Jag har praktiserat tekniken ibland. När jag seglade folkbåt utan sprayhood blev den vid ett tillfälle väldigt användbar. Regn och nattlig (lätt) kuling med överspolande sjö gjorde det till slut omöjligt att se kompassen. Biliggning gav lugn och ro med relativt lite distansförlust. På morgonen hade det lugnat sig och vi kunde fortsätta mot målet.
Folkbåten, med sin lilla, långt in placerade förtriangel, kunde ligga bi för bara kryssfock och motverkande roder. Andra båtar kan behöva stöd av storsegel.
Det här är ett perfekt sätt att få lite tid på sig om man behöver snacka två båtar emellan utan radioförbindelse. Eller, som påpekats, laga mat i lugn och ro.
Rudi
Biliggning
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Om jag låser den självslående focken med en tamp i ena ändläget och sen lägger om rodret och låser även det, kan jag då få bra dreja-bi-funktion med att bara skota storen lite lagom?
Gör man det med genuan lägger sig den väl och nöter mot vanten? Jag blev sugen att testa detta. Man borde ha segeltävlingar i att ligga mest still!
Gör man det med genuan lägger sig den väl och nöter mot vanten? Jag blev sugen att testa detta. Man borde ha segeltävlingar i att ligga mest still!
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Troligen funkar det så för dig.Guitar Nilsson skrev:Om jag låser den självslående focken med en tamp i ena ändläget och sen lägger om rodret och låser även det, kan jag då få bra dreja-bi-funktion med att bara skota storen lite lagom?
Gör man det med genuan lägger sig den väl och nöter mot vanten? Jag blev sugen att testa detta. Man borde ha segeltävlingar i att ligga mest still!
Att dreja bi med genuan är inte så bra, precis som du säger och frågan är om det överhuvudtaget funkar eftersom båten blir för fallgirig. Men å andra sidan - har man en genua uppe så är nog förhållandena så lugna att man knappast behöver ligga bi.
Sist jag drejade bi var det för att bada. Och då hade vi full genua. Men jag rullade in den så att den gick fri från vanten.
Intresant idé det där med bidrejar-regattan!
Tävlingen pågår under viss tid och den som förflyttat sig kortast sträcka vinner!
Jag ser två stora fördelar jämfört med konventionella kappseglingar:
Man kan duka med glas, porslin och linneservetter och tillsammans med hela besättningen äta exempelvis smörstekt aborrfile med skirat pepparrotssmör nersköljd med en kall Chablis mitt under de den hårdaste bataljen. Istället för skivad bullens pilsnerkorv värmd i varma-koppen-minestrone och Red Bull.
Och publik samt TV kan bänka sig på kajer eller i båtar och enkelt följa rafflet från nära håll under hela tävlingen. Taktik och finter serveras framför deras ögon och det hela blir en riktig publiksport!
Istället för att glo på några vita fläckar vid horisonten, undra vad som pågår och sedan läsa om det hela dagen därpå.
-
friseglarn
- Diamantmedlem
- Inlägg: 360
- Blev medlem: fre 16 mar 2007, 15:05
Dreja bi - oumbärligt och underbart
Jag gillar att dreja bi.
Lugna förhållanden:
Särskilt med barn ombord är det bra för plötsligt kan man leka, bada (med lång tamp i vattnet såklart eftersom båtern förutom att glida i sidled även rör sig framåt med 1-2 knop, nackdel just med fenkölad är att det inte går att ligga still...båten rör sig framåt) och ingen behöver bry sig om seglingen. Laga mat, sola, läsa en bok... en massa aktiviteter som inte är möjliga annars... mycket trevligt. Man får samma effekt som att ha kommit fram till rätt kobbe fast utan att behöva ankra o gå i land..
Kuling:
Vid överseglingar är det trevligt att få lite lugn o ro för att laga mat i ordnade former. Också bra om barnen börjar tycka att det hela börjar bli plågsamt, kallt gungigt och ingen uppmärksamhet... Eftersom båten driver i sidled blir det turbulent plattvatten i lovart som tar udden av hyfsat stora vågor.. det tillsamman med att man inte pressar sig fram med fart och seglen funkar som "stabilisator" gör att man får en trivsam paus i en miljö som annars kan vara ganska stressande och ansträngande för dom ombord som inte är extremseglare.
