Topp! Jag är också nöjd. Min ankringsmetod (alla gör inte så) är att sätta ankaret och sedan backa tills det knakar (ok, lätt överdrift) i kättingkroken. Inga problem alls, men jah söker heller inte upp rena klippbottnar eller sjögräsfält. Men jag är inte (hm...) kräsen, jag var nöjd med Bruce också, som alltid prövades på samma vis. Delta på 20 kg, och Brucet (15 kg) i aktern som standby, så skall man väl reda ut det mesta kan man tycka.Jaramaz skrev:Riktigt, men det får bli en egen tråd. Precis som Bavaria, ankare, förtöjningar ...fjollberg skrev:Du glömde Biltema, vi måste ha lite diskussioner om Biltema också.
Förresten, ankare! Många skaffade ju Delta-ankare från H-mans i vintras/våras. Någon som draggat med dessa? Jag har använt mitt flitigt, inte en tillskymmelse till draggning. Dessutom åker bottengeggan av det direkt, rengöring behövs knappt.
Proppfulla hamnar; inga små båtar?
Anders S
Jag har själv en (numera) halvstor båt som är nära 12 meter lång (det är rätt många idag) och nästan 4 meter bred (det är mer ovanligt). Men jag har nog snarare insikten att det är jag (vi, med "stora båtar") som är problemet snarare än att de små som brett ut sig på "våra platser".
En sak att tänka på är att det naturligtvis inte är någon höjdare att som "Fragile 24" ligga innerst på bryggan när "Solid 38" ligger och trycker på utanför, kanske i flera lager. Där brukar jag av hänsyn erbjuda mig att ligga innerst - något som ibland missuppfattas som att man vill roffa åt sig "bästa platsen". Jag insisterar då aldrig på att göra en omrangering och lägger mig hellre någon annan stans. Ibland är det helt enkelt fullt, det får man ta. Jag seglar ju ibland till Danmark och i Sundet, där "naturhamn" innebär att ankra i lä av land, men i övrigt oskyddat. I de "tråkiga" hamnarna finns det som regel plats.
Men javisst, livet i en större båt blir bekvämare och ofta lättare. Gränsen går där man kan hantera den, och en del hjälpmedel är mer vettiga på stora båtar än små - så är det förstås. Bogpropeller och en bra motor är gôtt i/till hamn, rullsegel gör det lätt(are) att segla när det är segelväder. Att justera segelytan för vindstyrka blir till exempelvis helt odramatiskt.
Seglar man bara i högtrycksbetonat väder förstår jag lätt de som sjunger den lilla (lagoma) båtens lov, men en stor båt med komfort och "seglingsbarhet" gör det troligare att även de ruggiga veckorna (man glömmer fort) blir fina seglingsveckor. Jag byter inte så ofta, men varje byte (alltid uppåt...) har gett oss mig/oss märkbart mer "aktionsradie" och försoffas man inte helt så hinner man längre och "mer" med en större båt, bara man kan utnyttja dess potential.
Icke förty, det finns nog de som ser prestigefaktorn som viktig, också. Men jag har svårt att bli upprörd på den som lägger sina surt förvärvade på en statusbåt som de inte riktigt förmår att bruka - mycket hellre det än en megabil eller ett utsvävande leverne på ohälsosamma innehak, eller hur?
En sak att tänka på är att det naturligtvis inte är någon höjdare att som "Fragile 24" ligga innerst på bryggan när "Solid 38" ligger och trycker på utanför, kanske i flera lager. Där brukar jag av hänsyn erbjuda mig att ligga innerst - något som ibland missuppfattas som att man vill roffa åt sig "bästa platsen". Jag insisterar då aldrig på att göra en omrangering och lägger mig hellre någon annan stans. Ibland är det helt enkelt fullt, det får man ta. Jag seglar ju ibland till Danmark och i Sundet, där "naturhamn" innebär att ankra i lä av land, men i övrigt oskyddat. I de "tråkiga" hamnarna finns det som regel plats.
