Lära av andras misstag?

[vaffe]

Vi köpte segelbåt för första gången i Augusti förra året och detta hände när vi seglade hem den frun och jag. Kan nämna att min fru redan innan vi for var ganska skeptisk då det blåste på en del. Men i alla fall drog vi iväg och första biten gick utmärkt men sen hamnade vi mitt i ett åskoväder med mycket starka vindbyar. Båten lutade mycket kraftigt och seglet pumpade på rätt bra. Då lossnar det ena vantstaget på läsidan
Vad gör vi nu? Jo frun kryper fram och får efter mycket pyssel och jox faktiskt skruvat fast det igen och vi kunde koncentrera oss på att reva. Lite senare samma dag så stannar motorn för oss när vi skall in i hamn och med frånlandsvind så fick vi kryssa oss in till hamninloppet och därifrån bli bogserade in i hamn
Numera går min fru ett tolvstegsprogram för att andas normalt när vi seglar men det går bättre och bättre
Blev en ny båt i år också så viljan finns!

[kajlahtinen]

Joo. Vi var riktigt nära att köra på en grund litet väster om Rödhamn på Åland. Vi seglade med god fart litet snett norrifrån mot en syddprick. Min litet oerfarna kompis styrde och jag höll ett slött öga på detta men avrådade dock honom ett par gånger från att köra så rakt mot pricken. Han ändrade mycket litet på kursen. När vi var nära pricken började folk som satt och solade sig i fören ropa att vi måste SVÄNGA TILL VÄNSTER! Jag tog genast tag i rodret och drog ordentligt. Sedan såg jag den branta grunden som gömde sig strax under vattenytan. Den låg på tio högst tjugo meters avstånd. Jag blev torr i halsen. Jag har inte åkt på en grund på kanske 20 år. Och vi hade småbarn i båten. Men man har tur ibland.
En annan gång, i höstkanten, seglade vi hemåt i god medvind och solsken med storan och första genuan uppe. Då störtade en regnmoln över oss med rejäla vindpustar. Gumman satt vid rodret. Jag sprang fram och tog ner genuan. Under tiden ändrade vinden riktning och bommen hann slå över tre gånger. När jag tog över rodret hade den lösa backstagen slingrat sig i bommen som hade höjt upp sig och var på väg att slå över igen (mot den spända backstagen). Jag beordrade kaptenskan att köra en viss kurs, klev på rufftaket och fick backstaget loss från bommen. Strax efter gled vi med god fart in i hemviken. En skön seglats igen!

Kaj

[Jenni]

Detta hände vid Svearborg utanför Helsingfors. Kraftig vind (ca 14 m/s) som blåste så att för att komma ut genom inloppet till hamnen var vinden rakt in i fören. Vågorna som var ca 1 m höga pressade på för fullt o när man har en liten Maxi 77:a med 8 hk i aktern så är man ganska hjälplös. Vi skulle nämnligen åka ut med en sådan riktning att vi skulle ha läns (bara vi kom ut ur hamnen!) så därför beslöt jag att försöka komma ut. Vi skumpar i hoppar o guppar, pga vågorna åker aktern upp hela tiden så att motorn lyfts från vattnet - o resulterar i att vi inte har någon styrfart. De som har pkt här vet att det är vääääldigt smalt med grund överallt.

Samtidigt märker jag att styrningen är attans tung. Har vinden kärvat till rodret??? Nå, jag fortsätter med svetten i pannan... tills jag inser att det som kärvar styrningen är en springlina som jag inte har dragit in i båten, utan den har nu snurrat sig runt både motorns propeller och rodret! Nice.

Jag fattar beslutet att vända om o ta mig tillbaka till bryggan. När vi närmar oss bryggplatsen så säger motorn stopp! Utan styrförmåga eller motor glider vi bort från hamnplatsen, mot andra sidan viken, där det finns privata bryggor.

Vi lyckas riva fram båtshaken och hakar oss fast i en boj. En stackars turist som råkar spatsera vid de privata bryggorna får lära sig hastigt sjömansskap. Vi slänger en lina åt honom som han lägger fast i båtens knape, och vi kan dra oss in till bryggan.

Skepparen (jag) i sjön - linan kapas, och vi är s.a.s home free. Inget allvarligare, men jag lärde mig att bättre se till att alla linor är väl inne i båten när man åker ut.