Alla,
Har som sagt en Ravage 36:a sedan i sommras. Köpte den dyrt eftersom exemplaret är fint och jag tycker dessutom om designen på båten.
Har tyvärr inte hunnit få speciellt mycket tid på vattnet och undrar om någon av er har matnyttig kunskap på Ravage området. Alla tips är bra !
OBS !! Är inte känslig om någon skulle komma med negativa synpunkter, all info är som sagt uppskattad !
mvh/ Dan
Någon som vet något om Ravage 36:an ?
vet du om Ravagerna seglar upp till sitt lys på 1,23 på andra sidan sundet ?Det gör Ravagen inte om der är en X-99 i samme löb. Nu är det så, att i Danmark segler vi DH handicap och inte så ofte LYS.
X-99 har LYS 1.25 och DH 600,4. Ravagen har LYS 1.23 och DH 588,0 (sömiltidar pr. sekund).
Det betydar att Ravagen har sämra mät på DH men reel är langsammara jf. LYS.
DH kan man optimera på. Likesom IRC och IMS.
X-99 har LYS 1.25 och DH 600,4. Ravagen har LYS 1.23 och DH 588,0 (sömiltidar pr. sekund).
Det betydar att Ravagen har sämra mät på DH men reel är langsammara jf. LYS.
DH kan man optimera på. Likesom IRC och IMS.
Steen
Danmark
Danmark
-
Gäst
Steen,Steen skrev:Det gör Ravagen inte om der är en X-99 i samme löb. Nu är det så, att i Danmark segler vi DH handicap och inte så ofte LYS.
X-99 har LYS 1.25 och DH 600,4. Ravagen har LYS 1.23 och DH 588,0 (sömiltidar pr. sekund).
Det betydar att Ravagen har sämra mät på DH men reel är langsammara jf. LYS.
DH kan man optimera på. Likesom IRC och IMS.
Vi seglar mot en duktig X99 besättning i Råå hamn och har förlorat mot dem de 3 seglingar vi hann med. Alla seglingar var lättvindsbetonade med 0-5 m/s.
Mina segel gör dock inte Ravagen rättvisa och måste bytas ut om det skall vara lönt att kappsegla seriöst. Den enda bogen vi verkar gå klart snabbare är på undanvinden ( även i lättvind ) med alla gastar för om masten ....
En sak som är väldigt tydligt är att det är mycket svårare att vinna bankappseglingar med stora komplicerade båtar än med små enkla typ IF:en och liknande.
En Ravage gör sig nog bättre på distanskappseglingar där manövrarna inte är så avgörande.
/ Dan
Det är typisk att visse båttyper gör det bra på distans och inte så bra på ban och vice versa. X-99 segler bra på ban men en Ravage kann kanske vinna på distans. Nu skall man observera att Ravagen har cirka 1.5 tons mere deplacement enn X-99 och segelytan är någotsånär lika. Kanske Ravagen måste ha 8 m/s plus.
Jag har tex. stora problemar med Int. 806 (LYS 1.09) och Folkebåt (LYS 0,99) på ban men inte als på distans med min Larsen 28 (LYS 1.13) Jag har inte heller problemar på ban och distans med Omega 30 (LYS 1.14) Nova (LYS 1.15) och X-99 giver problemer i lätvind men inte i 10 m/s och mere. Jag har inte heller problemer med Banner 30 (LYS 1.15) Gamla konstruktioner som tex. Maxi 87, Maxi 95, Ballad, Cumulus, Comfort 30 och dom fleste 70:tal båter har ingen chans i ban och distans.
Jag har tex. stora problemar med Int. 806 (LYS 1.09) och Folkebåt (LYS 0,99) på ban men inte als på distans med min Larsen 28 (LYS 1.13) Jag har inte heller problemar på ban och distans med Omega 30 (LYS 1.14) Nova (LYS 1.15) och X-99 giver problemer i lätvind men inte i 10 m/s och mere. Jag har inte heller problemer med Banner 30 (LYS 1.15) Gamla konstruktioner som tex. Maxi 87, Maxi 95, Ballad, Cumulus, Comfort 30 och dom fleste 70:tal båter har ingen chans i ban och distans.
Steen
Danmark
Danmark
-
Gäst
Det är typisk att visse båttyper gör det bra på distans och inte så bra på ban och vice versa. X-99 segler bra på ban men en Ravage kann kanske vinna på distans. Nu skall man observera att Ravagen har cirka 1.5 tons mere deplacement enn X-99 och segelytan är någotsånär lika. Kanske Ravagen måste ha 8 m/s plus.
