den absoluta luftfuktigheten kommer vara ungefär lika även om du sätter värme på men den relativa luftfuktigheten kommer att minskar och suger upp fukten från omgivningen för att jämna ut det. när luften sedan kyls ner så kondenserar vatten igen (oftast på kalla väggar eller dylikt).Guitar Nilsson skrev: Det gör den väl. Men luftfuktigheten är väl ungefär den samma även med värmen på, man ju ha en viss ventilation. På vintern står den på noll även om det är 16 minus inne båten.
Jag är ofta och donar i båten på vintern för övrigt. Med dieselvärme och vattenburet höjer jag från -15 till +20 C på en timme sen är det lika trivsamt inne i båten som på sommarn. Finns alltid nåt stort eller smått att dona med.
Sluta tätt med avfuktare eller luftigt i vinter?
Luft och vatten
Varm luft bär mycket mer vatten i vikt än vad kall luft gör.
Relativ fuktighet är referensen till daggpunkten.
mao är den relativa fuktigheten ungefär lika stor på sommaren som på vintern med några få undantag.
Att värma upp i båten när det är kallt bidrar till mer kondensvatten i båten.
Varm luft bär mycket mer vatten i vikt än vad kall luft gör.
Relativ fuktighet är referensen till daggpunkten.
mao är den relativa fuktigheten ungefär lika stor på sommaren som på vintern med några få undantag.
Att värma upp i båten när det är kallt bidrar till mer kondensvatten i båten.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
det är inte helt rätt. vatten måste kommer någonstans innan den kan kondensera igen. frågan är var den varma luften som visst ta upp mer vatten i absoluta termer svalnar. Sker det utanför båten så hamnar vatten där svalnar det nära de kalla skrovsidor så sker det där. har man dock en kostant högre värme (åtminstone en längre tid) så värms skrovsidorna och vatten kondensera utanför båten. en förutsättning är dock att man har en viss ventilation.Calle C skrev: Att värma upp i båten när det är kallt bidrar till mer kondensvatten i båten.
Man kan gärna kolla den relativa luftfuktigheten i huset över ett eller flera år. den kommer att vara lägre under vintern än under sommaren.
Calle C, visst finns det köldbryggor i alla båtar - MEN för att det skall kondensera ut fukt på dessa ytor kräver att de ytorna har en temperatur som är så låg att luften intill inte kan hålla den mängden vatten som den gör, fukten faller då ut på den kalla ytan. Bara genom att värma upp luften tillför du inte vatten.
Anledningen till att du har diffspärrar i hus är att vi människor tillför fukt i luften inomhus, 4 g/m³ om jag inte minns fel från skolan, vilket vandrar utåt i konstruktionen pga jämviktsprincipen (dvs luften strävar efter att innehålla samma fuktmängd inomhus och utomhus) och fukten kommer utan diffspärr att kondenseras i konstruktionen när den når en viss kritisk temperatur.
Off topic, förstås
Anledningen till att du har diffspärrar i hus är att vi människor tillför fukt i luften inomhus, 4 g/m³ om jag inte minns fel från skolan, vilket vandrar utåt i konstruktionen pga jämviktsprincipen (dvs luften strävar efter att innehålla samma fuktmängd inomhus och utomhus) och fukten kommer utan diffspärr att kondenseras i konstruktionen när den når en viss kritisk temperatur.
Off topic, förstås
Alla borde ha skägg
Re: torrbollar
kalle4 skrev:Fördelen som jag ser det med torrbollar är att jag kan ha helt låst och slutet i båten samt jag vet att det inte kommer in något oönskat i båten (fåglar, löv etc).
För att inte tala om risken att få in gnagare (riktiga gnaganre, inte AIK:are) i båten om ruffluckan är helt öppen för ventilation.
Misil no87 skrev: (dvs luften strävar efter att innehålla samma fuktmängd inomhus och utomhus)
... rätta mig gärna om jag har fel men jag tror nog att det gäller den relativa luftfuktighten och inte den absoluta. På det sättet arbetar åtminstone avfuktare, varm luft led över kalla element, fukten kondensera ut och torrare luft kommer ut på andra sidan. I en båt skulle det kunna vara så att den kalla luften med låg absoluta luftfuktighten kommer in i båten. Luften värms upp några grader och tar upp vatten som finns i utrymmet (skrovväggar, dynor eller dylikt) då den relativa luftfuktigheten kommer att skjunka något. När den varma luften sedan kommer ut igen och kylls ner so öka den relativa luftfuktighten igen och blandar sig med luften omkring.
Isåfall är det inte mycket fukt på varvsområdet, för torrbollen håller hela vintern. Det är ju en täckning på båten också. Jag struntar egentligen i teorin för det har funkat bra för mig så här i alla år.Misil no87 skrev: Nja, har du ventilen öppen avfuktar du ju hela varvsområdet, så det är väl inte att rekommendera.
