Ur artikeln i "På Kryss":
"Båten [...] har vi fortsatt förtroende för. Både Torun och jag är överens om att det inte var båten vi var oroliga för under stormnatten. [...] Samtidigt vet jag att en båt som Gina Marie står pall under förutsättning att besättningen gör rätt. De moderna båtarna [...] skulle jag inte lita på på samma sätt."
Knappast ett vittnesmål om båtens olämplighet för havssegling. Om du frågar mig. Men det gjorde du ju i och för sig inte...
Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Rasmus är en välkänd långfärdsbåt med gott rykte. Inte mycket att diskutera.
En äldre båt behöver ofta en upprustning, oavsett om den är köpt i Sverige eller USA. Skillnaden är att en ny motor installerad i USA kostar betydligt mindre.
Moms ska betalas i Sverige eller annat EU-land om båtens hemmhamn är här. Har man hemmahamn i USA ska moms inte betalas. Reglerna är enkla och tydliga. Några "dyra efterräkningar" är inte att vänta.
En äldre båt behöver ofta en upprustning, oavsett om den är köpt i Sverige eller USA. Skillnaden är att en ny motor installerad i USA kostar betydligt mindre.
Moms ska betalas i Sverige eller annat EU-land om båtens hemmhamn är här. Har man hemmahamn i USA ska moms inte betalas. Reglerna är enkla och tydliga. Några "dyra efterräkningar" är inte att vänta.
"En modern havskryssare är vida överlägsen när det gäller säkerhet och förmåga att segla över Atlanten. Det brukar inte sägas på detta forum, där det ofta hävdas att det var bättre förr, båtarna byggdes bättre osv. Till stor del beror nog detta på brist på erfarenhet av hur båtarna "förr" verkligen var!
Förväxla inte detta med byggkvaliteten i en Rasmus. Den är nog bra, men vad hjälper byggkvalitet när själva konstruktionen inte är lämpad?"
Vore önskvärt om Jaramaz preciserar vilka egenskaper hos de moderna havskryssarna som gör dem mera lämpade för oceansegling. Är det skrovformen med relativt plan botten och en rigg som är trimbar men ganska vek? Snabba båtar med fin seglingskänsla men bättre för en liten besättning på de stora haven?
/ALm
Förväxla inte detta med byggkvaliteten i en Rasmus. Den är nog bra, men vad hjälper byggkvalitet när själva konstruktionen inte är lämpad?"
Vore önskvärt om Jaramaz preciserar vilka egenskaper hos de moderna havskryssarna som gör dem mera lämpade för oceansegling. Är det skrovformen med relativt plan botten och en rigg som är trimbar men ganska vek? Snabba båtar med fin seglingskänsla men bättre för en liten besättning på de stora haven?
/ALm
Ack ja, det blev en del reaktioner.
Referensen till artiklen om Rasmus i Skagerak/Kategatt var för att ge allmänn information, inte för att ge mer vinklad information eller information som stödjer just min argumentation. Breddat beslutsunderlag kallas det. Som läsare ser vi artiklen på ett annat sätt än författaren, vi kan se mönster mellan denna artikel och andra alster i området och därför göra vår egen sammanvägning.
Det jag själv finner intressant är händelsekedjan, där en en erfaren, professionell, sjöman råkar så illa ut att han behöver assistans i vatten som trots allt är relativt skyddade. Hur det kan gå för mindre trändade individer (som jag själv, jag är inte alls sjömansproffs) i mer utsatta vatten?
Det är nästan en truism att en båtägare uttalar fortsatt förtroende för sin båt! Hur många finns det som står på kajen och förklarar att båten bara är skit?
Designmässigt dominerades första halvan av förra seklet av paradigmen att segelbåtar skulle vara tunga och underriggade för att klara hårdare väder. Stabilitet erhölls med ballast, ju mer desstu bättre! Typiska exponenter för detta var S&S konstruktioner. Detta med tyngden ställde stora krav på ingående delar, allt fick dimensioneras för att hantera de krafter som uppstår i samband med detta.
Trots detta hade båtarna svårt att verkligen hålla samman. Ett exempel är Skaw Race -65 (eller -66) då två S&S 36 slogs sönder i och av segligen (alltså inte i ett oförmodat möte med en klippa, utan i själva sjögången). Skaw Race seglades förresten just i Kattegatt/Skagerack (kanske kör de än?).
