En ny bavaria vs. hr, malö-tråd?

[frejo]

När det gäller wincharna på en ny Bavaria så får jag erkänna att jag inte har någon aning om storleken på dem. De Bavarior jag har seglat har varit av generationerna innan din och då har wincharna varit små, 30 till genuan på 30-fotarn exempelvis. Vad kul att de ändrat sig. När det gäller jämförelsen i övrigt med HR så skrev jag tidigare att jag är lite tveksam till om de verkligen är "premium", även om Anders gav mig lite mothugg där. "Affordable quality" har jag någonstans läst att de använt som slogan, något man skulle, lite elakt kanske, kunna tolka som att även de skarvar lite här och där i kvaliteten. Och kanske även med kundvården ibland...

[Anders S]

kan ju bero på att en Bavaria byggs på 3V och en HR på betydligt längre tidoch med massivt trä

När väl Bavariadoften dunstat, så kan man gärna tänka på att det då är sannolikt att lamineringar blir starkare om man kan laminera på "grön" plast och inte väntar veckor eller månader. Det är ju inte så att det är något fel att ramla på med produktionen av en plastbåt, i vart fall inte de vitala styrkedelarna i skrovet.

[Flayban]

Bavarias skrov ugnsbakas i värme. För kännedom. sen tycker ja att dom skulle kunna kladda på färg på alla "öppna ytor" inne i skrovet.
//Jonas

[Anders S]

När det gäller wincharna på en ny Bavaria så får jag erkänna att jag inte har någon aning om storleken på dem. De Bavarior jag har seglat har varit av generationerna innan din och då har wincharna varit små, 30 till genuan på 30-fotarn exempelvis. Vad kul att de ändrat sig. När det gäller jämförelsen i övrigt med HR så skrev jag tidigare att jag är lite tveksam till om de verkligen är "premium", även om Anders gav mig lite mothugg där. "Affordable quality" har jag någonstans läst att de använt som slogan, något man skulle, lite elakt kanske, kunna tolka som att även de skarvar lite här och där i kvaliteten. Och kanske även med kundvården ibland...

Men så är det, på alla båtar i "prisvärda" segmentet. Det är ju så att om man som Bavaria gör, bygger 1500 till 2000 båtar per år, så betyder ju en besparing på en tusenlapp ber båt 2 miljoner kronor i vinst. Därför är det viktigt att dels hålla sig och inte ösa på i onödan, men också att köpa in "tillräckliga" winchar. Har man filosofin att inte låta kunden "köpa till" (slippa onödiga varianter) så är den balansen viktig. Jag tycker också att de litet äldre båtarna kan ha haft litet tunna varianter. (Å andra sidan, om man tittar på riktigt gamla Bavaria från förra århundratet eller så, så byggde man ganska så solida båtar. Men det är väl inte sagt att det gick så bra att prispressa på det sättet.)

Att HR är en "premium product" behöver ju som bekant inte betyda att den egentligen är så himla mycket bättre i allt, utan att det kan räcka med rykte och ett par lätt identifierbara kännetecken. Numera använder HR plywood, de också och de sprutar delar av laminatet de också. Bavaria rullar och sprutar om vartannat de också, för det är så man gör. Det man direkt ser på en HR är ju mer påkostade material i inredningen, inget laminat, kanter på allt trä och sådant.

[Anders S]

Bavarias skrov ugnsbakas i värme. För kännedom. sen tycker ja att dom skulle kunna kladda på färg på alla "öppna ytor" inne i skrovet.
//Jonas

Det låter rimligt (båda delarna) Bakar man i ugnen kan man nog ta ut skrovet ur formen ett antal timmar tidigare och det är ju pengar för att spara för Bavaria. PIA skall minskas!

Jag har kollat in din hemsida och tittat på bilderna från dina tilläggsarbeten, och visst är det litet trist att topcoaten inte är där från början, överallt. Sådant kan vara litet svårt att förstå, det är mycket lättare att begripa andra små trix för att spara tid och pengar, och som inte betyder så mycket, men ytbehandlingen ville man ju skulle varit på plats från början.

