Riggtrim, säkert och bra (delad tråd)

[ciaraud]

När sedan spridarfästet är lagat så se till att ha riggen ordentligt spänd. Särskilt när du ska ut i större sjö. Om spridarna får rörelsemöjlighet i sjö så spricker dom. Det är en välkänd svaghet på Isomatmaster. Köp en riggspänningsmätere så du vet att den är tillräckligt väl ansatt så slipper detta upprepas.

[Jaramaz]

ciarauds anmärkning var helt korrekt, om än lite OT: Spridarna på Isomatmaster har en tendens att spricka därför att de rör sig i horisontalplanet (eller korrektare: i planet vinkelrätt mot masten). Detta gäller främst, eller kanske endast, bakåtsvepta spridare.

Det är diskutabelt om det räcker med att sätta an riggen för att avhjälpa detta, men metoden minskar helt klart spridarnas rörelser. Utan att öppna hela diskussionen om riggens ansättning så kan det iaf konstateras en en del båtar inte riktigt klarar av höga riggspänningar, så viss försiktighet anbefalles.
Det finns de som gjort speciella anordningar för att minska spridarnas rörelser. Det brukar inte behövas så mycket, det är som vanligt lä spridare som svänger fram och tillbaka speciellt i hård sjö, krafterna är inte så stora, det är bara viktigt att dämpa rörelserna.

/Jaramaz
som inte längre har Isomatmast

[ALm]

En fråga till Jaramaz: Menar du att lä övervant får vara så löst ansatt att lä spridare (på en partialrigg) är "lös" då riggen belastas?
/ALm

[Jaramaz]

Ajaj, öppnade jag Pandoras ask nu?

En fråga till Jaramaz: Menar du att lä övervant får vara så löst ansatt att lä spridare (på en partialrigg) är "lös" då riggen belastas?

Det är nästan oundvikligt att det blir så, med viss reservation.

Ofta använd (mät)metod då riggen sätts an är att vid segling i 8-10 m/s skall det börja kännas lite löst i lä vant. Genom att sätta an riggen hårdare flyttas punkten för "löst" högre upp i vindregistert, kanske så högt att denna punkt kommer efter att det är dags att minska segelyta.
Det är flera parametrar som spelar in i detta:
- skrov, formstabilitet, osv
- mast, vants egenskaper
- vad man tycker är löst.

Många med partialrigg seglar avsiktligt med riggen ansatt så att lä vant är lite lösa vid 8 m/s, toppen faller mot lä och lite vind skvätts ut (brukar förklaringen vara).

För att undvika att denna tråd går helt sönder föreslår jag att en ny tråd skapas för en eventuell diskussion om riggens ansättning.

/Jaramaz

[stangen]

En fråga till Jaramaz: Menar du att lä övervant får vara så löst ansatt att lä spridare (på en partialrigg) är "lös" då riggen belastas?
/ALm

Partialrigg borde vara ansatt. Lä toppvant får inte slacka.
Kollade detta i Seldens tipsbok och fann:

Vid ca 20° krängning och maximal förspänning (20%) i akterstaget får lä toppvant inte slacka. Om detta är fallet, öka förspänningen, dock maximalt till 25% av wirebrottlasten

samt

För att få en god långskeppsstabilitet för denna riggtyp, är det mycket viktigt att lä toppvant är spänt. Denna höga förspänningsnivå kommer att skapa permanenta deformationer hos alla glasfiberskrov. Hållfasthetsmässigt skall skrovet klara dessa laster, men deformationerna gör det nödvändigt att kontrollera trimningen under segling. Särskilt när båten är ny och vid början av varje säsong.

[fredrikk]

Partialrigg borde vara ansatt. Lä toppvant får inte slacka.
Kollade detta i Seldens tipsbok och fann:

Vid ca 20° krängning och maximal förspänning (20%) i akterstaget får lä toppvant inte slacka. Om detta är fallet, öka förspänningen, dock maximalt till 25% av wirebrottlasten

samt

För att få en god långskeppsstabilitet för denna riggtyp, är det mycket viktigt att lä toppvant är spänt. Denna höga förspänningsnivå kommer att skapa permanenta deformationer hos alla glasfiberskrov. Hållfasthetsmässigt skall skrovet klara dessa laster, men deformationerna gör det nödvändigt att kontrollera trimningen under segling. Särskilt när båten är ny och vid början av varje säsong.

