Ganska vag fundering men av vad/hur brukar man göra stringers. Eller snarare hur brukade man göra runt 1979-1980...
Bakgrunden är förestående epoxibehandling och Tramexen är grön eller åtminstone gul i princip överallt utom just runt dessa jäkla stringers. Där passar den i stället på att klämma i med sitt argaste pip och slår i botten. Med grym precision från utsidan och likaså inifrån. Sågat ett litet jack i en av dom och det ser inte ut som det är något distansmaterial som kan ha sugit åt sig vätska. Snarare ren plast och matta. Svårt att se med det lilla jack jag dragit upp så fan vet vad som göms därinne egentligen.
Någon som med självförtroende och lagom pondus som har lust att glida in och säga att man hade som praxis att gömma en mindre koppargruva i stringers på sent 70-tal?
Material i stringers?
Re: Material i stringers?
Men vänta nu. Tramex är ju inget annat än en "densitetsmätare". Det är ingen fuktmätare i ordets rätta bemärkelse. De som automatiskt kopplar ett pip på Tramexen till ett blött skrov måste tänka om. På insidan har du stringers, det är väl alldeles självklart att den ger utslag då laminatet sannolikt är kompaktare vid en sådan förstärkning. Det kan förstås också vara delaminerat och fuktmättat, eller så är allt helt i sin ordning. Det vore märkligt om Tramexen inte gav utslag någonstans då laminatets kvalitet, densitet och tjocklek varierar högst betänkligt.
Fick jag dig fundersam nu på värdet av din investering i en Tramex?
Å andra sidan, det finns båtbesiktningsmän som för 15.000:- knallar runt skrovet och tar 350 bilder på sin fuktmätare och sedan lämnar ett protokoll till den presumtive köparen där det står att där KAN finnas fukt i skrovet. Då är det bättre att bli förbryllad på egen hand.
Fick jag dig fundersam nu på värdet av din investering i en Tramex?
Å andra sidan, det finns båtbesiktningsmän som för 15.000:- knallar runt skrovet och tar 350 bilder på sin fuktmätare och sedan lämnar ett protokoll till den presumtive köparen där det står att där KAN finnas fukt i skrovet. Då är det bättre att bli förbryllad på egen hand.
Re: Material i stringers?
Det finns flera 70-talsvarianter på stringers: skumkärna är en, men att bygga på pappkärna eller (bäst) en slankig glasfiberstomme fanns också.
Jag hade hur som helst inte blivit upphetsad om ett impedansmätande (växelströmsmotstånd) instrument visar andra värden längs skott, stringers eller bottenstockar. Steg ett i kalibreringen (eventuellt en mental sådan!) är att mäta runt en stringer som med säkerhet inte är fuktig, till exempel en som alltid är ovan vattnet. Så som mätaren uppför sig där du vet att laminatet är "torrt", så lär den uppföra sig överallt där den hittar en stringer (dubbelt laminat, minst). Skall du borra dränhål i stringers (det kan vara bra om det inte finns) , borra försiktigt och i "lägsta punkten". Tyvärr är den alltid nära skrovsidan, undertill.
Nu skall man inte vara paranoid, men mätvärden som visar "fukt" runt stringers betyder ju inte heller att fukt är uteslutet. Fukt i sig är ju inte heller onormalt i ett skrov, utan det är ju följdverkningen "osmosblåsor" som är det allvarliga. Givetvis skall du mäta nu, med "våt båt", anteckna värdena, och så mäter du igen till våren, innan målning. Ser kartan likadan ut då (proportionsvis, allt kan/bör givetvis vara torrare i absoluta tal!) är det säkert ingen fara på taket.
Jag hade hur som helst inte blivit upphetsad om ett impedansmätande (växelströmsmotstånd) instrument visar andra värden längs skott, stringers eller bottenstockar. Steg ett i kalibreringen (eventuellt en mental sådan!) är att mäta runt en stringer som med säkerhet inte är fuktig, till exempel en som alltid är ovan vattnet. Så som mätaren uppför sig där du vet att laminatet är "torrt", så lär den uppföra sig överallt där den hittar en stringer (dubbelt laminat, minst). Skall du borra dränhål i stringers (det kan vara bra om det inte finns) , borra försiktigt och i "lägsta punkten". Tyvärr är den alltid nära skrovsidan, undertill.
Nu skall man inte vara paranoid, men mätvärden som visar "fukt" runt stringers betyder ju inte heller att fukt är uteslutet. Fukt i sig är ju inte heller onormalt i ett skrov, utan det är ju följdverkningen "osmosblåsor" som är det allvarliga. Givetvis skall du mäta nu, med "våt båt", anteckna värdena, och så mäter du igen till våren, innan målning. Ser kartan likadan ut då (proportionsvis, allt kan/bör givetvis vara torrare i absoluta tal!) är det säkert ingen fara på taket.
Anders S
Re: Material i stringers?
Tro mig, notan för Tramexen kommer inte att synas när årets båtutgifter summeras... Är dessutom nöjd med den och (tror jag?) förtrogen med mätmetodens tekniska principer och förutsättningar.Consensus skrev: Fick jag dig fundersam nu på värdet av din investering i en Tramex?
Tack för konstruktionsinfon. Bra tips med kalibreringen, får man en anledning att riva salongsinredningen i år igen så man kommer åt att mätaAnders S skrev:
Det finns... ingen fara på taket.
Har som sagt sågat ett jack (nåja, råkade sätta vinkelslipen) i en av dom utan att bli så mycket klokare (såg ganska så kompakt ut). Borra några dräneringshål som samtidigt får tjäna som vettigare "inspektionsluckor" blir en bra övning.
Mätningar har givetvis gjorts och värdenas utveckling håller jag koll på. Ska nog inte vara någon fara på taket med den biten, botten är plastren allaredan och såväl värden (magnitud) som tidiga trenden (går ju rätt snabbt undan i början) är bra. Värre blir det med att få igång vårvärmen i tid, lär nog bli mindre stimulerande tältbygge och rejält med energiläckande 500W bygglampor (och förmodligen lyft av hela eländet från second row till båtarna en bit in på varvet i stället för sjösättning vid utsatt datum).