[Mahogny]

En förklaring till varför en Bavaria, eller annan löpande-band-producerad båt, är så mycket billigare än t.ex ett fint Orustbygge är att en Bavaria har en byggtid på ca 150 tim (varierar med storlek) medan motsvarande Orustbåt kan ta 3000 timmar att bygga. Därmed inte sagt att Bavariavarvet gör ett fuskigt snabbjobb eller att Orustvarvet jobbar ineffektivt. Men om man antar att en arbetstimme kostar 500:- så blir det 75 000:- för en Bavaria och 1 500 000:- för Orustbygget. Säg att allt material kostar ca 1milj för bägge båtarna -då blir Bavarians pris en dryg mille medan Orustbåtens blir ca 2,5 mille. Lika stora båtar, ungefär detsamma i materialkostnad men däremot en arbetskostnad som väsentligt skiljer sig.
Vet inte om jag är helt fel ute nu men jag har hört motsvarande byggtider för Bavaria och också för sk. kvalitetsbåtar.

[peterh]

tack, jag blir enbart olycklig av spårskruvar. Och att se att någon tycker det är viktigare att de har "skåran åt samma håll" än att de är dragna till rätt moment gör mig enbart ledsen.

Men se, där har du fel! Skälet att spårskruvar skall sättas likformigt är (två skolor:) att de antingen skall sättas med skåran tvärs fiberriktningen i trät, inte ändträt, eller (andra skolan) för utomhusskruvar, att vattnet skall rinna ur dem, dvs i båda fallen en funktion före form. (Det här är givetvis inte alls aktuellt på en plastbåt, men för sakens skull). Jag är förstås inte klok jag heller, men skruvar skall sitta i prydliga rader och spåren skall vara åt samma håll. Eller så pluggar man skruven, givetvis MED FIBRERNA I SAMMA RIKTNING på pluggen som underlaget... .

Vad spårskruvens skåra har med fiberriktningen att göra inser jag inte.
Problemet är ju att en träskruv skall dras tills huvudet blir stumt, inte längre då skadar man fibrerna. Och om man backar skruven i detta läge så sitter skruven löst och gör dålig nytta.
Att spårskruvar dessutom har en öppning vid sidan där vatten kan sugas in kappilärt är knappast en fördel.
Enda fördelen med spårskruvar, om de nu har någon, är att de kan ha ett tunnare huvud.

[Peter_K]

Det finns en till fördel med spårskruv.
Det är att en överlackad eller övermålad spårskruv brukar man kunna rensa spåret på ganska enkelt och skruva ut den om man vill, men ett krysspår fyllt med färg kan man glömma att få rent och den sitter därmed där den sitter. Jag brukar därför alltid försöka montera spårskruv i min båt eftersom jag alltid kladdar med fernissa överallt (+att jag tycker spårskruvarna är lite stiligare, men det är ju bara i betraktarens öga...)

Det största fördelen med krysspår är att de går att maskindra och därmed går snabbare och därför är i förlängningen billigare att montera.
Torx och insex är ännu bättre till maskin, och något som därför snart lär dyka upp i seriebyggda båtar.

[S-B A-son]

HR varslar 25 anställda om uppsägning. Dessutom varslar Ellös Teakservice 6 anställda. Ellös Teakservice bildades förra gången HR varslade och avskedade anställda, som ett sätt att undgå turordningsreglerna. Allt enligt dagens GP.

Magnus Rassy skyller försvagningen av marknaden på ränteläget och den dyra kronan. F-n trot.

Kanske har diskrepansen mellan upplevd kvalitet och kostnad till slut blivit för stor.

Plywood är plywood, om än i några fler maskinlackade lager. Och dåligt kundbemötande ÄR dåligt kundbemötande.

mvh Sven-Barry

[Anders S]

Vad spårskruvens skåra har med fiberriktningen att göra inser jag inte.
Problemet är ju att en träskruv skall dras tills huvudet blir stumt, inte längre då skadar man fibrerna. Och om man backar skruven i detta läge så sitter skruven löst och gör dålig nytta.
Att spårskruvar dessutom har en öppning vid sidan där vatten kan sugas in kappilärt är knappast en fördel.
Enda fördelen med spårskruvar, om de nu har någon, är att de kan ha ett tunnare huvud.

Ajdå, nu skruvar vi tråden litet OT, men okej då...