Gäller ej IF-båt. Refererar till IF-forumet: http://www.ifboat.com/phpBB3/viewtopic. ... lack#p1040, där i o f s avvikande uppfattningar ventileras. Reviderar till "gäller ej med nödvändighet IF". Inte heller Express, verkar Marek antyda.

[stangen]

Helt rätt. Folkbåt är också kända för att köra på "lösa boliner". För Express finns det flera olika tuning guides från olika segelmakare - beroende på vilka segel du har. Expresseglare är kända för att skruva på riggen mellan rejsen. Min båt, en NF, är också känslig för rigginställning och de aktiva seglarna ställer in riggen beroende på vindstyrka. Det är väl mest en ambitionsfråga.

Jag utgår dock från att trådskaparen är ute efter en normalsetup.

[Jaramaz]

Helt rätt. Folkbåt är också kända för att köra på "lösa boliner". För Express finns det flera olika tuning guides från olika segelmakare - beroende på vilka segel du har. Expresseglare är kända för att skruva på riggen mellan rejsen. Min båt, en NF, är också känslig för rigginställning och de aktiva seglarna ställer in riggen beroende på vindstyrka. Det är väl mest en ambitionsfråga.

Jag utgår dock från att trådskaparen är ute efter en normalsetup.

Antingen är Seldens råd allmänngiltiga, och liknande finns då att hitta lite överallt i litteraturen. Eller så finns det ett, två ... många undantag, och då är Seldens råd inte allmänngiltiga.

Det går alltså utmärkt att köra med lite lösare ansatt rigg (än Seldens förslag), enligt tidigare inlägg.

En titt i litteraturen visar också att uppfattningarna divergerar. Förklaringen till detta är enkel: det är för många parametrar för att allmängiltiga råd verkligen skall fungera.

Klart är att
- riggen skall vara så ansatt att lä vant inte är lösa i de vindar och segelsättning som är vanligt (allt beroende på båt, segel, osv).
- riggen inte skall sättas an så hårt att skrovet får permanenta skador, wiren och beslag töjs utanför det elastiska området osv.
vilket ger ett bra intervall att experimentera i.

Ser man sig runt i hamnarna så finns det både båtar med för löst ansatt rigg och med för hårt. Bägge delar kan leda till haverier: oftast berättas om följderna av de för löst ansatta, men det finns också gott om exempel på vådorna av för hård ansättning. Ta en titt på master, mastbeslag och riggdetaljer nu när det snart är dags för påmastning!
Många båtar har problem kring röstjärnen, en hel del får också starkt förändrad skrovform när riggen sätts an.

Seldens råd om förspänning upp till 20-25% av wirebrottlasten relateras enbart till wiren och dess egenskaper. Själv tycker jag det är lite väl högt, det blir för lite marginal kvar. Men det är viktigt att också ta hänsyn till alla andra delar innan riggen sätts an så kraftigt.

/Jaramaz

[coppertail]

Ett populärt sätt att allvarligt skada sin båt är ju annars att gå upp en dimension i den stående riggen.
Därefter drar man sönder sin stolta sjuttiotalare allt enligt selde'ns anvisningar.

Alltid intressant att se vattenpölarna runt mastfötterna en regnig dag.

Seglar man mycket i grov havssjö kanske guiden är tillämplig?

[Jaramaz]

Ett populärt sätt att allvarligt skada sin båt är ju annars att gå upp en dimension i den stående riggen.
Därefter drar man sönder sin stolta sjuttiotalare allt enligt selde'ns anvisningar.

Alltid intressant att se vattenpölarna runt mastfötterna en regnig dag.

Seglar man mycket i grov havssjö kanske guiden är tillämplig?

Spot on!

[stangen]

Vet inte vilken litteratur som det refereras till riktigt. Enligt Gransegel (Granboken) gäller

Ett annat vanligt fel är att riggen är för löst ansatt. Många tror att detta minskar lasterna på båt och rigg, men i verkligheten är det tvärt om. Chockbelastningarna när en lös rigg sträcks upp i t ex hård sjögång, frestar mycket mer på mast, vantskruvar, röstjärn och infästningar än den jämnare belastningen från en hårdare ansatt rigg. Det är däremot riktigt att släcka på akter- och backstagsspänningen när båten ligger i hamn, så att båt och rigg inte tröttas ut.