Även om detta var en dominerande paradigm så fanns det andra, tex representerade av SK-reglen. Dock ansågs ofta dessa vara undervärdiga i havssjö, trots tex Uffa Fox seglingar.
Nya material och nya ideer har resulterat i båtar som konstrueras med helt andra utgångspunkter. Moderna havskryssare är lätta (jämfört med de äldre), formstyvare och väsentligt snabbare. De har också mer segelyta.
En S&S 40 ft kunde utan vidare väga 13-16 ton, medan en modern havskryssare i samma längd väger 5-8 ton. Fartmässigt kan det speglas i LYS-talen som för den ädre konstruktionen kanske är 1.1 medan den nyare konstruktionen ligger över 1.3.
I hårt väder kan de äldre konstruktionerna sägas gå genom vattnet, medan de nya går på vattnet.
Se gärna i sedvanlig litteratur (Coles, Chichester, D Lewis, Marchaj, och också svenska som tex Plym). Speciellt Fastnet -79 gav ordentliga erfarenheter av hårt väder, tex Rousmaniere skrev en bra översikt av detta. Slutsatserna av Fastnet -79 har diskuterats och ältats i det oändliga, men de flesta är överens om att snabbare båtar hade ett övertag för att de var exponerade kortare tid än de långsammare. (Notera att vid det laget hade också S&S ändrat sina konstruktionsprinciper mot lättare båtar, vinnare var Ted Turner i en S&S-konstruktion. Även HR har arbetat sig ur de tunga båtarna, nu bygger de snabba och lätta båtar - även om de såklart fortfarande inte är ledande varken i snabbhet eller i lätthet; de satsar på bekvämlighet och stil)
En modern havskryssare är därmed bättre och säkrare än en Rasmus därför att den är snabbare (kortare exponering), kan ta betydligt bättre höjd (förmågan att kryssa från en läkust i hårt väder - Kattegatt eller Atlanten), har mer optimerad design för att hantera uppkomna krafter och är bekvämare (en säkerhetsfaktor!).
Jag erkänner att jämförelsen haltar: Rasmus är inte en havskryssare, utan en kustkryssare.
Det kommer alltid att finnas entusiaster som hävdar att äldre konstruktioner är bättre, i olika avseenden. Var och en kan ha sin uppfattning, dock är det ganska klart åt vilket håll som utvecklingen går.
Vad gäller budgeten så befinner vi oss i gissningsland. Vi har lite bilder som säljaren valt att publicera, utan att vi vet hur utvalda de är eller hur gamla de är.
En vanlig metod är att man gör två budgetar,en optimistisk och en mer pessimistisk. Vad som är realistiskt är oklart så här på stort avstånd, skall man räkna pengar så är det bäst att hålla sig åt det pessimistiska hållet.
Ett uppenbart exempel är motorn: Det som syns direkt är att motorn inte är underhållen, ett dåligt yttre underhåll skvallrar (men är inte bevis) om dåligt indre dito. Båten har ett antal år seglats på USAs ostkust, i vatten som är betydligt saltare än vårt, där motorn uppenbart inte fått all den vårdnad den borde ha fått.
(Här erbjuder sig en bra möjlighet: byt motor på plats, det är betydligt billigare i USA än i Europa! )
Rent allmännt kan det konstateras att det aldrig är billigt att skaffa båt, och att ha båt. De flesta av oss vill inte riktigt veta alla kostnaderna, det skulle förskräcka. I detta fall gäller det en 35 ft båt, där Ivan hoppas på att göra ett klipp. Möjligt att han kan, men knappast så bra som det tycks vid en första anblick (180' för hela kalaset, ship shape).
Och så det där med det egna arbetet. Det ställer alltid till det! Har det inget värde?
Det är lätt att hävda att det är ett kul arbete sålänge som det räcker med lite små insatser som kan göras efter i stort sett ens eget gottfinnande. Men skall man lägga ner 1000-2000 timmars arbete under hyfsat kort tid (som 1-2 år), då kommer det sannolikt att ha ett pris! En del av arbetet kan slås ut på fler år, men en hel del måste nog göras nog göras pronto - hur kul är det att segla runt i en ovårdad och nergången båt?
