Haveri utanför Portugal

[S-B A-son]

Fyra svenska seglare, två män och två kvinnor, räddades i hög sjö utanför Portugals kust i söndags.

http://www.thelocal.se/14714/20081002/
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=305&a=449114

Någon som vet vad som hände, eller har en teori?

mvh Sven-Barry

[bosseh]

De här?
http://www.dananne.se/

[Svante]

En lite synisk fråga...

Hur blev det med båten?

Det är ett känt faktum att båtar överges i onödan.
Tog den in vatten eller var den manöveroduglig?
Var det deras korta seglingskarriär som ställde till det.

Bara att ta sig i en livflotte eller till ett annat fartyg är mer riskfyllt än att stanna i båten.

Hade varit intressant att veta mer om omständigheterna kring olyckan.

Självklart går också tankarna till de fyra som måste ha varit ganska skakade...

Svante

[Eilean]

En lite synisk fråga...

Hur blev det med båten?

Det är ett känt faktum att båtar överges i onödan.
Tog den in vatten eller var den manöveroduglig?
Var det deras korta seglingskarriär som ställde till det.

Bara att ta sig i en livflotte eller till ett annat fartyg är mer riskfyllt än att stanna i båten.

Hade varit intressant att veta mer om omständigheterna kring olyckan.

Självklart går också tankarna till de fyra som måste ha varit ganska skakade...

Svante

Ja litet cynisk är det nog att antyda att båten övergavs i onödan innan man vet omständigheterna.
Men de som är känt är: De befann sig 80 mil utanför kusten. Låter kanske betryggande långt, men är faktiskt inte så mycket vid den långgrunda kusten med i stort sett total avsaknad av hamnar som kan angöras i storm. Om båten av en eller annan anledning var manöveroduglig så kan man räkna med att den driver snabbt, med åtskilliga knop, och för varje mil man närmar sig land försämras sjögången vartefter man närmar sig land. Och inom ett dygn hade de varit i en långt sämre situation med ett ännu akutare behov at bli räddade om vinden inte bedarrat dessförinnann.
Fartygstrafiken går lång ut från kusten och med i stort sett alla hamnar stängda kan man inte räkna med att få någon assistans när man närmar sig och riskerar att stranda. Så man kanske gjorde ett moget övervägande och tog chansen att bli upplockade när möjligheten fanns.
Men som sagt, man kanske blir klokare när och om man får veta mer.
Efter att ha suttit inblåst i en oktoberstorm i norra Portugal och sett vad det havet kan åstadkomma och med goda vänner som blivit omkullslagna utanför Cabo Saõ Vicente i relativt måttliga vindstyrkor är jag försiktig med att döma.

[Svante]

Elian, du missförstår mig...

Jag förstår att man präglas av omständigheter och sinnestämning när man tar beslut.
har inga negativa vibbar om deras beslut.
Försöker bara förstå så man kan ta rätt beslut själv, när man hamnar riktigt i skiten.


Svante

[bosseh]

Jag kan tänka mig att de nu, så här i eftertänksamhetens kranka blekhet, sitter de och försöker analysera om beslutet var rätt eller fel. En livsdröm är troligen borta. Samtidigt är de naturligtvis glada att ha överlevt.

För de som tänker sig ut på större äventyr kan det vara värt att fundera på om man kan hantera en stor och definitiv motgång.

[bosseh]

Sun Chaser's hemsida är nu uppdaterad med besättningens beskrivning av händelseförloppet.
http://www.dananne.se/loggbok20081004.html

[friseglarn]

Nu har jag läst händelseförloppet på deras site. Om jag fattat rätt så övergav de båten för att bommen brutits (!) och då de väntade fortsatt storm de närmaste 24 timmarna (!). de hade lyckats binda fast bommen. Nu förstår jag ingenting. Varför överge båten i sånt läge? Det tycker jag inte är sjömässigt rätt... vad är 24 timmars storm? Det är mindre än vad man normalt måste förvänta sig när man ger sig ut på öppet hav... Båten var sjövärdig och försegel kunder föras... jag förstår verkligen inte att de övergav båten... Jag tror att de flesta på detta forum INTE skulle överge sin båt under såna förhållanden.... i hårt väder har jag bundit ner bommen och seglat för bara försegel just för att flaxande bom är farligt och segelytan ändå inte behövs.. och hållit mig till havs så länge som behövts... skulle inte gjort ett spår om bommen knäckts lossnat eller annat... den behövs inte för att båten ska vara sjöduglig. Nä... om inte klar och överhängande risk för strandning finns överger jag inte båten... om den inte sjunker...

