Epoxibehandling - nödvändigt eller overkill?

[Calle C]

Jo Brendan

Jag hade gjort detsamma om min var helt ren i botten, av samma orsak som du säger, nämnligen andrahandsvärdet.

Om du nu gör det så lägg på minst 6 lager, varje lager i olik nyans så du ser att du inte missar.

Var står din båt?

[Anders S]

Det kan vara helt onödigt, men det kan å andra sidan inte vara helt fel. Och så är det det där med andrahandsvärdet...

Tja, du kan ju tänka på din ökade valfrihet också. Med epoxyskyddet i ordning kan du kanske låta båten ligga i en vinter emellanåt. Då slipper du ta ner masten (du vill väl i så fall segla?) och får inte bara en, men två längre säsonger.

Kanske inte det präktigaste av skäl, men ändå.

[Jaramaz]

I huvudfrågan tycks tråden närma sig någon slags konsensus: epoxi.

I vattenupptagningen så är det så att man blir förvånad: en 9 tons båt på våren blir en 11 tonnare på hösten? genom vattenupptagning i själva polyestern? - eller är det ett utslag av göteborgshumorn?
räkna bort
järn/bly kölens vikt (40% ?)
inredningens vikt (20%?)
överbyggnad och däcksutrustning (>10%)
friborg (några %)

kvar skulle då bli kanske 2-3 ton polyester (mycket högt räknat) som skulle ta upp 2 ton vatten?

Nä, har uppgiftslämnarens båt ökat så mycket i vikt under sommaren så är det väl ett väl inblött sandwichlaminat, som dessutom torkar snabbt på vintern.... (och hur skulle det gå till?)

och då är vi inne på spekulationerna om X. Om det kommer in vatten i laminatet så är det en helt annan historia än osmos eller vattenupptagning i skrovet. Epoxi hjälper inte så mycket mot det.

Nä, vattenupptagning i polyester är max någon %. Allvarligt nog, helst skall det vara mindre än så.

/J

[Calle C]

Det kan vara helt onödigt, men det kan å andra sidan inte vara helt fel. Och så är det det där med andrahandsvärdet...

Tja, du kan ju tänka på din ökade valfrihet också. Med epoxyskyddet i ordning kan du kanske låta båten ligga i en vinter emellanåt. Då slipper du ta ner masten (du vill väl i så fall segla?) och får inte bara en, men två längre säsonger.

Kanske inte det präktigaste av skäl, men ändå.

Det där är ett bra argument

Osmos i skrovet bildas av tryckskillnaden mellan salt o sött.
Ju längre tid det får fortgå(båten ligger i vattnet) desstu värre blir det.
Förutsättningen är naturligtvis att skrovet inte är välplastad, utan slarvigt byggt, för snabbt byggt, i fel temperatur, för mycket polyester, dåligt rullat, ojämn härdning,etc. etc.

[MiniMe]

Som jag skrev i mitt inledande inlägg finns det inte minsta antydan till böldpest (osmos), trots att båten som sjösattes första gången 1976 aldrig har epoxibehandlats. Jag grundade bara med enkomponent primer för att få fäste för bottenfärgen. Jag hyser inte den minsta oro för att pesten ska bryta ut, även om jag avstår från epoxi även denna gång.

Däremot är jag intresserad av hur mycket vatten skrovet absorberar. EXAKT!!! Jag kan acceptera max 50, möjligen 100 kg men inte ett hekto mer. Tyvärr tycks kunskapen härom inte finnas. Allt är gissningar och grova antaganden. Möjligen har Calle C svaret på frågan.

MiniMe, menar du att X-79:ornas sandwichskrov är uppblötta, trots att de är epoxibehandlade? Jag har fått uppfattningen att epoxin ger en 100-procentigt vattentät yta. Är det inte så?

En kompis hade en X79 och han behandlade den efter en kontrollmätning visade fukt i skrovet. Jag minns dock ej om båten var bahandlad innan. X-79:an var dock helt genomblött. Eftersom värden under vintern inte förbättrades borrade kompisen några hål och vatten bara rann ut. För att påskynda torkningen borrade han en mängd hål (ca. 2-3 cm i diameter). Torkade med värme (byggfläkt inomhus), plastade och lade på epoxi.

