Erfarenheter av Delta

[Kjelle]

Som sagt, köpte mitt Delta från Hjertmans och det är stora dekaler som säger att det är Lewmar. Huruvida det är tillverkat i Kina eller inte har jag inte funderat på utan jag har utgått från att Lewmar har gått i god för sitt namn.

Vill inte heller, som Eilan, vakna i vassen eller bland sten. Har därför tagit som vana att alltid köra fast ankaret om vi ligger på svaj. I helgen drog jag det säkert 100 m utan att få fäste. Vid nytt försök så högg det. Vill inte hävda att Bruce skulle ha klarat det bättre. Andra gånger så har ankaret grävt ner sig ordentligt så det var lera och dy ända upp till ankarlinan redan direkt.

[friseglarn]

Eilan, jag syftar på "grävankare" som Spade och produkter som fungerar likadant. Det är kanske inte helt inom tråden "erfarenheter av Delta" men jag har inte kunnat undgå att lägga märke till att "Spade" är bättre så det är väl någon typ av jämförande av erfarenheter av Delta med annat.

Jag har använt spade sen det kom ungefär, beställde från en fransman i Tunisien av alla ställen, sedan slutet av nittiotalet i alla fall. Sen dess har det kommit flera likartade varav jag bara prövat Bügel-ankare. Det är väsentligt sämre för bygeln som ska vända det rätt hindrar det från att gräva ned sig när det väl kommit så långt som till bygeln vill den liksom hindra spetsen från att gå djupare, har svårt att greppa också på packad botten. Har använt Bruce mycket sen innan Spade och även efter eftersom det är bra på hårdpackad sand vilket spade ibland har svårare än Bruce att få grepp i utan särskilt pyssel. I somras prövade jag Delta på olika typer av bottnar.(Sand, dy tång)och tyckte det var dugligt, men inte utmärkt. Sämre än både Spade och Bruce på (packad) sand/grus och väsentlig sämre än Spade i dy o andra lösare bottnar. Hyfsat i tät tång men ändå inte bättre än spade. Bättre än Bügel tyckte jag nog att Delta var i alla fall, på de olika bottentyper. Man kan inte jämföra med fortress som är så otroligt överlägsen på sand o liknande att det inte är sant men samtidigt är piss att ligga på svaj med. Lina i land eller liknande arrangemang krävs... så Delta är även klart bättre fortress som allround (men självklart inte bättre än Fortress som sandankare med relativt konstant dragriktning). Delta kanske är ännu bättre när man övat, har endast testat i sommar, låneankare.

Ett ankare jag läst om som skulle kunna vara något och som jag är sugen på att testa är Raya från Argentina.
http://www.ancoralatina.com/acolhimento ... 0page.html

Förmodligen har mannen bakom Spade ett finger med i spelet där. Det är förenklat och fungerar enligt samma princip, bör ha ännu enklare för att gräva än Spade då det är mindre motstånd "framåt" (ingen fånig bygel och det kan skära lätt genom bottenmaterialet av formen att döma) och bör ha något lättare för hård sandbotten (Spade kan ibland glida på "fickan" för blybarlasten ett tag innan det "griper", man måste antingen "fiska" in det i botten, ha minst 4-1 relation djup- längd relation eller ha slipat spetsen /"mejseln" för att det ska funka tillfredsställande med "greppandet", när det fått grepp sitter det fruktansvärt bra, även vid vindvridningar osv).

Funderar på att beställa Raya men frakten är så dyr, o tull lär det bli, så jag vet inte. O jag har redan en del ankare (spade, fortress, bruce av egen vilja, tvungen att ha Bügel på en båt av delägarskäl) o hinner inte segla mer i år.

[Eilean]

.... I helgen drog jag det säkert 100 m utan att få fäste. Vid nytt försök så högg det....

MIn erfarenhet är att får man inte fäste efter att ha dragit ankaret 4-5 meter är det något problem (oftast växter eller skräp) och inget kommer att hända om man så bogserar det varv efter varv runt ankarplatsen. Det är lika bra att avbryta direkt, ta upp och lägga om.

[Mr Sailman]

Har ett 16 kg Delta (från 2005, är det Skottland eller Kina då?) med 8 mm kätting i stäven på min 6-tonnare. Har svajankrat knappt tiotalet gånger utan några direkta problem men å andra sidan har det alltid varit skyddade vatten och för det mesta måttliga vindar. Vid ett tillfälle tog inte ankaret direkt utan jag fick lägga om det och då tog det vid andra försöket. Vid något tillfälle har det varit vindkantring över 90 grader under natten men det har suttit bra ändå.