Det var väl fortfarande råd om en normalsetup? ALm får gärna berätta mer om båttypen det gäller - den kan naturligtvis vara ett undantag.

Läsarna får väl bestämma själv. Nu finns det råd från riggare och segelmakare. Och andra.

[Jaramaz]

Vet inte vilken litteratur som det refereras till riktigt. Enligt Gransegel /../

Det var väl fortfarande råd om en normalsetup? ALm får gärna berätta mer om båttypen det gäller - den kan naturligtvis vara ett undantag.

Läsarna får väl bestämma själv. Nu finns det råd från riggare och segelmakare. Och andra.

Nu är tyvärr askmolnens effekter inte helt förbi, så jag är förhindrad att på lös arm ger en referenslista. Men jag betraktar inte tillverkares rekommendationer som referenslitteratur då de är part i målet. Tillverkarnas rekommendationer behöver alls inte vara fel, men de är inte oberoende.

Normalsetup vet jag inte riktigt vad det är, det har avslöjats tidigare i denna tråd att varken IF (ganska traditionell partial, slutstyv) eller Express (partial, slankare mastprofil, sportigare båt, formstyv) skall följa Seldens råd. (Sedan nämndes folkbåt i en sväng: trämast, utan spridare, men med fiol - kanske avsågs IF där?). Dessa båtar i ungefär samma storlekssegment kan sägas utgöra lite av ändpunkter i något slags intervall. Vad händer mellan dessa punkter? Skall riggspänningen plötsligt höjas? Av vilka skäl då?

Jag propagerar inte för löst ansatt mast, men lite måtta på spänningen får det vara.
Redan tidigare i tråden har jag hävdat reglen om 8-10 m/s, som många riggare ansluter sig till. För många båtar är det just övre delen av normalseglingsintervallet, då är krängningen nog för många mer än 20 grader. Det behöver alltså inte vara så stor skillnad på metoderna, de är bara lite olika.

/Jaramaz
övergiven, på en fjärran flygplats

[ALm]

Hoppsan! Jag hade ju inte tänkt starta en ny riggtråd - det finns ju redan flera på detta forum. Varning för slackande lävant har jag sett ett flertal gånger i olika sammanhang. Seldéns riggningsanvisningar är nog det givna exemplet. Nu räknar Seldéns naturligtvis med att skrovet tål belastningen utan att få permanenta skador. I den senaste riggningsanvisningen har man sänkt från 20% till 15% av brottlasten som en grundinställning av övervanten. Rimligtvis skall väl konstruktören som ritade båten med fraktionsrigg och varvet som byggde den se till att skrovet tål att riggas med rimliga säkerhetsmarginaler. Nu är det givetvis så att en del båtar inte klarar detta, och då är det inte meningsfullt att dra vanten för hårt. På min nuvarande båt, en HR26, står masten rak (så gott som) i tvärskeppsled vid minst 25 gr krängning, och den pumpar inte i kraftig sjö.
/ALm

[stangen]

Klart att det går att hänga upp sig på "pocenten" i olka anvisningar. Det går att hänga upp sig på lite av varje här i livet :)
Man får naturligtvis förutsätta att båten håller. Annars har man andra problem att fundera över än antal varv på vantskruvarna...

Budskapet är nog att utgångspunkten bör vara att tajta upp. Slackande lävant som det skrevs om tidigare är inte att rekommendera (som utgångspunkt eller normalsetup).
Sedan att det i olika trimguider rekommenderas annat för den där extra tiondelens knop i vissa båttyper är är en annan fråga. Lyssna gärna av med eventuella klassförbund för att får mer kött på benen.

[racemaster]

Undrar har fan ni tänker !! Om riggen inte tål max belastning på toppvanten utan att båten går sönder mm enligt inlägg i tråden. Om det nu blåser upp rejält till 20 ms eller mer så är ju belastningen på vanten mycket högre. Så dom som har såna båtar stannar dom i hamn eller ??
Har heller inte hört om nån som fått problem med för hårt ansatt rigg. Om nu det var(är) så att båten inte tål den belastnigen på riggen är det dags att förstärka båten eller bara vara ute i finväder...
Normalt skall en rigga hålla till att kränga ned en båt i 90 grader.