Här finns massor av fakta för den som orkar läsa, http://www.sxk.se/tekniska/btf/miljo/index_miljo.htm
Jens, Misil har rätt här.Jens K skrev:Isåfall är det inte mycket fukt på varvsområdet, för torrbollen håller hela vintern. Det är ju en täckning på båten också. Jag struntar egentligen i teorin för det har funkat bra för mig så här i alla år.Misil no87 skrev: Nja, har du ventilen öppen avfuktar du ju hela varvsområdet, så det är väl inte att rekommendera.
Här finns massor av fakta för den som orkar läsa, http://www.sxk.se/tekniska/btf/miljo/index_miljo.htm
Prova en vinter utan, du kommer inte att märka någon skillnad.
Så får du pengar över till bättre saker.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Jag har provat båda varianterna, ventilation och torrbollar.
Kemisk avfuktning fungerar utomordentligt bra, till skillnad mot ventilation, där det lätt blev finmögel på organiska material.
Mina förutsättningar gäller för en 30 år gammal båt, d v s en Maxi 77.
Spelar väl ingen roll om det går åt lite mer avfuktningssalt bara för att man har ett litet skruvhål som man inte lyckats täcka igen.
Kostnaden för kemisk avfuktning är inte stor. 25 kg vägsalt kostade mig c:a 100 kr på Odal (gamla Lantmännen). Räcker hela båtens livslängd. Hinken och durkslaget kostade 20 spänn och räcker ännu längre.
Torrbollstillverkarna måste ha en grym overhead på sina produkter. Men det är klart, det är många led som ska ha sin bit av kakan. Lurad är man i vilket fall som helst som konusument om man håller på och köper traditionella torrbollar och refill på Clas Ohlson och Biltema.
Kemisk avfuktning fungerar utomordentligt bra, till skillnad mot ventilation, där det lätt blev finmögel på organiska material.
Mina förutsättningar gäller för en 30 år gammal båt, d v s en Maxi 77.
Spelar väl ingen roll om det går åt lite mer avfuktningssalt bara för att man har ett litet skruvhål som man inte lyckats täcka igen.
Kostnaden för kemisk avfuktning är inte stor. 25 kg vägsalt kostade mig c:a 100 kr på Odal (gamla Lantmännen). Räcker hela båtens livslängd. Hinken och durkslaget kostade 20 spänn och räcker ännu längre.
Torrbollstillverkarna måste ha en grym overhead på sina produkter. Men det är klart, det är många led som ska ha sin bit av kakan. Lurad är man i vilket fall som helst som konusument om man håller på och köper traditionella torrbollar och refill på Clas Ohlson och Biltema.
Hej Seglaren (och alla andra)
provade förra vintern med det du säger (kalciumklorid) med gott resultat,
tejpade igen rufflucka osv alla dynor kvar lite kläder i gardroberna
(gardrobsdörrarna öppna) tre hinkar med durkslag i min 40 fotare
in med en hygrometer som visar min/max värde och det visade sig att
max värdet under hela vintern va 81% luftfuktighet.
Det talar om för mig att (som inte kan mycke om sånt)
här kan det inte växa något mögel för det kräver en luftfuktighet på 85%.
Luktade som nytt i båten i våras, kläderna i gardroben behövde inte tvättas det va bara att annvända. tillägas kan att rispaketet som jag glömt kvar såg lite svullet ut men inte mycke (jag kastade det).
M.V.S.H
Johan
provade förra vintern med det du säger (kalciumklorid) med gott resultat,
tejpade igen rufflucka osv alla dynor kvar lite kläder i gardroberna
(gardrobsdörrarna öppna) tre hinkar med durkslag i min 40 fotare
in med en hygrometer som visar min/max värde och det visade sig att
max värdet under hela vintern va 81% luftfuktighet.
Det talar om för mig att (som inte kan mycke om sånt)
här kan det inte växa något mögel för det kräver en luftfuktighet på 85%.
Luktade som nytt i båten i våras, kläderna i gardroben behövde inte tvättas det va bara att annvända. tillägas kan att rispaketet som jag glömt kvar såg lite svullet ut men inte mycke (jag kastade det).
M.V.S.H
Johan
Min modell, som jag följ i många år är att ha öppet i ingången med endast ena halvan av ruffluckan i (med en bra täckning, som dock kan lufta vid sidor, akter och för).
Dynor samt övrigt som kan mögla tar man givetvis hem på hösten. Jag brukar vilja åka ner till varvet och kolla någon gång per helg, så jag kan inte tänka mig att tejpa igen ruffen osv.
Hn /
Tommy
Dynor samt övrigt som kan mögla tar man givetvis hem på hösten. Jag brukar vilja åka ner till varvet och kolla någon gång per helg, så jag kan inte tänka mig att tejpa igen ruffen osv.
Hn /
Tommy