Jag har tex. stora problemar med Int. 806 (LYS 1.09) och Folkebåt (LYS 0,99) på ban men inte als på distans med min Larsen 28 (LYS 1.13) Jag har inte heller problemar på ban och distans med Omega 30 (LYS 1.14) Nova (LYS 1.15) och X-99 giver problemer i lätvind men inte i 10 m/s och mere. Jag har inte heller problemer med Banner 30 (LYS 1.15) Gamla konstruktioner som tex. Maxi 87, Maxi 95, Ballad, Cumulus, Comfort 30 och dom fleste 70:tal båter har ingen chans i ban och distans.
Jag har tex. stora problemar med Int. 806 (LYS 1.09) och Folkebåt (LYS 0,99) på ban men inte als på distans med min Larsen 28 (LYS 1.13) Jag har inte heller problemar på ban och distans med Omega 30 (LYS 1.14) Nova (LYS 1.15) och X-99 giver problemer i lätvind men inte i 10 m/s och mere. Jag har inte heller problemer med Banner 30 (LYS 1.15) Gamla konstruktioner som tex. Maxi 87, Maxi 95, Ballad, Cumulus, Comfort 30 och dom fleste 70:tal båter har ingen chans i ban och distans.
Larsen 28:an
Steen,
Var inne och kollade på Larsen 28:an, det verkar vara en fin båt ! Man ser inte dessa i Sverige så ofta. 1,13 i lys är inte dåligt för en båt i den längden. Surfar den bra på undanvind ? Hur kryssar den ?
/ Dan
Var inne och kollade på Larsen 28:an, det verkar vara en fin båt ! Man ser inte dessa i Sverige så ofta. 1,13 i lys är inte dåligt för en båt i den längden. Surfar den bra på undanvind ? Hur kryssar den ?
/ Dan
Heysan Dan.
Larsen 28 kryssar med 5,6-5,8 knob och surfer med mere enn 10 knob i 12 m/s.
På halvvind i 8 m/s går den mere enn 7 knob.
Min båt är utstyret med kevlarsegel och racingdacron av nyasta design.
Båten kryssar bra och går höjde och fart som en X-79 men är mycke mere stiv med sin blyköl.
Larsen 28 kryssar med 5,6-5,8 knob och surfer med mere enn 10 knob i 12 m/s.
På halvvind i 8 m/s går den mere enn 7 knob.
Min båt är utstyret med kevlarsegel och racingdacron av nyasta design.
Båten kryssar bra och går höjde och fart som en X-79 men är mycke mere stiv med sin blyköl.
Steen
Danmark
Danmark
Steen,
Var inne och kollade på Larsen 28 hemsidan och fick se lite bilder och fakta som att vattenlinjelängden är rejält lång jämfört mot båtlängden.
Såg också att din båt ligger i Vallensbek, där seglade jag Danskt mästerskap i IF båt i början på 90 talet ( 1993 eller 1994 tror jag ). Hade en IF döpt Julia och den var byggd 1969 ( s-270 ). Vi fick fina seglingar den gången i alla vindstyrkor och det var ca 35 båtar i startfältet.
Det jag speciellt kommer ihåg var att vi fick en dålig första dag men blev nr 1 och nr 3 på andra dagens delseglingar. Vill knappt erkänna hur förlust vändes mot vinst men otroligt nog var det med hjälp av en mycket livlig fest på 1:a dagens kväll där jag tydligen somnade och blev buren ombord i båten på kvällen( hade seglat dit båten ensam föregående natt ). Spänningarna måste ha släppt för från och med dag 2 gick det riktigt bra....
/ Dan
Var inne och kollade på Larsen 28 hemsidan och fick se lite bilder och fakta som att vattenlinjelängden är rejält lång jämfört mot båtlängden.
Såg också att din båt ligger i Vallensbek, där seglade jag Danskt mästerskap i IF båt i början på 90 talet ( 1993 eller 1994 tror jag ). Hade en IF döpt Julia och den var byggd 1969 ( s-270 ). Vi fick fina seglingar den gången i alla vindstyrkor och det var ca 35 båtar i startfältet.
Det jag speciellt kommer ihåg var att vi fick en dålig första dag men blev nr 1 och nr 3 på andra dagens delseglingar. Vill knappt erkänna hur förlust vändes mot vinst men otroligt nog var det med hjälp av en mycket livlig fest på 1:a dagens kväll där jag tydligen somnade och blev buren ombord i båten på kvällen( hade seglat dit båten ensam föregående natt ). Spänningarna måste ha släppt för från och med dag 2 gick det riktigt bra....