I häcken har jag ett 10 kg Breeze med en liten kättingstump på Ankarolina, det har dock draggat för mig några gånger vid häckankring i naturhamn när vinden vridit under natten.

[Eilean]

Re. Friseglarn

Kan det möjligen vara en man som heter Alain Hylas du har haft kontakt med? Han är ju en av killarna bakom Spade och han och jag har haft långa intressanta diskussioner via mail om ”grävande ankaren”, dess fördelar och även nackdelar. Han är en energisk och övertygande man - en god marknadsförare.
Han lyckades nästan övertyga mig om att hiva mitt Delta i sjön utan kättingen och köpa Spade istället. Men så gav vi oss iväg på långsegling, pengarna blev en viktig faktor, jag var ju van med Delta och dessutom nöjd, det har ju aldrig lämnat mig i sticket så Spade fick vara till senare. Hellre segla litet längre för pengana, Spade är ju rätt dyrt!

Och tur var kanske det. Jag har sedan dess mött och talat med flera nöjda Spade-användare, företrädesvis sådana som seglar mycket i Medelhavet.
Däremot, de som använt Spade i riktigt tjock växtlighet, grov tång och kelp längs atlantkusten var inte alls vara lika nöjda och jag minns specifikt två båtar som efter att ha svurit sin tillgivenhet till Spade faktiskt bytt till Delta när de lämnat Medelhavet och istället börjat segla permanent runt Storbrittannien och Bretagne.

Spade är onekligen ett ruskigt bra ankare, men jag är litet fundersam över dess goda funktion som allroundankare. Det verkar ha ett litet spår av samma slags karaktär som Danforth-Fortress-Brittanny-o.likn-varianterna. Är förhållandena de rätta är greppet oslagbart. Men är de ogynnsamma är de ganska dåliga eller rent kassa.
Vilket också stärks av tester - Spade har oftast toppbetyg men placerar sig ändå emellanåt riktigt dåligt. Medan "modifierade plogar" som Delta, Rocna m.fl. oftast inte riktigt når upp till samma höjder som Spade, men ligger jämnare i snitt.

Att spetsen bör slipas förvånar mig inte. Även om viktfördelningen och geometrin lägger all vikt på spetsen är den inte lika vass och har samma gynnsamma penetreringsvinkel som Delta, som även det har en geometri som får det att ”stå” på spetsen.
Och därmed faller också det främsta argumentet Hylas hade mot s.k plogande ankaren. Medan CQR, precis som du säger, plogar sig fram i ytskiktet och greppet blir beronde av skiktets täthet går faktiskt Delta och Rocna ner på djupet på samma vis som Spade, om än kanske inte fullt så villigt. Både Delta och Spade är stabila i betydelsen att de inte bryts loss ur botten och förväntas gräva ner sig igen när dragriktningen ändras utan stannar kvar och vrider sig runt nedgrävda. Ett krav på ett gott svajankare.

Så att göra ett alltför stort nummer av skillnaden mellan ”grävande” resp ”plogande” ankaren tror jag inte riktigt på. Alla ankaren måste ju vara plogande (skillnaden melllan plogande och mejslande är inte helt klar) i någon utsträckning för att kunna röra sig nedåt i bottnen och få grepp när kraft läggs på tåget – för att röra sig nedåt måste det röra sig framåt.
Sedan är det en gradskillnad – skall det ploga i huvudsak horisontellt som CQR, brantare nedåt som exempelvis Delta eller ännu brantare som Spade (mejslande om man så vill)? CQR- s beteende har ju visat sig vara underlägset. Men de övriga? Jag vet inte.
Spades jämförelse med skeden i sockerskålen och det ökade motsåndet när skeden dras med den konkava sidan framåt är litet fånig. Alla vet att vi inte ankrar i socker utan i materia som inte rinner undan som socker och är mer eller mindre klibbigt och sammanhängande. Det finns fina bilder på hur kladdigt bottenmaterial skapar en ”boll” som fyller ut och stannar kvar i Spades konkavitet – och ankaret blir plötsligt konvext.

Raya verkar vara mer än lovligt likt ”budget-spade”, Oceane, som jag tror inte görs längre. Så du har säkert rätt i att det är samma gubbar bakom. Men det ankaret var ingen succé. Vad har du hört om Raya?