Även när man seglar ensam kan det vara skönt att gå av vakten och vara ledig i en halvtimme... då orkar man mer och det är mer njutbart. Man är inte heller helt utmattad när man väl kommer fram och behöver anstränga hjärnan vid tilläggning
Storm o värre....
Har testat i storm för andhämtning och revning... funkar bra... har inte testat att "övernatta" på det sättet men någon gång skall bli den första... plattvattnet i lovart räcker inte riktigt till för att stoppa riktigt stora vågor... men det är betydligt bekvämare och man kan vila lite.. om man seglar ensam är det viktigt att hela tiden kunna vara på topp vid behov... och då får man aldrig låta sig bli utmattad.. vila innan du blir trött... ta en paus o klä dig varmare... ligga ned en stund o vila utan risk.. ät eller drick något varmt i lugn och ro-.... det är extremt viktigt under svåra förhållanden... och det är viktigt att se hur man lätt kan få kontroll och lugna ned allt även när det är riktigt ruskigt väder. Det fixar man bara genom att dreja bi.
Tillägg till dreja bi tekniken: Förutom att skota in focken ordentligt och sedan gå över stag och låta focken vara kvar på fel sida så vill jag uppmana alla att experimentera med rorkultens och storseglets position. Låsa rodret (knyt en tamp) så att ni styr upp i vind och jämför med mittposition. Skotvagnen i lä eller i lovart. Mer eller mindre nedhal (onödigt i ofs men det gör skillnad). Olika båtar "gillar" olika lägen. Det går också att ligga väldigt stilla (så stilla det går med fenkölad...) eller faktiskt röra sig ganska hyfsat framåt. På en längre översegling kan det kanske kännas skönt att båten ändå är på väg mot målet med 2-3 knop samtidigt som man tar den där pausen...
Någon nämnde drivankare: Jag har ett (riktig "fallskärm" för båtar) men det är mycket ångestframkallande för mig i alla fall... orsaken är att det är så väldigt svårt att få upp det igen... sedan ligger båten för "hårt" mot vågorna.... (båten ger inte efter och glider inte undan: båten ligger fast och vågorna slår hårt) jag skall inte använda det igen om jag kan låta bli..... bra i reserv men inget att använda rutinmässigt. Läskigt att ligga stumt mot vågorna... det är som att ligga för ankar mitt på öppet hav i storm... vem gör det frivilligt? Inte jag... extremt obekvämt. Sedan är det svårare att få upp drivankaret än det är att få upp ett vanligt ankare. Mycket svårare. För nödsituationer: ja. Annars: nej.
Lugna förhållanden:
Särskilt med barn ombord är det bra för plötsligt kan man leka, bada (med lång tamp i vattnet såklart eftersom båtern förutom att glida i sidled även rör sig framåt med 1-2 knop, nackdel just med fenkölad är att det inte går att ligga still...båten rör sig framåt) och ingen behöver bry sig om seglingen. Laga mat, sola, läsa en bok... en massa aktiviteter som inte är möjliga annars... mycket trevligt. Man får samma effekt som att ha kommit fram till rätt kobbe fast utan att behöva ankra o gå i land..
Kuling:
Vid överseglingar är det trevligt att få lite lugn o ro för att laga mat i ordnade former. Också bra om barnen börjar tycka att det hela börjar bli plågsamt, kallt gungigt och ingen uppmärksamhet... Eftersom båten driver i sidled blir det turbulent plattvatten i lovart som tar udden av hyfsat stora vågor.. det tillsamman med att man inte pressar sig fram med fart och seglen funkar som "stabilisator" gör att man får en trivsam paus i en miljö som annars kan vara ganska stressande och ansträngande för dom ombord som inte är extremseglare.
Även när man seglar ensam kan det vara skönt att gå av vakten och vara ledig i en halvtimme... då orkar man mer och det är mer njutbart. Man är inte heller helt utmattad när man väl kommer fram och behöver anstränga hjärnan vid tilläggning
Storm o värre....