Men javisst, livet i en större båt blir bekvämare och ofta lättare. Gränsen går där man kan hantera den, och en del hjälpmedel är mer vettiga på stora båtar än små - så är det förstås. Bogpropeller och en bra motor är gôtt i/till hamn, rullsegel gör det lätt(are) att segla när det är segelväder. Att justera segelytan för vindstyrka blir till exempelvis helt odramatiskt.
Seglar man bara i högtrycksbetonat väder förstår jag lätt de som sjunger den lilla (lagoma) båtens lov, men en stor båt med komfort och "seglingsbarhet" gör det troligare att även de ruggiga veckorna (man glömmer fort) blir fina seglingsveckor. Jag byter inte så ofta, men varje byte (alltid uppåt...) har gett oss mig/oss märkbart mer "aktionsradie" och försoffas man inte helt så hinner man längre och "mer" med en större båt, bara man kan utnyttja dess potential.
Icke förty, det finns nog de som ser prestigefaktorn som viktig, också. Men jag har svårt att bli upprörd på den som lägger sina surt förvärvade på en statusbåt som de inte riktigt förmår att bruka - mycket hellre det än en megabil eller ett utsvävande leverne på ohälsosamma innehak, eller hur?
Anders S
Håller jag helt klart med om, men de tar ju upp plats i hamnarna, de där (vi där), vilket återknyter till trådens början. Så måste det också få vara, hemska tanke om det skulle finnas andra mekanismer än pris och kostnader, och så klart praktikaliteter som hamndjup och hanterbarhet.Anders S skrev: Men jag har svårt att bli upprörd på den som lägger sina surt förvärvade på en statusbåt som de inte riktigt förmår att bruka - mycket hellre det än en megabil eller ett utsvävande leverne på ohälsosamma innehak, eller hur?
Vi är precis hemkomna från Gilleleje och kan väl kosta på mig att kommentera stora båtar och hamnar...
Vi låg kvar nästa dag och hamnade följdaktligen på en innerplats vid bryggan. Efter ett tag kommer en dansk med en Bavaria 44!!! och kastar till mig tampen och annmodar mig göra ann i knapen. Nä, det får nog bli i stolparna i bryggan i stället. min "lilla" 31,6 fotare och 2,8 ton har inga knapar anpassade för en sådan havets husvagn (väger dom uppåt en 10 ton eller...) plus ett par pråmar till.
Skulle själv haft en lite större båt men inser att det finns en viss glädje med att "ha råd" också.
Problemet - som så många gånger annars - är att några enstaka storbåtsägare kanske inte inser vilka krafter det finns i deras båt. Tror inte att min båt hade klarat ett par stycken 44-fotare i sidan om vinden vänt och ökat under natten
man tenderar att generalisera och dra alla över en kam. Finns naturligtvis massvis med trevligt storbåtsfolk.
Apropå lyx... vi stoppade ju i elektrisk vattenpump, isoterm kylagregat, SMEV spis med ugn och en SMEV diskbänk med lock. Bara dessa förändringar, ganska små i sammanhanget, kändes hur lyxiga som helst. Nybakat bröd i båten... bara det liksom. Och draken diskade utan att knota det minsta
Ps. Dansken visade sig vara riktigt trevlig ändå, men dom flesta andra frågar förstås om det är ok att förtöja. Ds.
Svante
Vi låg kvar nästa dag och hamnade följdaktligen på en innerplats vid bryggan. Efter ett tag kommer en dansk med en Bavaria 44!!! och kastar till mig tampen och annmodar mig göra ann i knapen. Nä, det får nog bli i stolparna i bryggan i stället. min "lilla" 31,6 fotare och 2,8 ton har inga knapar anpassade för en sådan havets husvagn (väger dom uppåt en 10 ton eller...) plus ett par pråmar till.
Skulle själv haft en lite större båt men inser att det finns en viss glädje med att "ha råd" också.