Men värderingen är fri - det jag hävdar är att man inte skall negligera det arbete som kan behövas, och att man skall värdera sitt arbete (om man själv inte gör det, varför skulle andra göra det?).
Referensen till artiklen om Rasmus i Skagerak/Kategatt var för att ge allmänn information, inte för att ge mer vinklad information eller information som stödjer just min argumentation. Breddat beslutsunderlag kallas det. Som läsare ser vi artiklen på ett annat sätt än författaren, vi kan se mönster mellan denna artikel och andra alster i området och därför göra vår egen sammanvägning.
Det jag själv finner intressant är händelsekedjan, där en en erfaren, professionell, sjöman råkar så illa ut att han behöver assistans i vatten som trots allt är relativt skyddade. Hur det kan gå för mindre trändade individer (som jag själv, jag är inte alls sjömansproffs) i mer utsatta vatten?
Det är nästan en truism att en båtägare uttalar fortsatt förtroende för sin båt! Hur många finns det som står på kajen och förklarar att båten bara är skit?
Designmässigt dominerades första halvan av förra seklet av paradigmen att segelbåtar skulle vara tunga och underriggade för att klara hårdare väder. Stabilitet erhölls med ballast, ju mer desstu bättre! Typiska exponenter för detta var S&S konstruktioner. Detta med tyngden ställde stora krav på ingående delar, allt fick dimensioneras för att hantera de krafter som uppstår i samband med detta.
Trots detta hade båtarna svårt att verkligen hålla samman. Ett exempel är Skaw Race -65 (eller -66) då två S&S 36 slogs sönder i och av segligen (alltså inte i ett oförmodat möte med en klippa, utan i själva sjögången). Skaw Race seglades förresten just i Kattegatt/Skagerack (kanske kör de än?).
Även om detta var en dominerande paradigm så fanns det andra, tex representerade av SK-reglen. Dock ansågs ofta dessa vara undervärdiga i havssjö, trots tex Uffa Fox seglingar.
Nya material och nya ideer har resulterat i båtar som konstrueras med helt andra utgångspunkter. Moderna havskryssare är lätta (jämfört med de äldre), formstyvare och väsentligt snabbare. De har också mer segelyta.
En S&S 40 ft kunde utan vidare väga 13-16 ton, medan en modern havskryssare i samma längd väger 5-8 ton. Fartmässigt kan det speglas i LYS-talen som för den ädre konstruktionen kanske är 1.1 medan den nyare konstruktionen ligger över 1.3.
I hårt väder kan de äldre konstruktionerna sägas gå genom vattnet, medan de nya går på vattnet.
Se gärna i sedvanlig litteratur (Coles, Chichester, D Lewis, Marchaj, och också svenska som tex Plym). Speciellt Fastnet -79 gav ordentliga erfarenheter av hårt väder, tex Rousmaniere skrev en bra översikt av detta. Slutsatserna av Fastnet -79 har diskuterats och ältats i det oändliga, men de flesta är överens om att snabbare båtar hade ett övertag för att de var exponerade kortare tid än de långsammare. (Notera att vid det laget hade också S&S ändrat sina konstruktionsprinciper mot lättare båtar, vinnare var Ted Turner i en S&S-konstruktion. Även HR har arbetat sig ur de tunga båtarna, nu bygger de snabba och lätta båtar - även om de såklart fortfarande inte är ledande varken i snabbhet eller i lätthet; de satsar på bekvämlighet och stil)
En modern havskryssare är därmed bättre och säkrare än en Rasmus därför att den är snabbare (kortare exponering), kan ta betydligt bättre höjd (förmågan att kryssa från en läkust i hårt väder - Kattegatt eller Atlanten), har mer optimerad design för att hantera uppkomna krafter och är bekvämare (en säkerhetsfaktor!).
Jag erkänner att jämförelsen haltar: Rasmus är inte en havskryssare, utan en kustkryssare.
Det kommer alltid att finnas entusiaster som hävdar att äldre konstruktioner är bättre, i olika avseenden. Var och en kan ha sin uppfattning, dock är det ganska klart åt vilket håll som utvecklingen går.
