Hej.
Nu har jag tagit bort alla gamla genomföringar på min P28. De satt med en plywood distans mellan skrovet och muttern. Nu är frågan om jag ska sätta dit de nya genomföringarna med en distans eller kan man strunta i det?
Nya bottengenomföringar.
-
Glad_seglare
- Platinamedlem
- Inlägg: 174
- Blev medlem: tis 15 jun 2004, 14:12
Hej
Jag bytte genomföringar på min Misil II för några år sedan. Det satt plywoodbitar på insidan och jag lät dem sitta kvar och det har funkat bra. Jag kan tänka mig ett antal anledningar varför de sitter där men är inte expert på området. Ska bli spännande att se om någon expert besvarar frågan
Jag bytte genomföringar på min Misil II för några år sedan. Det satt plywoodbitar på insidan och jag lät dem sitta kvar och det har funkat bra. Jag kan tänka mig ett antal anledningar varför de sitter där men är inte expert på området. Ska bli spännande att se om någon expert besvarar frågan
Glad Seglare
-
Glad_seglare
- Platinamedlem
- Inlägg: 174
- Blev medlem: tis 15 jun 2004, 14:12
Hej igen
Som sagt jag lät plywood bitarna sitta kvar när jag bytte mina bottengenomföringar. P28 och Misil II är båda tillverkade av Hallbergs båtbyggeri sedemera Hallberg & Rassy och de har satt dit plywoodbitarna av något skäl. Min GISSNING är att de sitter där fär att glasfibern är för stumm att spänna fast något i. Det behövs något som fjädrar som man kan spänna mot. Likaså är gissningsvis skrovet väl tunnt för att spänna i. På bottengenomföringarna sätter man ofta ventiler och när dess öppnas och stängs lägger man kraft på som skall tas upp av infästningen i skrovet. Om man har distanser så ökar avståndet som genomföringen greppar om vilket minskat krafterna i kontaktpunkterna. Ett annat skäl kan vara att om genomföringen skulle läck lite så blir plywoodbiten våt och sväller och förhoppningsvis tätas läckan därmed automatiskt så att säga.
Detta är mina gissningar det vore intressant att höra ett svar från någon som vet säkert
Som sagt jag lät plywood bitarna sitta kvar när jag bytte mina bottengenomföringar. P28 och Misil II är båda tillverkade av Hallbergs båtbyggeri sedemera Hallberg & Rassy och de har satt dit plywoodbitarna av något skäl. Min GISSNING är att de sitter där fär att glasfibern är för stumm att spänna fast något i. Det behövs något som fjädrar som man kan spänna mot. Likaså är gissningsvis skrovet väl tunnt för att spänna i. På bottengenomföringarna sätter man ofta ventiler och när dess öppnas och stängs lägger man kraft på som skall tas upp av infästningen i skrovet. Om man har distanser så ökar avståndet som genomföringen greppar om vilket minskat krafterna i kontaktpunkterna. Ett annat skäl kan vara att om genomföringen skulle läck lite så blir plywoodbiten våt och sväller och förhoppningsvis tätas läckan därmed automatiskt så att säga.
Detta är mina gissningar det vore intressant att höra ett svar från någon som vet säkert
Glad Seglare
Det är svårt att veta säkert, och någon expert är man definitivt inte. Men trädistanser är inte så vanliga på svenska byggen, däremot läser man en del om sådana distanser i utländsk litteratur.
Om skrovet är 10 mm tjockt GAP så är det ingen som helst problem för genomföringen att ta emot en aldrig så stor kraft då man stänger/öppnar ventilerna. Säkerhetsmarginalen här är nog oerhört stor.
Angående att spänna genomföringarna så är praxis att fixera genomföring och mutter i sikaflex = ingen risk för att den ska röra sig. Så jag vet egentligen inte varför man skulle använda distanser, om inte skrovets material är osedvanligt tunt. Trä, hur ädelt det än är, kommer också förr eller senare att murkna och bli dåligt om det ligger an mot botten.
Hälsningar
Tommy
Om skrovet är 10 mm tjockt GAP så är det ingen som helst problem för genomföringen att ta emot en aldrig så stor kraft då man stänger/öppnar ventilerna. Säkerhetsmarginalen här är nog oerhört stor.
Angående att spänna genomföringarna så är praxis att fixera genomföring och mutter i sikaflex = ingen risk för att den ska röra sig. Så jag vet egentligen inte varför man skulle använda distanser, om inte skrovets material är osedvanligt tunt. Trä, hur ädelt det än är, kommer också förr eller senare att murkna och bli dåligt om det ligger an mot botten.