Problemet - som så många gånger annars - är att några enstaka storbåtsägare kanske inte inser vilka krafter det finns i deras båt. Tror inte att min båt hade klarat ett par stycken 44-fotare i sidan om vinden vänt och ökat under natten
man tenderar att generalisera och dra alla över en kam. Finns naturligtvis massvis med trevligt storbåtsfolk.Apropå lyx... vi stoppade ju i elektrisk vattenpump, isoterm kylagregat, SMEV spis med ugn och en SMEV diskbänk med lock. Bara dessa förändringar, ganska små i sammanhanget, kändes hur lyxiga som helst. Nybakat bröd i båten... bara det liksom. Och draken diskade utan att knota det minsta
Ps. Dansken visade sig vara riktigt trevlig ändå, men dom flesta andra frågar förstås om det är ok att förtöja. Ds.
Svante
Gilleleje - farlig hamn. Har varit med om att fendrar exploderat (gått sönder, men det sker med en smäll) då många båtar legat och tryckt på.
Typiskt Gilleleje, har man otur blir det långsides, och med mer otur ligger Nordan på, och då blir det tryck i hamnen.
Dessutom har Köpenhamnarna börjat lägga sina båtar där, inte alltid så kul att ha med och göra.
Typiskt Gilleleje, har man otur blir det långsides, och med mer otur ligger Nordan på, och då blir det tryck i hamnen.
Dessutom har Köpenhamnarna börjat lägga sina båtar där, inte alltid så kul att ha med och göra.
Små och stora båtar har sina respektive fördelar. Själv är jag naturligtvis alldeles väldigt förtjust i min gamla folkbåt (1950). Den är välkänt sjövärdig, lättseglad även utan gast, kommer in var som helst, får alltid plats i hamnarna osv. Man kan även, tack vare de låga friborden, lägga sig i lä bakom större båtar när det blåser kallt. Men den är inihelvetes trång, och det är mysigt, men alls icke bekvämt. Efter all kärlek och arbete jag har lagt ned i den gamla damen så skulle det vara svårt att sälja henne, och jag vill inte vara utan folkbåtsseglingen (som är attans trevlig! Den som aldrig seglat gamla båtar med låga fribord bör omedelbart masa sig iväg och pröva. Det är en naturupplevelse varje gång.). Dessutom är träbåtsrenovering min stora hobby. Det lutar snarast åt att skaffa en båt till, en större och bekvämare och torrare plastgrej.
Att folk har vräkiga båtar stör mig inte ett dugg. Det är verkligen upp till var och en.
Att folk har vräkiga båtar stör mig inte ett dugg. Det är verkligen upp till var och en.
Det handlar (som jag ser det) om att man ibland uppmärksammar att attityden, båten och förmågan (kombinationen av alla tre) skär sig litet grand. Befogat stolt över sin fina båt får man gärna vara, även om man inte kan hantera den ännu, men det finns de som samtidigt får för sig (visar) att äldre, mindre båtar är någon sorts underklass.Grisslan skrev:
Att folk har vräkiga båtar stör mig inte ett dugg. Det är verkligen upp till var och en.
Men de drygar sig säkert på land också.
Anders S
Grisslan skrev:Små och stora båtar har sina respektive fördelar. Själv är jag naturligtvis alldeles väldigt förtjust i min gamla folkbåt (1950). Den är välkänt sjövärdig, lättseglad även utan gast, kommer in var som helst, får alltid plats i hamnarna osv. Man kan även, tack vare de låga friborden, lägga sig i lä bakom större båtar när det blåser kallt. Men den är inihelvetes trång, och det är mysigt, men alls icke bekvämt. Efter all kärlek och arbete jag har lagt ned i den gamla damen så skulle det vara svårt att sälja henne, och jag vill inte vara utan folkbåtsseglingen (som är attans trevlig! Den som aldrig seglat gamla båtar med låga fribord bör omedelbart masa sig iväg och pröva. Det är en naturupplevelse varje gång.). Dessutom är träbåtsrenovering min stora hobby. Det lutar snarast åt att skaffa en båt till, en större och bekvämare och torrare plastgrej.
Att folk har vräkiga båtar stör mig inte ett dugg. Det är verkligen upp till var och en.
Uppiggande! Instämmer i lovsången till de låga friborden - urläckert. Oavsett var man seglar. Sedan när fler personer, ens familj, blir involverade, kanske man väljer andra kriterier.