Har testat i storm för andhämtning och revning... funkar bra... har inte testat att "övernatta" på det sättet men någon gång skall bli den första... plattvattnet i lovart räcker inte riktigt till för att stoppa riktigt stora vågor... men det är betydligt bekvämare och man kan vila lite.. om man seglar ensam är det viktigt att hela tiden kunna vara på topp vid behov... och då får man aldrig låta sig bli utmattad.. vila innan du blir trött... ta en paus o klä dig varmare... ligga ned en stund o vila utan risk.. ät eller drick något varmt i lugn och ro-.... det är extremt viktigt under svåra förhållanden... och det är viktigt att se hur man lätt kan få kontroll och lugna ned allt även när det är riktigt ruskigt väder. Det fixar man bara genom att dreja bi.
Tillägg till dreja bi tekniken: Förutom att skota in focken ordentligt och sedan gå över stag och låta focken vara kvar på fel sida så vill jag uppmana alla att experimentera med rorkultens och storseglets position. Låsa rodret (knyt en tamp) så att ni styr upp i vind och jämför med mittposition. Skotvagnen i lä eller i lovart. Mer eller mindre nedhal (onödigt i ofs men det gör skillnad). Olika båtar "gillar" olika lägen. Det går också att ligga väldigt stilla (så stilla det går med fenkölad...) eller faktiskt röra sig ganska hyfsat framåt. På en längre översegling kan det kanske kännas skönt att båten ändå är på väg mot målet med 2-3 knop samtidigt som man tar den där pausen...
Någon nämnde drivankare: Jag har ett (riktig "fallskärm" för båtar) men det är mycket ångestframkallande för mig i alla fall... orsaken är att det är så väldigt svårt att få upp det igen... sedan ligger båten för "hårt" mot vågorna.... (båten ger inte efter och glider inte undan: båten ligger fast och vågorna slår hårt) jag skall inte använda det igen om jag kan låta bli..... bra i reserv men inget att använda rutinmässigt. Läskigt att ligga stumt mot vågorna... det är som att ligga för ankar mitt på öppet hav i storm... vem gör det frivilligt? Inte jag... extremt obekvämt. Sedan är det svårare att få upp drivankaret än det är att få upp ett vanligt ankare. Mycket svårare. För nödsituationer: ja. Annars: nej.
Re: Dreja bi - oumbärligt och underbart
Nej det här med drivankaren verkar inte vara så enkelt som många påstår. Nu har jag iofs aldrig testat själv, jag har inget och lär inte skaffa något heller.friseglarn skrev:Någon nämnde drivankare: Jag har ett (riktig "fallskärm" för båtar) men det är mycket ångestframkallande för mig i alla fall... orsaken är att det är så väldigt svårt att få upp det igen... sedan ligger båten för "hårt" mot vågorna.... (båten ger inte efter och glider inte undan: båten ligger fast och vågorna slår hårt) jag skall inte använda det igen om jag kan låta bli..... bra i reserv men inget att använda rutinmässigt. Läskigt att ligga stumt mot vågorna... det är som att ligga för ankar mitt på öppet hav i storm... vem gör det frivilligt? Inte jag... extremt obekvämt. Sedan är det svårare att få upp drivankaret än det är att få upp ett vanligt ankare. Mycket svårare. För nödsituationer: ja. Annars: nej.
Men det jag hört och läst om apparaten ifråga från dem som verkligen testat (i riktigt hårt väder) inger inte förtroende. Möjligen som något slags sista utväg om alternativet är ständiga kullslagningar i The Roaring 40-ies. En plats dit jag sannolikt aldrig kommer.
Påkänningarna, precis som "friseglarn" skriver, blir ju enorma och det krävs helt annan uttrustning som linor, pållare och lösningar för minimerat slitage än vad de flesta även långfärdsrustade båtar sannolikt kan uppbringa. Och tanke på något som faktiskt håller ner och emot fören när den där riktigt j-liga brytande brottsjön kommer känns inte heller attraktivt.
Förespråkarna verkar mest vara sådana som aldrig testat eller möjligen har gjort det i rätt beskedliga situationer, exempelvis vid fiske.