En annnan sak är att det finns kring vattenlinjen ett område som utsätts för vatten men sällan är skyddad. Oftast målas epoxi fram till vattenlinjen.

Angående om det inte finns antydan till böldpest så uppstår inte det så är jag inte riktig säker om det är smart att resonera så. Experterna säger att sannolikheten öker efter x-antal år. Jag tolkar det som att för vissa båtar kommer det tidigare och för andra senare och om man har tur så uppträder det aldrig (?) men med epoxibehandling fördröjer man tidpunkten när osmose inträffar.

[Anders S]

Sannoliken för "böldpest" följer en flack sk "badkarskurva". Det innebär att sannoliken för angrepp är först relativt hög (i så fall beror det med största sannolikhet på någon sorts byggfusk). Sedan sjunker sannolikheten och är låg under ett antal år, för att sedan stiga igen (då på grund av vanliga statistiska sannolikhetsskäl). En ledtråd till när risken börjar stiga igen kan man nog härleda ur de vanligaste garantitiderna - runt fem år lovar de flesta båtbyggare utan att blinka, en del mer.

Dt finns antagligen båtar där problemen aldrig kommer att uppstå, men problemet är att det inte finns något riktigt bra sätt att verifiera vilka . Personligen, och av flera skäl, så hade jag, i Brendans situation, tackat artigt för tiden som varit hittills, lyckönskat mig själv för ett vällaminerat exemplar av båttypen och givit min fina båt en behandling - både för gott mått och för att ha ett argument extra inför en framtida försäljning.

Ett råd i sammanhanget: Dokumentera gärna med några foton. Tänker man andrahandsvärde kan det ju inte skada att visa upp en ren, blåsfri botten och en nymålad sådan. Gangsterknepet med Aftonbladets/Expressens förstasida för att intyga datum kan vara en extra knorr. Något skall men sedan måla ur penseln på.

[Brendan]

Jag skulle ha blivit oerhört överraskad och besviken om jag hade sett minsta embryo till blåsa i gelcoaten vid nedslipningen. Jag har inte hört talas om att någon enda av de cirka 900 systerbåtarna har drabbats av böldpest, osmos, osmosis, plastpest, denna marginella företeelse, som haussats upp till orimliga proportioner av smarta affärsmän.

Det retar mig till ursinne att behöva falla till föga och göra en onödig epoxibehandling, bara för att vara på den säkra sidan. Det är närmast ofattbart att det ska vara så omöjligt att få exakta besked om ett båtskrovs vattenupptagning. Är det verkligen ingen som vet?

Det enda som intresserar mig är att ha en slät, friktionsfri botten och en så lätt båt som möjligt för bästa prestanda.

[Rudi]

"Är det verkligen ingen som vet?" En del är väl känt i alla fall. Ingen av din båts 900 systrar är, som det verkar på dig, drabbad. Andra båttyper är relativt ofta drabbade, som tidiga Fisksätrabyggen t. ex. Somliga båttyper drabbas ibland, men sällan: IF-båt är ett exempel.

Klart är att blåsor som utsöndrar illaluktande vätska vid punktering, och som ibland går riktigt djupt in i laminatet, förekommer, och att detta är något som verkar skrämmande på ägare och avskräckande på spekulanter. Om det är en företeelse i marginalen med hela det svenska båtbeståndet i betraktande, så är det det inte för den som drabbas.

Rudi

[Brendan]

"Är det verkligen ingen som vet?" En del är väl känt i alla fall.
Rudi

En del är väl känt, skriver Rudi. Vad är i så fall känt?

Självklart hoppas jag att Calle C:s uppgift om c:a 10 kg ligger närmast sanningen och att SeaSeas 2000 kg är rena skrämselpropagandan. Men inga uppgifter är ju på något sätt verifierbara. De hänger helt i luften.

[Rudi]

Ättiksstinkande blåsor är verifierbara.

Rudi

[Brendan]

Ättiksstinkande blåsor är verifierbara.

Rudi

Missuppfattning av ämnet, Rudi. Det är inte fråga om pest. Det jag vill veta är hur många hektogram vatten ett båtskrov absorberar under sju månader på västkusten. Ingenting annat. Böldpest är en helt annan sak, som jag inte är intresserad av just nu. Kan vi inte i den här tråden nöja oss med att diskutera det jag bett om kommentarer till? Starta gärna en egen tråd om böldpest, men låt oss begränsa oss till vatteninträngning här.