En lösning på det personliga planet kan då vara att ha en lågfribordare eller racer eller ... whatever man nu tycker är kul. Och så en annan båt för det familjesociala eller vad det nu är.
Ungefär så som vi ser en del av diskussionerna på detta forum just nu!
Även mitt Delta har fungerat till full belåtenhet. Endast på leriga Utö fanns det mycket kvar på ankaret.
Passar även på att förfasa mig över den person som framförde en +30 ft motorbåt i "svallhastighet" genom sundet mellan Grinda och Hästholmen där en handfull båtar lagt sig för natten för ca 3 veckor sedan. Jag uppmärksammade honom (henne) på vägen in och började gestikulera vilt (ej obcent). Jag hann inte fram för att trycka ut båten från land. När svallen når oss smäller vi dels hårt i botten och dels hörs arga vrål från ett annars snällt sällskap i min sittbrunn. En stor burk med sockerlag tillhörande den just intagna desserten hade vält ut och kletat ner allt och alla.
Det här var säkert ett rötägg, men känslan lite allmänt är att de som kör motorbåt inte tittar bakåt så ofta. Mötte just idag en annan som gick genom ett smalt knivigt sund i ca 20 knop. Jag hinner bygga upp irritation tills jag möter 3 generationer glada motorbåtsfolk som vinkar och ser trevliga ut, alla klanderfritt i flytväst.
Passar även på att förfasa mig över den person som framförde en +30 ft motorbåt i "svallhastighet" genom sundet mellan Grinda och Hästholmen där en handfull båtar lagt sig för natten för ca 3 veckor sedan. Jag uppmärksammade honom (henne) på vägen in och började gestikulera vilt (ej obcent). Jag hann inte fram för att trycka ut båten från land. När svallen når oss smäller vi dels hårt i botten och dels hörs arga vrål från ett annars snällt sällskap i min sittbrunn. En stor burk med sockerlag tillhörande den just intagna desserten hade vält ut och kletat ner allt och alla.
Det här var säkert ett rötägg, men känslan lite allmänt är att de som kör motorbåt inte tittar bakåt så ofta. Mötte just idag en annan som gick genom ett smalt knivigt sund i ca 20 knop. Jag hinner bygga upp irritation tills jag möter 3 generationer glada motorbåtsfolk som vinkar och ser trevliga ut, alla klanderfritt i flytväst.
-
kajlahtinen
- Platinamedlem
- Inlägg: 170
- Blev medlem: tis 08 jun 2004, 23:20
- Ort: Åbo
Dags för en kommentar. Jag skrev att det är föga rationellt att lägga en halv miljon kronor på en tingest man inte använder så pass mycket. Konstaterandet gäller för människor som jag som jobbar och är beroende av sina medelmåttiga arbetsinkomster och har fyra veckors semester på sommaren. Litet karikerat kan man säga att det går lika mycket tid åt att ”ta hand om sin båt” på olika sätt som att använda den här uppe i norden. Vid dagsläget kunde jag kanske skrapa ihop en dryg halv miljon kronor för att köpa min drömbåt men jag vet inte riktigt mera om... Jag gör en längre seglats med båten plus åker ut under kanske 6-8 veckoslut i säsongen. Det går ganska bra och relativt bekvämt med First 28:an också. Och sedan kan man ju spekulera om det är ekonomiskt rationellt. Man kunde ju köpa en liten lägenhet med dessa pengar och hyra ut den för cirka 5000 (ungefär 50000 kr) euro om året. Värdet på lägenheten stiger bergsäkert och underhållskostnaderna är förutsägbara. Man kunde hyra sin drömbåt ett par gånger om året, lämna båten tillbaka, och tänka på någonting annat än sin segelbåt resten av året. Kanske läsa en bok från början till slut.
Jag tycker som alla andra att folk får ha så stora båtar de vill. Detta betyder dock inte att jag inte skulle få undra varför folk vill köra omkring med 40+fotare i Åbo skärgård och i värsta fall nästan enbart mellan Åbo och Nagu. Speciellt trevliga människor är många av dessa bamsebåtars ägare heller inte, har jag märkt när jag nödgats visitera dessa hamnar då och då. Dessa människor talar inte med dig, du existerar inte för dem. Kanske underklass som du helt enkelt är osynlig från deras höjder.