[Eilean]

Ja man kan ju barar undra!
Man blir ju inte så mycket klokare.
Bra väder sa prognoserna, ändå blev det dåligt inom ett halvt dygn, ett oväder som som skulle vara en tid. Man undrar - vilka prognoser hade de tagit del av? Mitt personliga intryck av höstvädret på den kusten är att det är ganska förutsägbart, lågtrycken rullar in från Atlanten, man förvarnas dagar före. Kikade de på en tryckkarta över Atlanten, tog de in en flerdygnsprognos?
Och hur dåligt var vädret egentligen? Dåligt enligt dem. Men det skulle vara intressant att veta hur mycket det egentligen blåste och från vilket håll.
Jag ficke en känsla av att de mer eller mindre länsade av beskrivningen av de intrasskade genuaskoten och "en kastvind som gjorde att bommen far hårt över till babord sida" vilket låter som en gipp. Fast samtidigtskriver de att de "annars kunde vi inte gå mot den starka vinden och vågorna till Lagos" vilket tyder på S-SO-vindar. Alltså BB-halsar, hur kunde då bommen fara över till BB-sida?
Man saknar ju väldigt mycket fakta i den röriga berättelsen och jag kan inte låta bli att undra över deras kompetens och erfarenhet. Fyra somrar längst våra kuster och skärgårdar är nog inte så mycket.

Men som sagt - av loggboken blir man inte särskilt klok. Så det skulle vara intressant med ett mer detaljerat facit innan man dömer.

I december 2004 skulle våra goda vänner lämna oss i just Sines för att gå mot Kanarieöarna. De ville ha vind och de stack när ett lågtryck var i antågande, man talade om vindar SV vridande till NV, stundtals upp till 6-7 B. För att göra en lång historia kort - det blev litet mer och efter 3 dygns kryss i V 7 och byar upp till 8 B vände de och skulle söka hamn i Lagos. Några 10-tal sjömil från Cabo Saõ Vicente slogs de omkull av en jättesjö, med masten parallellt med vattnet.
De linkade så småningom in i Lagos och låg där i 4 veckor innan de fått ordning på båten och stack igen.
Det som är intressant var att det aldrig blåste mer än 20 m/s i byarna. Ändå slogs en Koopman 8 tons stålkutter omkull.

Slutsats - det som på papperet är ganska modesta vindstyrkor kan lätt leda till otäcka och farliga situationer i vatten som är väldigt olika dem vi är vana vid.
Och några (eller iofs många) sommarseglingar i våra vatten, med en och annan sommarkuling ger tyvärr inte alltid den erfarenhet man tror sig besitta.

[ALm]

Synd på en så gedigen båt! Jag har aldrig varit i närheten av sådana sjö-och vindförhållanden utom i läsfåtöljen. Med den bakgrunden skulle jag i den här situationen strukit segel, i god tid förstås, seglat för riggen och lagt ut ankarlinan i en slinga från aktern som en broms och gått in i ruffen, stängt om mig. Givetvis kräver detta sjörum. Om sittbrunnen klarar överbrytande sjö så kan man nog härda ut stormen. Givetvis är det bätttre att segla båten aktivt, men det kräver en stark och erfaren besättning. Hur ser ni som varit ute på oceanen på detta?
/ALm

[bosseh]

Jag har läst deras beskrivning flera gånger och kan inte låta bli att förundras.
När de gick hade de ett lågtryck rakt framför sig, mycket klart på väderkartan 06 UTC 28 sept.
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092809.gif

De bör ha haft halvvind/slör in om BB. Barometern bör också fallit.
Kl 12 UTC kan man klart se att det är en rejäl ocklusionsfront. Det borde framgått av väderrapporterna.
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092815.gif

Kl 18 UTC syns tydligt att lågtrycket rör sig sydvart, här kanske det hade varit ide att söka lä eller gå NW för att låta lågtrycket hinna undan.
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092820.gif

Vid midnatt ser det ur så här, ju närmare man kommer lågtrycket dess mer backar vinden. Det är nu man får en kastvind som knäcker bommen.
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092902.gif

Nu är det inte kul längre, man trycker på stopp (distress-) knappen. Men är det verkligen en nödsituation?
Vädret ska vara dåligt i 24 timmar till sägs det, men man kan se att lågtrycket tydligt fortsätter söder över, jag tror inte meteorologerna missar det. Inte ens de på TV4!
Kl 18 UTC den 29:e ser det ut så här:
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092921.gif

Det är naturligtvis väldigt enkelt att sitta här och veta bäst. Men nog sjutton undrar man hur de tänkte, hur väl följde man väderprognoserna, hur väl hade man gått igenom säkerhetsrutiner och hur man löser olika situationer som kan uppstå.
Men som sagt, jag var inte där.
I mitt tycke tar många alldeles för lätt på havssegling. Man köper en båt med gott ryckte, skaffar en massa utrustning och sen iväg. Men man är inte riktigt mentalt förberedd, inte tränad eller påläst. Lite Hollywood stuk alltså.
Båten seglade tydligen vidare själv och var synlig fyra dagar senare. Tänk att möta den på natten, tyst och mörklagd!