Vad gäller budgeten så befinner vi oss i gissningsland. Vi har lite bilder som säljaren valt att publicera, utan att vi vet hur utvalda de är eller hur gamla de är.
En vanlig metod är att man gör två budgetar,en optimistisk och en mer pessimistisk. Vad som är realistiskt är oklart så här på stort avstånd, skall man räkna pengar så är det bäst att hålla sig åt det pessimistiska hållet.
Ett uppenbart exempel är motorn: Det som syns direkt är att motorn inte är underhållen, ett dåligt yttre underhåll skvallrar (men är inte bevis) om dåligt indre dito. Båten har ett antal år seglats på USAs ostkust, i vatten som är betydligt saltare än vårt, där motorn uppenbart inte fått all den vårdnad den borde ha fått.
(Här erbjuder sig en bra möjlighet: byt motor på plats, det är betydligt billigare i USA än i Europa! )
Rent allmännt kan det konstateras att det aldrig är billigt att skaffa båt, och att ha båt. De flesta av oss vill inte riktigt veta alla kostnaderna, det skulle förskräcka. I detta fall gäller det en 35 ft båt, där Ivan hoppas på att göra ett klipp. Möjligt att han kan, men knappast så bra som det tycks vid en första anblick (180' för hela kalaset, ship shape).
Och så det där med det egna arbetet. Det ställer alltid till det! Har det inget värde?
Det är lätt att hävda att det är ett kul arbete sålänge som det räcker med lite små insatser som kan göras efter i stort sett ens eget gottfinnande. Men skall man lägga ner 1000-2000 timmars arbete under hyfsat kort tid (som 1-2 år), då kommer det sannolikt att ha ett pris! En del av arbetet kan slås ut på fler år, men en hel del måste nog göras nog göras pronto - hur kul är det att segla runt i en ovårdad och nergången båt?
Men värderingen är fri - det jag hävdar är att man inte skall negligera det arbete som kan behövas, och att man skall värdera sitt arbete (om man själv inte gör det, varför skulle andra göra det?).
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Man kan ju fundera huruvida överbyggnaden klarar överbrytande sjöar? Det är den knappast byggd för.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Rasmus är en motorseglare, om man vill säga så. Det innebär (förenklat) att den är mer lämpad för resan till USA/Västindien än resan hem igen. Det är inget konstigt eller förklenande i det, bara att man bör betänka förhärskande vindriktning och sannolikhet för långa perioder av medvind/motvind. I övrigt brukar Rasmus anses som stark och tålig, och allt jag sett av de ex jag tittat på (jag funderade på en sådan för 20 år sedan eller så) pekar på att det också borde vara på det sättet. Men att generalisera över ett bestämt båtex kan vara vanskligt - vem vet (utan besiktning) att just det ex man tittar på är i skick, rent strukturellt.
För en USA-Europaresa hade åtminstone jag avsatt ordentligt med tid och pengar för att sätta båten i skick, även om ny motor inte varit det jag prioriterat (om den fungerar och går bra). Däremot rigg och ordentliga segel, åtminstone stor, fock och genua 1.
Vad gäller CE-godkännande, så sök för jösse namn förhandsbesked av sjöfartsverket om att du slipper undan en certifiering (om du inte redan har gjort det, som man kan tänka sig av det du skriver). Deras infosida har de senaste åren get många olika besked i den frågan, och kan du få skriftligt från dem att allt är OK med en Hallbergbyggd Rasmus bör det lugna. (Den har också byggts som NAB35 i utriket (GB?).
Naturligtvis köper inte 180 papp en perfekt båt. Men är den sund och frisk i vitala delar (eller kan bli till rimlig peng), varför inte? Sedan handlar en trygg&säker hemfärd bara delvis om att båten är i ordning, men det är väl självklart?
Lycka till!
För en USA-Europaresa hade åtminstone jag avsatt ordentligt med tid och pengar för att sätta båten i skick, även om ny motor inte varit det jag prioriterat (om den fungerar och går bra). Däremot rigg och ordentliga segel, åtminstone stor, fock och genua 1.