MVH
Kaj
Jag tycker som alla andra att folk får ha så stora båtar de vill. Detta betyder dock inte att jag inte skulle få undra varför folk vill köra omkring med 40+fotare i Åbo skärgård och i värsta fall nästan enbart mellan Åbo och Nagu. Speciellt trevliga människor är många av dessa bamsebåtars ägare heller inte, har jag märkt när jag nödgats visitera dessa hamnar då och då. Dessa människor talar inte med dig, du existerar inte för dem. Kanske underklass som du helt enkelt är osynlig från deras höjder.
MVH
Kaj
Låt oss inte glömma att det (för många) också är ett sätt att öka utbytet av ett fritidsintresse och kunna ha glädje av båten även då man inte seglar.kajlahtinen skrev:... Litet karikerat kan man säga att det går lika mycket tid åt att ”ta hand om sin båt” på olika sätt som att använda den här uppe i norden
Anders S
Jag måste tyvärr säga emot dig Kaj, de storbåtsägare jag stött på har alla varit mkt trevliga.
Och jag tror du fokuserar för mkt på en halv miljon. Tyvärr räcker det inte till en 40+ båt. Du säger att vanliga löntagare inte har råd. Sant till viss del, men jag tror inte man behöver vara en 35 årig it-klippare (med sur eftersmak för resten av aktieägarna
) för att kunna finansiera en fin båt.
Tänk dig följande scenario. Du och din fru köpte ett hus på 90-talet. Det var våldsamt dyrt då och kostade kanske 1,5-2 Mkr. Ni har sen dess varit strävsamma och gnetat av på lånen, så att ni nu har kvar 0,5-1 Mkr i lån på ett hus som idag är värt 4-5 Mkr. Voila, finns en del att ta av! Det är ju också fullt möjligt att belåna båten, men sällan speciellt bra villkor.
Jag tycker också man kan jämföra segelbåt med en sommarstuga. Man får inte ens en Ernst-veranda för 500 tkr till en sommarstuga idag. En sommarsrtuga börjar väl vid 1,5-2 Mkr för små sketna torp. För motsvarande pengar får man ju en riktigt fin storbåt.
Jag vet inte om jag är ute och cyklar, självklart är det billigare att hyra en båt 1 vecka per år, men då missar man ju alla spontana helgseglingar, långsegling mm. Samt den stora förmånen att få ha en gigantisk leksak att fundera på, meka med, diskutera på forum om, mm
mvh /Fredrik
Och jag tror du fokuserar för mkt på en halv miljon. Tyvärr räcker det inte till en 40+ båt. Du säger att vanliga löntagare inte har råd. Sant till viss del, men jag tror inte man behöver vara en 35 årig it-klippare (med sur eftersmak för resten av aktieägarna
) för att kunna finansiera en fin båt.Tänk dig följande scenario. Du och din fru köpte ett hus på 90-talet. Det var våldsamt dyrt då och kostade kanske 1,5-2 Mkr. Ni har sen dess varit strävsamma och gnetat av på lånen, så att ni nu har kvar 0,5-1 Mkr i lån på ett hus som idag är värt 4-5 Mkr. Voila, finns en del att ta av! Det är ju också fullt möjligt att belåna båten, men sällan speciellt bra villkor.
Jag tycker också man kan jämföra segelbåt med en sommarstuga. Man får inte ens en Ernst-veranda för 500 tkr till en sommarstuga idag. En sommarsrtuga börjar väl vid 1,5-2 Mkr för små sketna torp. För motsvarande pengar får man ju en riktigt fin storbåt.
Jag vet inte om jag är ute och cyklar, självklart är det billigare att hyra en båt 1 vecka per år, men då missar man ju alla spontana helgseglingar, långsegling mm. Samt den stora förmånen att få ha en gigantisk leksak att fundera på, meka med, diskutera på forum om, mm
mvh /Fredrik
Gillar att segla!