Sammantaget kan man nog säga att när vi talar om goda ankaren, sedan må de heta Delta, Spade, Rocna eller något annat är tekniken, övrig utrustning och erfarenhet förmodligen mest avgörande för resultaten. I alla fall om man ankrar på alla slags bottnar. Alla ankaren kräver sin egen teknik, litet ”lirkande” som du säger för att ge sitt bästa.
Jag lägger t.ex aldrig ut mindre kätting än 5:1 även vid stora djup, oftast mer. Sedan kan jag ibland, under goda förhållanden korta ner till 4:1 om vädret är stabilt, aldrig mindre. Vilket naturligvis underlättar både att ankaret greppar och blir kvar. Längden tåg är ju den mest avgörande yttre faktorn för ankarets beteende.

[tamb]

Jag har ett nytt 10 kg från Hjertmans köpt i sommras. Har än så länge inte draggat med det men en gång när jag hade det som häckankare la jag linan runt winchen för att dra fast det riktigt ordentligt. Då flög det upp och jag fick dra fast det på nytt.

[friseglarn]

Jag har hört att Alain Poiraud (Spade mannen) ligger bakom Raya... och observerat att mannen bakom Raya (kommer inte ihåg vad han heter), gör felskrivningar på franska (inte spanska, trots att det ska vara en argentinare) när han är i diskussion med någon i en ankarlänk och även i övrigt är passionerad osv på samma sätt jag märkt med Alain Poiraud. Tror det är samma man som p g a konkurrensbegränsande avtal vid försäljning av Spade känt sig tvungen att ligga lågt med att han vidareutvecklat konceptet med Raya. Oceane ankaret lade sig ofta på sidan (har jag hört, inte testat) och ville inte greppa av det skälet. Det problemet ska vara löst med Raya och det ser ut som om det fungerar att döma av formen på "skanken", med "handtaget".

Spade har en konvex form både på tvärs och på längs. Det gör därför motstånd när det gräver ned sig (vrider upp bottenmaterialet vilket hindrar spetsen från att gå djupare) på ett sätt som Raya inte bör göra då det är ett segment av en kon och alltså släpper bottenmaterialet bakåt i färdriktingen med minsta motstånd då det är "rakt" i den riktningen. Eftersom färdriktningen i botten är en annan än dragriktningen håller ankaret ändå. Ytterligare en fördel med Raya jämfört med Spade är att det saknar ballastfickan som är lite problematisk för det går att glida på den och den gör motstånd vid nedskärning. Detta är blandade funderingar och vad jag snappat upp på nätet. Har som sagt inte provat, så det är spekulationer. Har tänkt att man bör kunna uppnå samma fördelar med ett ankare med "hårda slag" istället för segment av kon och då kan man använda samma idé utan att göra intrång på Rayas patent/patentansökan som rör just konformen. Sedan vill jag pröva med alu också. Bra starkt material som inte behöver galvas och som man kan slipa utan att skada materialet. Men i tät tång är det klart nackdel med alus lätta vikt i förhållande till ytan.. Men det blir bättre än fortress i alla fall som har två spetsar som fångar tång emellan, o bättre än bruce. Men inte bättre än Delta eller annat ankare med vass spets och tung vikt i förhållande till ytan.

Vad gäller Delta kontra spade håller jag på spade, även vid tät beväxning på botten. Men då bör det vara ett tungt stålSpade.... annars vinner nog ett dubbelt så tungt Delta jämförelsen skulle jag tro. Tyngd är trots allt viktigt när det är mycket tång, även om det annars inte tillför någon större nytta, det är ytan som jobbar. Men i tång är stor yta och låg vikt sämre än mindre yta och större vikt. Har funderat på att gjuta mer ballast i mitt aluspade av just den orsaken. Men jag tycker jag tränger igenom tången bra med min "fiske" teknik tillsammans med den slipade spetsen som tränger ned snabbare... Fördelen med att inte ha tyngre ankare är att det är mycket lätt att hantera... jag har inte kätting heller med spade, bara lina. Behövs inte kätting med Spade, tycker jag mig ha märkt under gångna dryga decenniet.

[Eilean]

Friseglarn, du har tydligen ankrat med lina det sista decenniet. Ingen kätting alls eller en del, hur lång/mm?
Får jag fråga, var är dina seglationsområden och upp till vilka vindstyrkor anser du dig generellt kunna ligga tryggt uutan att vidta extrordinära åtgärder? Och - vad brukar du använda för "scope" vid olika förhållanden?