Vad gäller CE-godkännande, så sök för jösse namn förhandsbesked av sjöfartsverket om att du slipper undan en certifiering (om du inte redan har gjort det, som man kan tänka sig av det du skriver). Deras infosida har de senaste åren get många olika besked i den frågan, och kan du få skriftligt från dem att allt är OK med en Hallbergbyggd Rasmus bör det lugna. (Den har också byggts som NAB35 i utriket (GB?).
Naturligtvis köper inte 180 papp en perfekt båt. Men är den sund och frisk i vitala delar (eller kan bli till rimlig peng), varför inte? Sedan handlar en trygg&säker hemfärd bara delvis om att båten är i ordning, men det är väl självklart?
Lycka till!
Anders S
Kollade lite på en rutt från Florida via Bermuda, Azorerna och till Frankrike September är en bra månad med <1,5% sannolikhet för storm och <3,5% stiltje. Första benet, till Bermuda är troligen vinden rakt i näsan men sen är det mest slör.
Hela rutten är ca 3800M med ett längsta ben på 1800M.
Det vanliga är att man går detta i början på våren men då är sannolikheten mycket större både för storm och stiltje. Det brukar vara många dieseldunkar surrade i pushpit, men Rasmus har väl rejäla tankar?
Hela rutten är ca 3800M med ett längsta ben på 1800M.
Det vanliga är att man går detta i början på våren men då är sannolikheten mycket större både för storm och stiltje. Det brukar vara många dieseldunkar surrade i pushpit, men Rasmus har väl rejäla tankar?
Visserligen har jag inte någon erfarenhet av just Rasmus men eftersom jag är insnöad på äldre HR kan jag bidra med några synpunkter.
När man framför synpunkten att äldre modeller i vissa avseende är klart bättre än nyproducerade dito löper man alltid risk att bli tacksam måltavla för uppfattningen att man är en utvecklingsfinetlig knas. Trots denna risk vill jag säga följande.
Äldre HR är synnerligen välbyggda båtar. Träffade en ägare till en HR312 som installerat ankarspel i aktern och han konstarerade att tjockleken på laminatet översteg 35 mm!! Det vore glädjade för båtsäkerheten om dylik tjocklek på bottenlaminatet fanns i alla nytillverkade båtar. Utförandendet är förstklassig i alla delar, elsystem, motorinstallation, skrovlaminering, kölkonstruktion (för sin tid) och för att inte tala in redningssnickeriet. Varenda del passar perfekt.
Båtarna är byggda i enkellaminat vilket innebär att dessa inte är isolerade (till skillnad från nya HR t.ex.). Detta gäller inte överbyggnaden som är isolerad. Värt att kolla att det inte finns fuktinträngning där!
När dessa båtar byggdes var den relativa kostnaden för hantverksarbete klart lägre än idag vilket är en del i förklaringen till att nyare HR är i ett enklare utförande - detta är den viktigaste anledningen till "utvecklingen" mot att större delen av inredningen numera innehåller betydligt färre "småbitar" och annat mindre finsnickeri - dessa större bitar skärs idag ut i CNC-maskiner
Många som vill ha "riktiga" segelbåtar invänder att detta låter dyrt och tungt och må så vara. För den som uppskattar att en grundstötning inte innebär några allavrliga problem, att sittbrunnen är utformad för största möjliga skydd så att en segling i 15-20 m/s är tämligen bekväm (typiskt Enderlein) och att det inte är fråga om några "dunsar" när man seglar i hårt väder har hittat rätt.
Båtarna är inte lättdrivna i lätt vind. Det låga lystalet på HR312:an (1,04) seglar man lätt upp till och torde i första hand bero på det begränsade antal ägare till dessa båtar som ägnar sig kappsegling. Har ofta seglat hysat jämt med Comfortinor 32 sannolikt beroende på att båtens begränsade bredd. HR312, HR 352 HR31 Monsun är båtar som är extremt slutstyva. Det är nästan omöjligt att kränga ner dem mer än 25 grader hur man än försöker. Ett resultat av den stora relativa kölvikten och begränsade segelytan. Synnerligen skönt vid längre havsseglingar.