Vadå skillnad? Begriper ingenting.Eilean skrev: Jag ser två stora fördelar jämfört med konventionella kappseglingar:
Man kan duka med glas, porslin och linneservetter och tillsammans med hela besättningen äta exempelvis smörstekt aborrfile med skirat pepparrotssmör nersköljd med en kall Chablis mitt under de den hårdaste bataljen.
Anders S
Re: Dreja bi - oumbärligt och underbart
Det finns två huvudtyper. Den ena (snackar man mycket om i USA, "parachute anchor") är av karaktären "fallskärm" och ger mycket riktigt mer eller mindre tvärstopp. Effekten kan bli märklig, till exempel har jag hört talas om hur man "ankrat" i golfströmmen och dragits mot vind av kulingstyrka. En sådan är nog av karaktären "spännande ide utan större praktiskt värde".Eilean skrev:
Nej det här med drivankaren verkar inte vara så enkelt som många påstår.
Den andra varianten är just ett drivankare (kallas ofta drouge) och är betydligt mindre. Ett sådant är avsett att minska avdriften, inte få den att i stort sett upphöra. Det finns "patentare på den den principen, allt i från att släpa långa trossar efter båten (för att få styrhjälp och stabilitet), förstärka med bildäck i änden av trossen, till en eller en hel serie trattar, konstruerade för ändamålet. En sådan "broms" kan man nog tänkas ha nytta av i ett läge där man måste följa med vinden och det blir viktigt att inte kastas tvärs - men då pratar vi styrhjälp, inte "stanna kvar på samma ställe".
Livbåtar har traditionellt haft sådana här anordningar både för att ha i fören (till havs) och i aktern. Men de är också tänkta för en situation som vi aldrig skulle vilja hamna i, att gå med surfen upp på land, helst utan att tippa och tömma besättningen i havet. Otänkbart för en segelbåt med köl, dessutom.
Anders S
Men Anders S - det visste du väl; att långt ifrån alla är så kultiverade som du och jag!Anders S skrev:
Vadå skillnad? Begriper ingenting.
Gör man en sökning på ett visst annat forum, som är något mindre koscher än detta, får man upp 39 inlägg som handlar om Bullens och 29 som handlar om "pilsnerkorv".
Men endast 4 som handlar om Chablis.
VSB
Då får man väl anse sig som en äkta och mångfasetterad connoisseur som rör sig obehindrat mellan den enkla chablin och den komplicerade pilsnerkorven, dock icke samtidigt!Eilean skrev: ...
Gör man en sökning på ett visst annat forum, som är något mindre koscher än detta, får man upp 39 inlägg som handlar om Bullens och 29 som handlar om "pilsnerkorv".
Men endast 4 som handlar om Chablis.
För att återgå till biliggningen så har denna tråd blivit en inspirationskälla i så motto att denna måste grundligt provas trots att det här med att göra låg fart genom vattnet inte är ett problemområde för just min båt.
Men principen med bräckt försegel är ju känd i motorseglarkretsar när en tung och besvärlig båt skall baxas runt. Gäller dock inte min som rör sig lätt och smidigt som vore hon inte utrustad med vindruta och stark motor!
mvh Sven-Barry
Syftet med drivankare är att hålla stäven mot sjön och bli liggande tvärs med kraftig rullning som följd. Detta är mycket praktisk för motorbåtar med motorstop även i ganska lite sjö.
Biliggning med drivankare är något som ofta beskrivs av amerikanska långseglare som använder metoden. Ofta är det just fallskärmen som används men alltid med extrema längder på tampen. Det finns många beskrivningar av långseglare som alltid använder drivankare i storm och som lovordar metoden.
Biliggning med drivankare är något som ofta beskrivs av amerikanska långseglare som använder metoden. Ofta är det just fallskärmen som används men alltid med extrema längder på tampen. Det finns många beskrivningar av långseglare som alltid använder drivankare i storm och som lovordar metoden.
Den situation jag beskrev ovan, med den lilla långkölade folkbåten kryssande mot en vindstyrka som nätt och jämnt når kuling, men med ett ösregn som piskar rorsmannen i ögonen, innebär ju ett visst, om än litet mått av dramatik. Så snart man drejar bi blir det slående hur "stilla " det är (relativt).
Rudi
Rudi