Alain Hylas kan ev. vara en pseudonym av konkurensskäl och att han varit flitig skribent på vissa forum där tillverkare är bannlysta. Jag undrar om det inte är samma kille. Han har en aluminiumbåt och seglade via Kanarieöarna till Latinamerika för ca 5 år sedan.

[friseglarn]

Eilan, många frågor du ställer: först seglationsområde: seglat i östra medelhavet, började i Grekland, se´n i adriatiska havet (mest Kroatien, lite Italien) nu i Turkiet. Har hyrt på Sicilen en gång men aldrig varit längre västerut än så. Sedan har jag seglat hemma mellan sthlm skärgård o Danmark o kortvarigt däremellan o på västkust. Sammantaget rör det sig om skyddade eller mycket skyddade vatten. Aldrig ute mer än 5 v per år, varav 2-3 veckor medelhav. Hemma 21-28 fot utan kätting, medelhavet 32-35 fot m tillgång t kätting när så önskas men föredragit lina ändå.

Känner mig inte tryggare med kätting. Lina enklare. Går inte komma iväg snabbt med kätting om annan båt börjar dragga eller annat oförutsett händer snabbt. Likaså rycker kätting hårdare om förhållandena är vidriga med hård vind och sjögång. Försöker hålla 6-1 scope (mer skadar inte om omständigheterna tillåter) men med kätting har jag ibland ned till 3-1 om det är djupt (har bara haft tillgång till mellan 50-60 m kätting o det räcker inte för tillräckligt scope på sina håll) och stabilt o hyfsat väder. Gillar inte att gå under 4-1 scope med lina ens i lugna förhållanden. Lina verkar kräva något mer scope än kätting, så lina när det är grundare och då räcker 50 m lina, 16 mm multiplait . Skadar inte med längre lina (skarva dock inte). Skadar inte att gå upp en storlek i ankare också. Gillar landlina om det är trångt. Förutom något mer scope tror jag inte taktiken för lina skiljer sig från taktiken för kätting. Men man får anpassa sig socialt o inte ligga på svaj med lina där alla andra har kätting, då blir alla oroliga p g a det annorlunda rörelsemönstret. Det kan också vara bra med en lintyngd (angel) för att få ned linan när det antingen är trångt o nån riskerar köra av linan eller om det behövs extra fjädring.

Min synpunkt var väl mest att Delta inte är det allra bästa ankaret på marknaden, oavsett erfarenhet o ankringsteknik, även om det är mycket bra.

[Mats Brage]

Jag tycker att en relevant frågeställning är - finns det optimala ankaret föra samtliga bottentyper? Skulle inte tro det, utan det handlar om att dels hitta den bästa tänkbara kompromissen för de vatten du seglar på. och dels att bli salig på sin egen tro.

Själv har jag gått från stockankare och plätt via dragg, Danforth och Bruce till Delta, och tycker nog att det enda ankaret jag saknar är stockankaret som komplement till Delta istället för det fuckBruce jag nu har som komplementankare

/Mats

[friseglarn]

Ja, olika ankare för olika förhållanden. Och både lina o kätting har sina svaga respektive starka sidor. Stockankare (med lina) har jag nästan brutit ryggen på en gång, men det behövdes för att fucking original bruce (he he) på kätting inte ville tränga igenom tång som växte på stenig botten o båten draggade mot land .. sen gick ankarspelet för att jag hade dumkört det i panik med för stor belastning mitt i krisen o sen fick jag ta upp kätting o bruce för hand... aj aj.. straffet för dumhet... medan båten hängde i stockankaret.

[Eilean]

Friseglarn, jag är ledsen om du uppfattar mig som jobbig när jag ställer frågor. Men jag tyckte ett slag att din erfarenheter inte stämde överens med varken mina eller många andras. Och då tycker jag det är naturligt att söka fiska fram mer infomation, eller hur? Det är klart mer givande än exempelvis pajkastandet i vissa andra trådar som exempelvis ”nord upp”...

Men nu ser jag att du seglar i Medelhavet och dessemellan i våra vatten och då framstår dina erfrenhetar av Spade och Bruce som både förståelig och logisk.
För den kritik jag lutar mig emot, härrör från ankring längs europas atlantkust samt Skottland/Västra irland och då många gånger i relativt oskyddade lägen och starka tidvattenströmmar.

