men en båt är ju sällan still och visar ju ständigt olika vinklar. Det är väl det som också är förklaringen till att en såpass kass reflektor som en mast ändå kan synas rätt bra på en radar - när vinkeln blir rätt blir det ju ett 7-helvetes eko. Och har man dessutom två master...

Men för att återgå till ursprungsfrågan - vad hjälper det att synas när ingen ser på!

[Brendan]

Precisionen är helt avgörande om en radarreflektor ska fylla sin uppgift. Vinklarna mellan de tre plåtarna måste vara exakt på bråkdelen av en millimeter räta (90 grader). Om de är det studsar i teorin alltid radarstrålen tillbaka varifrån pulsen kom. Radarreflektorn bör inte ha mindre diameter än 50 centimeter, om man ska kunna räkna med att den "syns" - otympligt stor alltså.

Radarreflektor eller ej. Jag räknar aldrig med att synas, håller mig alltid visligen undan så gott det går i dålig sikt.

[Anders S]

Jag sover ändå rätt lugnt till sjöss

!!! Svälj !!!

(Men då sover väl inte förstestyrman, kan jag tänka...; sådär, nu blev jag lugn igen.)

[Brygg seglaren]

Hej!
Är ny på detta forum. Kunde inte låta bli att göra inlägg i denna debatt.
Har själv en upplevelse skrämmande lik den här refererade ost om Gotland. Jag hade 4-8 vakten på bryggan. Vårt fartyg på över 1.000 ton var på väg hem mot Sverige. Hade siktat in mig i hålet mellan Fårö och Gotska Sandön. Från sydväst kommer ett fartyg på väg mot nordost (Finska viken). Jag ser lanternorna och plottar det på vår mycket moderna och sofistikerade ARPA radar. CPA är 0.0. TCPA är om jag minns rätt drygt 30 minuter. Gott om tid men helt klart kollisionsrisk. Eftersom vi är i sikte av varandra räknar jag med att det andra fartyget (en rysk Volgobalt) ska väja. Jag håller hela tiden kontroll på Volgobalten. Den väjer inte!
När det blir mindre än 3 NM till den drar jag av på farten. Jag vågar inte börja gira eftersom den kan vidta sen åtgärd och då kan jag sabba istället för att hjälpa. Eftersom den fortsätter med rak kurs och exakt samma fart hela tiden drar jag inte av mer än nödvändigt på vår fart. När Volgobalten är rätt för om oss på ett par kabellängders avstånd kan jag se rätt in på bryggan på den. Jag sitter nämligen något högre än hans brygga och den är dessutom upplyst med minst två starka lysrörslampor i taket. Detta trots att det fortfarande är mörkt ute. Mörkerseende är kanske inte något känt begrepp i Ryssland. Ja, i detta fall spelar det ingen roll eftersom jag ser precis hela bryggan och där finns inte en människa! Fartyget måste gå på autopilot med en kurs inlagd för inloppet till Finska viken. Dit är det ju ännu många timmar, så varför vara på plats i onödan?
Efter mer än 40 år på sjön både som yrkesman och fritidsseglare vill jag påstå att detta är högst ovanligt. Yrkessjöfarten tar i 99 procent av fallen hänsyn till fritidsbåtar. Om dom syns! Upplever det som mera vanligt att fritidsbåtar inte ser yrkestrafiken och dessutom har svårt att göra rätt åtgärd i rätt tid. Ska du göra något så gör det tydligt (någon här i debatten tog till kontrakurs) och gör det tidigt!
Tror det blir en AIS på min segelbåt sommaren 2009
MVH
Brygg seglaren