Båtarna är ofta kraftigt motoriserade. För egen del innebär det att jag brukar köra på 1700-1900 varv (maxvarv 3200) och båten gör då ca 5 knop. Blåser det mer och det är motsjö ökar jag gasen men har aldrig kört hårdare än 2100 varv (har inte behövts). Minskad ljudkuliss, minskad bränsleåtgång och mindre slitage torde vara effekten av "övermotoriseringen".
Om jag skulle byta båt skulle jag allra helst vilja ha en nyproducerad likadan båt eller en HR352 (eller najad 343) för att få akterruffen. Denna typ av båtar produceras inte längre eftersom det hanverksmässiga utförandet är för dyrt relativt sett. Frers-HR är inte lika attraktiva i mitt tycke. För mig kvittar några hundradelar i lys.
Sammanfattningsvis tror jag att mycket av det som framhållits ovan äger tillämpning på Rasmusen. En synnerligen välbyggd och bra båt. Även om du räknar in byte av motor, segel och fraktkostnad synes det bli en god affär. Lycka till!!!
Här har inte kommenterats överseglingen eftersom detta inte efterfrågades.
När man framför synpunkten att äldre modeller i vissa avseende är klart bättre än nyproducerade dito löper man alltid risk att bli tacksam måltavla för uppfattningen att man är en utvecklingsfinetlig knas. Trots denna risk vill jag säga följande.
Äldre HR är synnerligen välbyggda båtar. Träffade en ägare till en HR312 som installerat ankarspel i aktern och han konstarerade att tjockleken på laminatet översteg 35 mm!! Det vore glädjade för båtsäkerheten om dylik tjocklek på bottenlaminatet fanns i alla nytillverkade båtar. Utförandendet är förstklassig i alla delar, elsystem, motorinstallation, skrovlaminering, kölkonstruktion (för sin tid) och för att inte tala in redningssnickeriet. Varenda del passar perfekt.
Båtarna är byggda i enkellaminat vilket innebär att dessa inte är isolerade (till skillnad från nya HR t.ex.). Detta gäller inte överbyggnaden som är isolerad. Värt att kolla att det inte finns fuktinträngning där!
När dessa båtar byggdes var den relativa kostnaden för hantverksarbete klart lägre än idag vilket är en del i förklaringen till att nyare HR är i ett enklare utförande - detta är den viktigaste anledningen till "utvecklingen" mot att större delen av inredningen numera innehåller betydligt färre "småbitar" och annat mindre finsnickeri - dessa större bitar skärs idag ut i CNC-maskiner
Många som vill ha "riktiga" segelbåtar invänder att detta låter dyrt och tungt och må så vara. För den som uppskattar att en grundstötning inte innebär några allavrliga problem, att sittbrunnen är utformad för största möjliga skydd så att en segling i 15-20 m/s är tämligen bekväm (typiskt Enderlein) och att det inte är fråga om några "dunsar" när man seglar i hårt väder har hittat rätt.
Båtarna är inte lättdrivna i lätt vind. Det låga lystalet på HR312:an (1,04) seglar man lätt upp till och torde i första hand bero på det begränsade antal ägare till dessa båtar som ägnar sig kappsegling. Har ofta seglat hysat jämt med Comfortinor 32 sannolikt beroende på att båtens begränsade bredd. HR312, HR 352 HR31 Monsun är båtar som är extremt slutstyva. Det är nästan omöjligt att kränga ner dem mer än 25 grader hur man än försöker. Ett resultat av den stora relativa kölvikten och begränsade segelytan. Synnerligen skönt vid längre havsseglingar.
Båtarna är ofta kraftigt motoriserade. För egen del innebär det att jag brukar köra på 1700-1900 varv (maxvarv 3200) och båten gör då ca 5 knop. Blåser det mer och det är motsjö ökar jag gasen men har aldrig kört hårdare än 2100 varv (har inte behövts). Minskad ljudkuliss, minskad bränsleåtgång och mindre slitage torde vara effekten av "övermotoriseringen".
Om jag skulle byta båt skulle jag allra helst vilja ha en nyproducerad likadan båt eller en HR352 (eller najad 343) för att få akterruffen. Denna typ av båtar produceras inte längre eftersom det hanverksmässiga utförandet är för dyrt relativt sett. Frers-HR är inte lika attraktiva i mitt tycke. För mig kvittar några hundradelar i lys.