För precis som Mats Brage skriver – olika ankaren har utvecklats i olika regioner för att passa lokala förhållanden. I Medelhavet är bottnen sällan särskilt beväxt (jämförelsevis) och är opåverkad av strömmar. Och så är också fallet i våra skärgårdar eller Danmark.

Angående scope fick jag någonstans för mig att du tyckte 4:1 var mycket med lina – vilket naturligtvis förvånade mig! Men det var ju ett missförstånd.

Utan att egentligen vilja debattera kätting vs. lina i den här tråden i alla fall, vill jag ändå säga att jag är nog av den uppfattningen att ankra med enbart, eller nästintill enbart kätting är bäst.
Båten ligger mycket mer still, seglar sällan runt. Kätting ger bra fjädring (upp till en viss gräns) och man slipper oro för slitage.
Ryck i kätting har jag bara upplevt när vindstyrkan börjar närma sig 20 m/s och därtill hyggligt grov sjögång. Och då är det en enkel sak att haka/knopa på några meter lina av flexibel sort.
Kätting är också dominerande utanför våra vatten och Medelhavet, och precis som du skriver är en blandning av lina och kättingliggare ett otyg när det är trångt.

Att lina skulle vara en fördel när det draggar begriper jag inte. Möjligen på en liten båt där det snabbt går att ta hem för hand.
Men är båten större och vinden hård (vilken den naturligtvis är om det draggar) sticker en båt iväg direkt på tvären med lina och man behöver ändå maskinell (och därmed långsammare) hjälp att orka ta hem.
Draggar man med kätting blir det oftast inte så dramatiskt, många 10-tals meter kätting på botten med ett ankare i spetsen brukar oftast kunna hålla stäven hyggligt mot vinden även om ankaret släppt och med hjälp av maskin är det lätt att få stopp på båten.
Och sedan är det enkelt att ta hem med det elspel som naturligtvis alla båtar med enbart kätting måste ha.

Jag har 60 m 10 mm kätting och upplever inte att jag behöver mer. Är djupet så stort och förhållandena så dåliga att 60 m inte räcker fungerar den vedertagna metoden att skarva i lina utmärkt och då har man det bästa av två världar – den stora vikten av 60 m kätting hängande i en bukt mellan två punkter och en lång flexibel lina för maximerad scope och fjädring.

[friseglarn]

Eilan, Jag menade inte att det var en fördel att ha lina när man själv draggar utan att det kan vara bra att kunna komma iväg fort när någon annan draggar mot en själv... tänk dig vidare att ankarspelet slutat fungera.. (rent handhavandefel, elfel, olycka eller att ankarboxen inte är tillräckligt djup så att stapeln blockerar o man inte rensat undan hela tiden p g a panik eller annan funktionsnedsättande orsak) då ligger man risigt till. Med lina startar man motorn, går man upp mot vinden o hivar snabbt in för hand på ett sätt som är omöjligt med ankare. Lina är mycket smidigt och snabbt att hantera. Både när det ska upp och när det ska i. Det går helt enkelt mycket snabbare än kätting o man har känslan direkt i händerna, t ex när du ankrar o känner när ankaret tar, det är lättare att få ankaret att fästa direkt då. Jag gillar lätthanterligheten även om det kanske inte är det allra viktigaste kriteriet för ankringsutrustning (som att sitta fast oavsett förhållanden). Dessutom tycker jag att ankarlina passar bra i vart fall upp till 35 fot och 6 ton, så långt har jag i alla fall prövat. Sen har jag ju sett hur Guleterna i Turkiet ibland har lina fast de rimligen är upp till 50 ton och däröver. När det är riktigt överjävligt står kätting som en stång ned mot botten och är stumt. Några meter elastisk lina som "snubber" kan lätt ryckas sönder och sen är det knaparnas tur... om kättingen inte rycker loss ankaret först... föreställer jag mig. Har inte varit med om riktig så svåra förhållandena. Men i tankarna vill jag då hellre ha en rejäl lina, som fjädrar hela vägen ned till ankaret. Om man tittar på vikten av hela ankringssystemet kan systemet med lina kan göras avsevärt lättare än systemet med kätting och ändå hålla bättre under alla förhållanden. Kätting är tungt och stumt. Inte bra. Fjädringen som tyngden ger upphör vid de extrembelastningar systemet måste kunna tåla. Sedan är det svårt att se varför man skall lägga kanske ett par hundra kilo i fören på en segelbåt för ett kättingsystem när det räcker med kanske 20 kg om man väljer att enbart ha lina...