Jag använder själv inte spårskruv längre vid renoveringar och ombyggnader. En annan fördel med stjärnskruv eller torx är att man kan skruva i och ur dem "i blindo" - inte helt fel i båtar. Dessa har ingen spårkant att bry sig om.

Men principen att tänka på spåret är sund: Vi talar ofta om försänkta skruvar där skallen är flush med trät (annars spelar det inte så stor roll). Då går spåret ner i träet en liten bit, och om den lilla öppningen i spåränden står med fibrerna öppnas litet ändträ, obra. Bättre att sätta spåret tvärs, dvs med öppningarna mot en "stängd" fiber.

Jag tillhör den skolan som doppar skruven i färg eller fernissa om det finns möjlighet. Men då blir den svår att skruva ut.

[peterh]

Vad spårskruvens skåra har med fiberriktningen att göra inser jag inte.
Problemet är ju att en träskruv skall dras tills huvudet blir stumt, inte längre då skadar man fibrerna. Och om man backar skruven i detta läge så sitter skruven löst och gör dålig nytta.
Att spårskruvar dessutom har en öppning vid sidan där vatten kan sugas in kappilärt är knappast en fördel.
Enda fördelen med spårskruvar, om de nu har någon, är att de kan ha ett tunnare huvud.

Ajdå, nu skruvar vi tråden litet OT, men okej då...

Jag använder själv inte spårskruv längre vid renoveringar och ombyggnader. En annan fördel med stjärnskruv eller torx är att man kan skruva i och ur dem "i blindo" - inte helt fel i båtar. Dessa har ingen spårkant att bry sig om.

Men principen att tänka på spåret är sund: Vi talar ofta om försänkta skruvar där skallen är flush med trät (annars spelar det inte så stor roll). Då går spåret ner i träet en liten bit, och om den lilla öppningen i spåränden står med fibrerna öppnas litet ändträ, obra. Bättre att sätta spåret tvärs, dvs med öppningarna mot en "stängd" fiber.

Jag tillhör den skolan som doppar skruven i färg eller fernissa om det finns möjlighet. Men då blir den svår att skruva ut.

Håller med, vi diskuterar småsaker som skruvars spår . För min del avslutar jag gärna denna diskussionen här & nu.
Vi får öppna en annan tråd "Om skufvars varande och skrufvande" om vi vill navelskåda mera.

Nu skall vi ut på vattnet det är mera givande !

[Flayban]

Jaha vad ska man säga nu då.

http://www.blocket.se/goteborg/Hallberg ... ?ca=11&w=3

Kolla vad han vill byta till, han måste vara hel nöjd med Rassyn.

//Jonas

[goph]

touché !

[Anders S]

Jaha vad ska man säga nu då.

http://www.blocket.se/goteborg/Hallberg ... ?ca=11&w=3

Kolla vad han vill byta till, han måste vara hel nöjd med Rassyn.

//Jonas

Den här killen verkar ju ha fattat två saker: Det ena är att skillnaden mellan vad man får för pengarna blir allt mindre, ju "dyrare" båt man köper, det andra är att om Rassyns (motsvarande) båts värde skall bevaras så måste den pedantskötas eller underhållas för feta pengar. Alla kan vara rädd om sina grejor, men det är jobbigare att vara rädd om ett pianolackat vidunder med teakdäck än motsvarande i förståndig design. Kanske får man ångest varje gång båten skall användas, och ser varje smutsig fender som en personlig fiende, varje tilläggning som en potentiell tiotusenkronorsrepa i bordläggningen?

[Schvidja]

Jag tror att problemet för svensk segelbåtsindustri är volym och produktionseffektivitet. De har starka varumärken, bygger fina båtar men saknar effektiv produktion och har små volymer och många modeller. De blir inte rika på att ha en massa duktiga snickare utan att ha en effektiv produktionsapparat. För att få det så måste man öka volymen. Tänk Arconas varumärke med Bavarias produktionsapparat, då kan man börja tjäna lite på varje båt. Jag tror inte det är omöjligt att göra premiumbåtar effektivt men dit har vi inte kommit i ännu. Om jag får spåna fritt så kan jag tänka mig att man som tillverkare hyr in sig i ett färdigt produktionskoncept för att få stordriftsfördelar. Flera varumärken kan dela på produktionen och sedan ha olika liner för montering och slutfinnish.