1)Digiloo skrev:Min direkta kommentar till Tomas E:s iofs mycket välskrivna motivering är att sätta åldersavdraget till 0 är detsamma som att ge köparesidan rätt i sakfrågan. Jag är också "bara" ekonom och typiskt i förlikningar släpper man ju "hur och varför" och går mer på bästa lösning för läget i detta nu. Om båten nu verkligen är värdelös, innebär det ju att säljaren köper tillbaks en 3 år gammal båt som är obrukbar. Dvs en ansenlig kompensation för ingenting. Nu kan man argumentera att det är tillverkarens fel att båten är obrukbar, men det är ju just den frågan som är huvudorsak till rättegången och på samma sätt skulle den vara orsak till att inte fullfölja hovrättegången som rimligen bör bli lika dyr. Och istället försöka sig på en förlikning. Parterna har diametralt olika uppfattning om varans kvalitet vid leveranstillfället och båda parter har tagit in expertutlåtande.
Därför är det enligt min mening rimligt att man gör som kungen, dra ett streck och går vidare. Dvs försöker hitta en förlikning som känns ungefär lika halvrutten för båda parter. Därefter är detta ärende utagerat.
Om företaget var ett annat än Hallberg-Rassy vore det inte orimligt med en ur företagets synvinkel pr-mässig syn på förlikningen. Om VD:n inte hette Magnus Rassy skulle han kunna resonera så här: "Vi har leverat en undermålig produkt och betett oss klandervärt även i övrigt. Vi är beredda att ta tillbaka båten och flytta över all utrustning till en i övrigt ny båt. Vi står för era juridiska omkostnader, men utger inget skadestånd. Ni förbinder er att ta bort allt material i frågan från er hemsida och att även i övrigt inte sprida dokumentation eller uttala er i frågan."
2)
"försöker hitta en förlikning som känns ungefär lika halvrutten för båda parter"
Resonemanget om att en förlikning ska "kännas" lika för båda parter förutsätter att parterna är ekonomisk jämbördiga om man ska mötas halvvägs. Parterna är inte ekonomiskt jämbördiga, utan här är det frågan om David som kämpar mot Goliat. Om förlikningen ska kännas lika rutten för båda parter krävs det att Hallberg-Rassy kompromissar avsevärt mer än Nordé. (Det här är ett principresonemang. Jag väljer att inte ta ställning i frågan om skadestånd för förspilld tid, som jag inte kan bedömma.)