Hursomhelst. Om man föredrar ankarlina till tung båt blir det självklart extra viktigt med lättviktsankare, trots att det finns vissa nackdelar, eftersom endast ett sånt går lätt att hiva upp för hand när båten är lite större o kräver mer hållkraft. Det är ytterligare en nackdel för Delta jämfört med Spade eller dess kloner (som inte har fördömd fånig bygel), Delta är tyngre för en viss hållkraft, alldeles oavsett andra för- och nackdelar. När man bara vill använda kätting finns inte den nackdelen, allt väger så mycket ändå, då är det bara de andra för och nackdelarna som ger utslag. Deltas egenskaper något sämre egenskaper per viktenhet kan lätt kompenseras med mer vikt.

Återigen; är ingen Delta hatare eller så, utmärkt ankare. Men det finns bättre. Jag kan tänka mig att den som handhar ett spade fel inte får det att fästa, det kan som sagt på grund av konstruktionen glida om man inte "krokar" i det i botten under vissa förhållanden. Därav kritiken från atlantkusten antar jag, kombinerat med att de kanske använt för lätt ankare? Om man dumpar Spade med kätting och har kort scope så tar det inte om det är mycket tång. Det är för lätt och den som dumpar i med kätting kan inte heller kompensera med teknik o "kroka" i det i botten på samma sätt som man lätt gör med lina. Antar att man genom handhavandefel även kan få problem med Delta såklart.. Den som har möjlighet kan ju jämföra båda om intresse finns. Har man bara prövat det ena vet man ju egentligen inte. Som huvudankare väljer jag Delta framför Bügel, Bruce. secure osv, men jag väljer lika klart Spade framför Delta. Men jag vill gärna testa Raya från ancora latina, det kan vara ännu bättre.

[Eilean]

Friseglarn, det är inte mycket att orda om - olika båtar, olika vatten och olika prioriteringar. Och jag köper dina argument - utifrån vissa givna förutsättningar.

Så, jag tänker tillbaks på en natt i Galicien. Vi var helt ensamma långt inne i en kolmörk obefolkad ria, ingenstans att ta vägen utom rakt ut till Atlanten i trakterna av Finisterre. Det blåste stadigt över 18 m/s med våldsamma katabiska fallbyar från de höga omgivande bergen som dels fick vindmätaren att ständigt bottna på 25 m/s, dels kom från olika håll och som fick våra 14-15 ton båt att dansa som besatt. Där och då vill jag inte ha någon lätt utrustning.
Nu kan man ju säga att sitter ankaret, så sitter det, oavsett en om det är en järnklump på 27 kg eller ett aluminiumankare på 5 kg. Det är ju inte vikten som håller. Men säg att det skulle släppa, eller att vi av andra skäl tvingats ankra om. Då skulle jag inte vilja försöka mig på konststycket att i den våldsamma vinden lirka ner ett lätt aluminiumankare, hålla linan i händerna och försöka få ankaret att ta sig igenom kelpen och börja gräva ner sig.
I det läget känns även vårt 27 kg Delta med kätting också fjuttigt!

Djupet var endast 4,5 m vid lågvatten och jag hade 60 meter kätting ute + 10-15 meter treslagen, fjädrande lina. Vi draggade inte en meter lyckligtvis. Och slumrade i skift med ständiga kontroller av position och slitage. En lina mot en okänd botten i det läget skulle få mig att rysa....

Och jag var glad att vi hade vårt "stormankare" klart på däck - ett gigantiskt stockankare på nästan 40 kg, med 20 meter 14mm kätting och 60 meter 40 mm lina. Detta ankarhelvete går nog knappast att få upp igen eftersom spelet inte går att använda till det tåget. Men i ett krisläge kan det rädda båten. Och då kan det vara värt att betrakta det som en "engångsgartikel".


Nej, jag är nog en anhängare av tunga, mer traditionella ankardon, i alla fall i de vatten jag vill segla.

[friseglarn]

I sådan läge... japp, då vill man inte ha ett lätt aluankare... för som du säger... om det släpper... lär det inte fästa genom tången igen. Allt du säger makes perfect sense. När man har (eller hört) erfarenhet av att Delta håller under sådana förhållanden får man en stor tillit.

I just sådana förhållanden kanske Raya från ancora latina skulle passa o kanske (efter vederbörlig utprövning) ge tryggare sömn än motsvarande vikt Delta? De påstår att det är specialanpassat till förhållandena kring patagonien, och de är något i hästväg fruktansvärda både vad gäller botten, vind och sjögång.