Sammanfattningsvis tror jag att mycket av det som framhållits ovan äger tillämpning på Rasmusen. En synnerligen välbyggd och bra båt. Även om du räknar in byte av motor, segel och fraktkostnad synes det bli en god affär. Lycka till!!!
Här har inte kommenterats överseglingen eftersom detta inte efterfrågades.
Henric D
Hej på er!
Härligt att det pratas vidare på denna tråden, har läst igenom det som skrivits och måste säga att jag fortsatt får en övergripande bild av att rasmusen är en bra båt för mina ändamål (långsegling).
Vad det gäller hela den praktiska biten så får sägas att jag inte känner mig så speciellt osäker, motorer och el osv har jag god kännedom om och vet därigenom att en dieselmotor t.ex. kan vara praktiskt taget hur gammal som helst och gå kanon! är nästan bättre när de har ett par år på nacken... (ingen bakåtsträvar kommentar
) är inte sagt därmed att den inte behöver översyn/renovering.. skall förvisso enligt ägaren vara gjort för 600 timmar sedan men det vet man ju aldrig.
sen vet jag inte om budgeten som presenterades i ett inlägg känns så speciellt relevant.. "keep it simpel" var något jag lärde mig när jag var i västindien och seglade här i vintras, otroligt jobbigt med en massa prylar som man faktiskt inte behöver...
När det gäller arbetstiden så kan man väll se på den som man vill.. men har byggt/ renoverat två båtar trotts min ringa ålder (23 år) och vet att det tar tid, men i detta fallet är det inte frågan om att göra en finputsbåt, utan en bra bruksbåt som man kan lita på och bo en längre tid i, så vart jag skall lägga ned 2000 timmar kan jag inte riktigt förstå....
Självklart skall riggen gås igenom (av någon som verkligen kan) och förnyas på alla områden som krävs, och vad gäller seglen så får jag nog lägga en slant där med även om genuan som nämndes bör vara i ganska gott skick då båten inte seglats så mycket på sissta åren.
"För båtar som befunnit sig på marknaden i ett land före anslutning till EU/EES gäller inga krav på CE-märkning. För de flesta länder är det före 16 juni 1998 som gäller, men för de länder som anslutit sig senare gäller här det datum de blivit fullvärdiga medlemmar i EU/EES.
Båtar som bevisligen funnits på EU-marknaden före kraven och sedan exporterats till ett land utanför EU och nu återimporteras till ett EU-land är även de undantagna från kravet på CE-märkning"
Detta gällande CE-märknigen från Sjöfartsverkets hemsida.
När det gäller seglingen så skall sägas att det inte är något som jag viftar bort.. har aldrig seglat över atlanten, har dok en viss liten bild av att många tycker/tror att det är farligare och mer komplicerat än det verkligen är... man bör förbereda både båten och sig själv på det värsta, plus att man bör välja sin besättning noga och väl (goda seglingskunskaper och bra huvud/psyke). sen slänger man ett getöga på vädret och ger sig av, självklart i rätt tid och gärna i sällskap med några andra båtar, nu lät det enklelt såga mig gärna vid fotknölarna om det finns fog för det.
// Ivan
Härligt att det pratas vidare på denna tråden, har läst igenom det som skrivits och måste säga att jag fortsatt får en övergripande bild av att rasmusen är en bra båt för mina ändamål (långsegling).
Vad det gäller hela den praktiska biten så får sägas att jag inte känner mig så speciellt osäker, motorer och el osv har jag god kännedom om och vet därigenom att en dieselmotor t.ex. kan vara praktiskt taget hur gammal som helst och gå kanon! är nästan bättre när de har ett par år på nacken... (ingen bakåtsträvar kommentar
) är inte sagt därmed att den inte behöver översyn/renovering.. skall förvisso enligt ägaren vara gjort för 600 timmar sedan men det vet man ju aldrig. sen vet jag inte om budgeten som presenterades i ett inlägg känns så speciellt relevant.. "keep it simpel" var något jag lärde mig när jag var i västindien och seglade här i vintras, otroligt jobbigt med en massa prylar som man faktiskt inte behöver...