[Anders S]

Jag brukar tycka att om man kan berätta om hemskheterna och efteråt kan räkna in alla ombord, så har man åtminstone gjort någonting rätt. Deras erfarenheter och förmåga till förutseende har naturligtvis inte räckt till, och om båten inte tål 20 m/s utan att gå sönder är den antingen (för) svag eller oskickligt seglad. Bättre att detta hände nu än senare, kanske bortom möjligheter till hjälp.

Det här är ett rätt bra exempel på hur man försätts i ett omöjligt val (man kan bara välja "fel"). Väder och sjö är/blir av den arten att man är osäker på att man klarar av saken, man behöver hjälp, hjälp finns att få, men inte villkorslöst. Då blir det inte roligt längre. Att stanna kvar är en chansning, att lämna båten medför en stor ekonomisk förlust (och risker i sig, men det blev man ju inte medveten om förrän det sas var försent). Prognoserna om storm och hemskheter är en annan sak - att man lovas storm i 24 timmar betyder ju inte löfte om fint väder därefter. Att stanna kvar i båten måste ha uppfattats som en stor risk. Vad som är rätt eller fel kan ju bara avgöras på plats och med det beslutsunderlag som finns då. Att avgöra från soffan vad som är rätt är närmast orättfärdigt, men man kan kanske dra någon sorts erfarenheter?

Av det som hänt (och, nästan mer) det Gunnar berättar, så bör man ju fundera på vilken typ av väder som varit, inte bara vad som komma skall. Lämnar man land litet mer seriöst passerar man ofta "djupa grundflak" eller hyllor längs land, innan man kommer ut på riktigt djupt vatten. Vanligen brukar sjögången vara värre (värst) där, allt annat givet. Vind är en sak, med en rejäl dyning i botten kan sjögången bli svår även med relativt rimliga vindstyrkor.

Det låter som en slänggipp, och det låter som för mycket segel, men det är bara en misstanke. Den lätt röriga beskrivningen är naturligtvis skriven i affekt, men den antyder också att man haft mycket kvar att lära. Som sommarseglare i Skandinavien får man inte så mycket erfarenhet av kombinationen dåligt väder och stora hav. En viktig lärdom är att känna sina egna begränsningar, det bör alla "du-kan-allt-du-vill"-propagandister gärna tänka på. I skydd av skrivbordet kan alla lösa den här situationen, men var man inte med kan man inte göra något åt saken.

Jag är hursomhelst glad att allt gått väl.

[Eilean]

Jag har läst deras beskrivning flera gånger och kan inte låta bli att förundras.
När de gick hade de ett lågtryck rakt framför sig, mycket klart på väderkartan 06 UTC 28 sept.
http://nomads.ncdc.noaa.gov/ncep-charts ... 092809.gif

Ja det förklarar nog saken - de kan omöjligen ha kollat vädret ordentligt. Någon annan förklaring kan jag inte föreställa mig.
Att lågtrycket som de seglade in i skulle ha varit obemärkt hos alla de prognoskällor man idag har till buds är en omöjlighet. Hur man resonerar när man inte tar vara på möjligheterna som finns till buds (jag vet att hamnkontoret i Sines sätter upp Met Offices isobarkartor på sin anslagstavla och det är inte långt till närmaste internetcafé) att kolla vädret innan man ger sig iväg på ett såpass långt ben som nästan 500 sjömil till Madeira överstiger mitt förstånd. Den sträckan är ungefär max man kan klara under ett väderhål och med god planering kan man klara sträckan.

Och att man överger en fungerande båt kan då ha sin förklaring i att man "räknat med" gott väder, blir överraskad av motsatsen, moralen sjunker och sjösjuka och obehaget ökar, haverierna ramlar utanför den knappa erfarenhetsramen, vind och sjögång likaså.

[bassace]

Hur är det med försäkringar i sådana här fall?
Täcker de kostnader för utryckningen av räddningshelikoptern, bärgning (eller totalförlust om det vill sig illa) av båten etc?
Vill inte tankern som plockade upp dem och lämnade dem i land ha någon ersättning?

[bassace]

... innan man ger sig iväg på ett såpass långt ben som nästan 500 sjömil till Madeira ...

Planen var väl att segla till Lagos i södra Portugal först.