[Calle C]

Jag gör ett litet förtydligande:

Förutsättningen för osmos i skrovet under VL är att skrovet är fuskbyggt eller slarvigt byggt så att det finns ohärdade partier i skrovet som innehåller salter, osmotiska trycket gör då att sötare vatten vill gå in och utjämna tryckskillnaden, därav osmos eller böldpest eller vad ni nu vill kalla det.

ca 5% av de de båtar som byggdes med "gammeldags polyester kan drabbas av osmos, nyare polyesterkvaliter är inte så benägna för detta.
Om ni har en äldre båt och vet om att andra båtar från det varvet som er båt är byggd har osmos, bör/skall ni epoxibehandla skrovet. Epoxin blir då en membranspärr mot vattenmolekylvandring men ingen garanti.

Är er båt byggd på ett bra varv som inte har haft några osmosproblem så luta er tillbaks och köp en god whiskey istället.

Brendan har rätt i det att det är overkill, det tycker jag också.

Sämsta läget för att få osmos i skrovet är följande:
Lång exponeringstid och sötvatten.

För mig framstår osmosdiskussionen mest som ytterliggare användande och framtagning av produkter som inte hör hemma i vårt land mer än för <5% av båtarna.

Om man nu har oturen att få osmos, ha då klart för er att båten inte har upphört att vara båt.

Vid er upptagningsinspektion kan ni då se ett fåtal blåsor framförallt strax under vattenlinjen. Skär upp dessa och låt de lufta ur tills det blir vår sedan epoxispacklar ni dessa och där efter gör ni en epoxibehandling av hela skrovet.
Det här är inget dramatiskt.

Det blir mer dramatik med okunskap...

[Rudi]

Ättiksstinkande blåsor är verifierbara.

Rudi

Missuppfattning av ämnet, Rudi. Det är inte fråga om pest. Det jag vill veta är hur många hektogram vatten ett båtskrov absorberar under sju månader på västkusten. Ingenting annat. Böldpest är en helt annan sak, som jag inte är intresserad av just nu. Kan vi inte i den här tråden nöja oss med att diskutera det jag bett om kommentarer till? Starta gärna en egen tråd om böldpest, men låt oss begränsa oss till vatteninträngning här.

"Missuppfattning av ämnet"? Du inleder den här trådens öppningsinlägg med "Inte ett spår av böldpest" och avslutar detsamma med frågan huruvida du kan räkna med att skrovet klarar ytterligare trettio år utan att drabbas av blåsor. Att du också efterlyser exakta siffror beträffande vattenabsorbtion och att du inte tycks kunna få tillfredställande svar på den frågan, ber jag naturligtvis så hemskt mycket om ursäkt för!

Rudi

[Calle C]

Tack för alla synpunkter.

En av de danska försäljarna på SeaSea i Björlanda Kile hade haft en båt som vägde 9 ton vid sjösättningen och 11 ton vi torrsättningen på hösten. Enligt honom hade båtens skrov absorberat 2000 kg vatten under det halvår den varit i sjön. Är det underligt om man blir lätt skeptisk till mycket av den skräckpropaganda som sprids?

Måste bara kommentera detta.

Av en 9 tons båt utgör polyestern ca 2,5-3 ton, om den nu har absorberat hela den totala polyestervikten borde båten ha blivit några fot längre o breddare. Killen på Seasea borde blivit glad för att han enkelt fått en mycket större båt....

[Anders S]

Jag skulle ha blivit oerhört överraskad och besviken om jag hade sett minsta embryo till blåsa i gelcoaten vid nedslipningen. Jag har inte hört talas om att någon enda av de cirka 900 systerbåtarna har drabbats av böldpest, osmos, osmosis, plastpest, denna marginella företeelse, som haussats upp till orimliga proportioner av smarta affärsmän.

Det retar mig till ursinne att behöva falla till föga och göra en onödig epoxibehandling, bara för att vara på den säkra sidan. Det är närmast ofattbart att det ska vara så omöjligt att få exakta besked om ett båtskrovs vattenupptagning. Är det verkligen ingen som vet?

Det enda som intresserar mig är att ha en slät, friktionsfri botten och en så lätt båt som möjligt för bästa prestanda.

Du kan ju också låta bli ?