När det gäller arbetstiden så kan man väll se på den som man vill.. men har byggt/ renoverat två båtar trotts min ringa ålder (23 år) och vet att det tar tid, men i detta fallet är det inte frågan om att göra en finputsbåt, utan en bra bruksbåt som man kan lita på och bo en längre tid i, så vart jag skall lägga ned 2000 timmar kan jag inte riktigt förstå....
Självklart skall riggen gås igenom (av någon som verkligen kan) och förnyas på alla områden som krävs, och vad gäller seglen så får jag nog lägga en slant där med även om genuan som nämndes bör vara i ganska gott skick då båten inte seglats så mycket på sissta åren.
"För båtar som befunnit sig på marknaden i ett land före anslutning till EU/EES gäller inga krav på CE-märkning. För de flesta länder är det före 16 juni 1998 som gäller, men för de länder som anslutit sig senare gäller här det datum de blivit fullvärdiga medlemmar i EU/EES.
Båtar som bevisligen funnits på EU-marknaden före kraven och sedan exporterats till ett land utanför EU och nu återimporteras till ett EU-land är även de undantagna från kravet på CE-märkning"
Detta gällande CE-märknigen från Sjöfartsverkets hemsida.
När det gäller seglingen så skall sägas att det inte är något som jag viftar bort.. har aldrig seglat över atlanten, har dok en viss liten bild av att många tycker/tror att det är farligare och mer komplicerat än det verkligen är... man bör förbereda både båten och sig själv på det värsta, plus att man bör välja sin besättning noga och väl (goda seglingskunskaper och bra huvud/psyke). sen slänger man ett getöga på vädret och ger sig av, självklart i rätt tid och gärna i sällskap med några andra båtar, nu lät det enklelt
såga mig gärna vid fotknölarna om det finns fog för det. // Ivan
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Hej på er alla!
Kommer ni ihåg denna tråden!? (förmodligen inte, finns ju så många här)
Ville bara avsluta den en gång för alla genom att säga att jag nu seglat hem båten från USA och att det gick fint!
Båten motsvarade alla förväntningar och mer där till vilket kändes toppen, självklart bjöd seglingen på en del strapatser och utmaningar men annat vore ju tråkigt!
Nu rustas det inför ännu en segling, denna gången till NZ via sydamerikas västkust!
Glad sommar på er alla! och tack för alla råd och tips jag fått på vägen via detta forum!
// Ivan
Kommer ni ihåg denna tråden!? (förmodligen inte, finns ju så många här)
Ville bara avsluta den en gång för alla genom att säga att jag nu seglat hem båten från USA och att det gick fint!
Båten motsvarade alla förväntningar och mer där till vilket kändes toppen, självklart bjöd seglingen på en del strapatser och utmaningar men annat vore ju tråkigt!
Nu rustas det inför ännu en segling, denna gången till NZ via sydamerikas västkust!
Glad sommar på er alla! och tack för alla råd och tips jag fått på vägen via detta forum!
// Ivan
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Kul att du genomförde det.
Hur har du nu löst det praktiskt? Var det så att du åkte över några veckor innan och rustade? Utveckla gärna och ge svar på lite av det som dryftades i teorin sist.
Välkommen hem.
Hur har du nu löst det praktiskt? Var det så att du åkte över några veckor innan och rustade? Utveckla gärna och ge svar på lite av det som dryftades i teorin sist.
Välkommen hem.
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Visst minns jag tråden. Jag funderar på liknande båttyp själv.
Har du mer att berätta om hemfärden, kom med det!
Har du mer att berätta om hemfärden, kom med det!
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Kul att det blev bra. Inte för att jag någonsin trodde något annat.
En upplevelse och en bra affär på samma gång, härligt!
En upplevelse och en bra affär på samma gång, härligt!
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Kul och grattis till fin båt och lyckad överfärd!
Re: Köpa Hallberg-Rassy Rasmus
Kul! Som sagt, berätta gärna mer, om hur själva överseglingen gick (strapatser & utmaningar) samt om upprustningen, vad som installeras och byts. Hur gick själva köpet till, antal resor till USA, inspektion osv.
Grattis till en i mitt tycke snygg och klassisk båt!
Hälsningar
Tommy
Grattis till en i mitt tycke snygg och klassisk båt!
Hälsningar
Tommy