Hälsningar
Tommy
Det finns ett problem som en träkloss ordnar, och det är om skrovet är så rundat att flänsmuttern på genomföringen inte ligger an mer än i kanterna. Men då skall träklossen rundas efter skrovet. Motsvarande distans kan man lika väl gjuta i glasfiberarmerad PP - poängen är att man får en rät (platt) yta för muttern.
En plywoodskiva skall inte murkna - då läcker genomföringen (eller något annat) ! Står det vatten runt genomföringarna i en ruffad plastbåt skall man på läckjakt...
En plywoodskiva skall inte murkna - då läcker genomföringen (eller något annat) ! Står det vatten runt genomföringarna i en ruffad plastbåt skall man på läckjakt...
Anders S
-
Glad_seglare
- Platinamedlem
- Inlägg: 174
- Blev medlem: tis 15 jun 2004, 14:12
Hej igen
Kul med diskussion ! Håller helt med anders att står det vattan runt genomföringarna eller om plywoodbitarna är våta så skall man gör åtgärder. Mina plywoodbitar var inte det minsta murkna efter nästa trettio år. Det skall inte läcka och de skall inte bli våta i normalfallet. Min tanke var att om det skulle bli en läcka så skulle träbitan svälla och på så vis täta till genomföringen men endast som en kortsiktig lösning. Håller även med Anders att det är bra att få en plan yta för muttern och detta kan vara ett skäl att stoppa dit dem. Mina bitar var fastlimmade och jag tog inte bort dem när jag bytte de fick sitta kvar. Jag tätade mellan genomföring och skrov och mellan flänsen och skrovet med sikaflex och drog sedan muttern på insidan inte allt för hårt och hade en kompis som höll emot på utsidan. Jag fick rekommendationen att inte dra för hårt utan att låta sikaflexen ta upp det sista galppet. Här skall tilläggas att när det gäller skruvförband så är det inte alltid bättre med korta och tjocka bultar utan ibland vill man ha långa liv på bultarna för att få en lång fjädrande längd i bultens liv. När det gäller genomföringar så är detta svårare att åstakomma och då var min tanke att plywoodbiten skulle kunna tjäna som fjädrande element tillsammans med sikaflexen. Sikaflexen skall dock täta så att inget vatten når plywoodbiten. Om man istället spände om ren glasfiberarmerad plast som är stummare än trät och om genomföringen rörde sig det minsta så skulle den kunna skava ytterst lite mot anliggningsytorna och under många år skava bort lite av materialet. Eftersom fjädringsländen är kort i ett stummt förband så skulle därmed genomföringen börja läcka. Detta är en del av mekaniken runt skruvförband. Vet inte helt om den är tillämpbar här. Skulle vara kul om en expert kunde kommentera. Om ingen bra expert skulle dyka upp så känns det som vi redan håller på att bena upp problemställningen.
Ha det bra !!
Kul med diskussion ! Håller helt med anders att står det vattan runt genomföringarna eller om plywoodbitarna är våta så skall man gör åtgärder. Mina plywoodbitar var inte det minsta murkna efter nästa trettio år. Det skall inte läcka och de skall inte bli våta i normalfallet. Min tanke var att om det skulle bli en läcka så skulle träbitan svälla och på så vis täta till genomföringen men endast som en kortsiktig lösning. Håller även med Anders att det är bra att få en plan yta för muttern och detta kan vara ett skäl att stoppa dit dem. Mina bitar var fastlimmade och jag tog inte bort dem när jag bytte de fick sitta kvar. Jag tätade mellan genomföring och skrov och mellan flänsen och skrovet med sikaflex och drog sedan muttern på insidan inte allt för hårt och hade en kompis som höll emot på utsidan. Jag fick rekommendationen att inte dra för hårt utan att låta sikaflexen ta upp det sista galppet. Här skall tilläggas att när det gäller skruvförband så är det inte alltid bättre med korta och tjocka bultar utan ibland vill man ha långa liv på bultarna för att få en lång fjädrande längd i bultens liv. När det gäller genomföringar så är detta svårare att åstakomma och då var min tanke att plywoodbiten skulle kunna tjäna som fjädrande element tillsammans med sikaflexen. Sikaflexen skall dock täta så att inget vatten når plywoodbiten. Om man istället spände om ren glasfiberarmerad plast som är stummare än trät och om genomföringen rörde sig det minsta så skulle den kunna skava ytterst lite mot anliggningsytorna och under många år skava bort lite av materialet. Eftersom fjädringsländen är kort i ett stummt förband så skulle därmed genomföringen börja läcka. Detta är en del av mekaniken runt skruvförband. Vet inte helt om den är tillämpbar här. Skulle vara kul om en expert kunde kommentera. Om ingen bra expert skulle dyka upp så känns det som vi redan håller på att bena upp problemställningen.
Ha det bra !!
Glad Seglare