/ Dan
Slät botten på Ravage
Det är extremt viktigt att en båt som är relativt lång men som har aningen underkant av segelyta har en maximalt snabb botten. Klassiskt är ju spegelbalnk botten, men det finns även andra och bättre sätt.
En långsmal båt med samma våta yta som en aningen kortare men med samma yta får en lite större del av sin botten utsatt för turbulent strömning. Om dessutom bottnen inte är perfekt på någon av dem så slår det prportionellt ännu hårdare på den längre.
Att det hjälper att sätta hela besättninge i fören och lyfta den platta aktern i lättvind är bara ytterligare en indikering på exakt detta....
En långsmal båt med samma våta yta som en aningen kortare men med samma yta får en lite större del av sin botten utsatt för turbulent strömning. Om dessutom bottnen inte är perfekt på någon av dem så slår det prportionellt ännu hårdare på den längre.
Att det hjälper att sätta hela besättninge i fören och lyfta den platta aktern i lättvind är bara ytterligare en indikering på exakt detta....
Steen,Steen skrev:Hey Dan.
Den fest är der vist ingen der har glömt i VallensbekTror inte att der är andre enn folkebåtseglara der kan göre det bettre.
Der är en Julia IF i Svanemöllen/Köpenhamn !!
Vann du eller ble det Lotus eller Nausikaa??
Julia i Svanemöllen är "min" Julia. Sålde till ett par med hemmahamn Svanemöllen 1996. De använde sig till och med av mitt namn ( Dan ekström ) på de första kappseglingarna de ställde upp på. Helt okej om det nu var så att de hade placerat sig riktigt bra
Jan vann inte i Svanemöllen och kommer inte ens ihåg vem som vann. Kanske Preben Lerche med D-69. Det var ett tag sedan...
/ Dan
Re: Slät botten på Ravage
"Seawolf",Seawolf skrev:Det är extremt viktigt att en båt som är relativt lång men som har aningen underkant av segelyta har en maximalt snabb botten. Klassiskt är ju spegelbalnk botten, men det finns även andra och bättre sätt.
En långsmal båt med samma våta yta som en aningen kortare men med samma yta får en lite större del av sin botten utsatt för turbulent strömning. Om dessutom bottnen inte är perfekt på någon av dem så slår det prportionellt ännu hårdare på den längre.
Att det hjälper att sätta hela besättninge i fören och lyfta den platta aktern i lättvind är bara ytterligare en indikering på exakt detta....
Jag missade detta inlägg tidigare....
2 frågor:
1) Vilka bättre sätt finns än en spegelblank botten ?
2) Exakt varför får en "långsmal båt med samma våta yta som en aningen kortare men med samma yta får en lite större del av sin botten utsatt för turbulent strömning" ?
Tack för svaret ! /Dan
Du får nog svar av Seawolf också, men det tycks numera som en botten med mycket väldefinierade räfflor (små!) blir litet snabbare än en helt slät. Det här kan man visa med tankförsök. Det finns dock ett litet skalningsproblem med tankförsök, när det handlar om ytskikt och strömning i det laminära skiktet - detta är absolut, och inte relativt och kan inte skalas upp och ner hur som helst. Men det finns också \"riktiga båtar\" som vunnit med sådana här bottnar - så det är med största sannolikt av betydelse. Man skall (enligt uppgift) kunna måla fram en sådan räfflad yta med rätt färg och pensel...
Lång och kort: Strömningen övergår från laminär till turbulent på ungefär samma avstånd från fören, oavsett båtens längd. Så den breda korta båten går med en större del av skrovet i laminär strömning än den längre/smalare. Detta är viktigt därför att friktionen är MYCKET lägre vid laminär strömning.
Förr brukade man råda seriösa kappseglare att polera hela botten och särskilt köl/centerbord och roder. Dessa två \"foils\" får nämligen en ny chans att få laminärt flöde, även om flödet redan släppt från skrovet. MAn skall rent allmänt sträva efter bra finish, men det är vitalt att åtminstone ha det på främre halvan av båten, roder och köl.
Lång och kort: Strömningen övergår från laminär till turbulent på ungefär samma avstånd från fören, oavsett båtens längd. Så den breda korta båten går med en större del av skrovet i laminär strömning än den längre/smalare. Detta är viktigt därför att friktionen är MYCKET lägre vid laminär strömning.
Förr brukade man råda seriösa kappseglare att polera hela botten och särskilt köl/centerbord och roder. Dessa två \"foils\" får nämligen en ny chans att få laminärt flöde, även om flödet redan släppt från skrovet. MAn skall rent allmänt sträva efter bra finish, men det är vitalt att åtminstone ha det på främre halvan av båten, roder och köl.
Anders S