Hej.
Ska byta fall på min P28 (trämast,utanpåliggande fall). Som det är nu är det vire + tamp. Har funderat på att ha enbart tamp typ dynema el liknande. Vilka för och nackdelar finns med de olika metoderna?
/Linus
Byte av fall.
Jag ser egentligen bara fördelar med ett dyneemafall. Den enda nackdelen (förutom kanske kostnaden) är att tampen är mindre nöttålig än wire, vilket normalt inte är något problem för ett fall, men det kan vara på sin plats att byta eller se över eventuella trissor i masten innan det nya fallet träs på plats.
//Daniel
För elastisk
En nackdel med dyneema är att den inte är lika stum som vajer. Under beslastning så kryper den dessutom och blir längre och längre...
Dyneema kontra stål
När jag föreslog dyneema istället för stålwire i ett kutterstag, blev jag bestämd avrådd av den professionelle riggaren just för att dyneema töjer sig alltför mycket jämfört med stål.
Det är riktigt att dyneema kryper över tid under belastning men på den aktuella båten så lär det ju inte vara något stort problem.
Ett fall lär väl ligga på 8-10 mm diameter och dom kryper nästan inget under dom relativt låga belastningarna dom utsätts för.
Hade man en dyneema i samma dimension som den gamla vajern kanske man kunde märka något efter ett tag.
Ett fall lär väl ligga på 8-10 mm diameter och dom kryper nästan inget under dom relativt låga belastningarna dom utsätts för.
Hade man en dyneema i samma dimension som den gamla vajern kanske man kunde märka något efter ett tag.
Deformation
Jag bytte från 4 mm wire till 8 mm dyneema för några år sedan och upplevde att det var rena "gummibandet". Klagade då hos leverantören som kände till problemet och istället gav mej 10 mm dyneema av en bättre kvalitet. Även denna är dock alldeles för elastiskt.
Med "kryper" menar jag det under belastning blir en plastisk deformaration ( icke återgående ) av linan utöver den elastiska ( återgående ) deformarationen.
Med "kryper" menar jag det under belastning blir en plastisk deformaration ( icke återgående ) av linan utöver den elastiska ( återgående ) deformarationen.
Jag har bytt mitt vajer-fockfall till ett fall i 3mm flätad dyneema utan hölje. Jag upplever den som helt stum, det är en stor skillnad mot det gamla vajerfallet. En anledning till att jag använder denna lina är att den löper fint över de gamla trissorna i masten, som är gjorda för en vajer av samma dimension. För att skydda mot nötning har jag dragit på 5mm hölje från en billig tamp på de ställen där fallet utsätts för nötning då seglet är hissat (över trissan i toppen, trissan vid mastfoten samt vid avlastaren.
X-342 SWE 18 "Kexet"
Den vanligaste anledningen till att dyneemafall fjädrar är att höljet är av dacron (terylene), och att det tar upp hela lasten last innan kärnan börjar arbeta. Linor i dmensionen 8-10 mm är så överstarka att det lätt kan bli så att höljet bär hela lasten (linan tål flera ton, och lasten är kanske ett par hundra kilo. Dett kan man lösa, till exempel genom att skala allt utom haländan. Ett annat sätt är att köpa en enklare dacronlina, och så byter man kärnan mot enkelflätad dyneema, så får man gott handgrepp och "kläm" i skotråttor.
Skalad dyneema används regelmässigt där man förr använde wire i så många fall (obs, vits!) att man inte behöver vara orolig.
Det finns ett ställe där jag föredrar wirefall, och det är till rullsegel - jag har för mig att man bör titta till sitt mjuka fall emellanåt, och man ser rullsegelfall rätt sällan. Men det är säkert bara spökerier.
Skalad dyneema används regelmässigt där man förr använde wire i så många fall (obs, vits!) att man inte behöver vara orolig.
Det finns ett ställe där jag föredrar wirefall, och det är till rullsegel - jag har för mig att man bör titta till sitt mjuka fall emellanåt, och man ser rullsegelfall rätt sällan. Men det är säkert bara spökerier.
Anders S
Re: Deformation
Nu är det ju även skillnad på dyneema och dyneema, det skiljer i uppbyggnader och kvaliteter så det kan vara så att du fått en "billig" variant och då är det ju mer "töj" i den.Janne23 skrev:Jag bytte från 4 mm wire till 8 mm dyneema för några år sedan och upplevde att det var rena "gummibandet". Klagade då hos leverantören som kände till problemet och istället gav mej 10 mm dyneema av en bättre kvalitet. Även denna är dock alldeles för elastiskt.
Med "kryper" menar jag det under belastning blir en plastisk deformaration ( icke återgående ) av linan utöver den elastiska ( återgående ) deformarationen.
Har både dyneema i fallen och i den löpande riggen och upplever inte att någon kryper överhuvudtaget.
Kanske billig variant
Den sorten jag fick som ersättning för de första "gummibanden" när jag klagade hette "Dyneemic 2002". Det är ju några år sedan och kanske har utvecklingen gått framåt sedan dess...
Att den kryper är kanske inte det stora problemet för mej med den flexar på tok för mycket. Vissa leverantörer av dyneema-fall anger "Arbetstöjning <3%" vilket ju kan bli flera decimeter även på en liten båt räknat från masttopp till avlastare.
Jämför med wire som töjer sej 0.5 % vid 5% av brottslast.
Att den kryper är kanske inte det stora problemet för mej med den flexar på tok för mycket. Vissa leverantörer av dyneema-fall anger "Arbetstöjning <3%" vilket ju kan bli flera decimeter även på en liten båt räknat från masttopp till avlastare.
Jämför med wire som töjer sej 0.5 % vid 5% av brottslast.
Man måste ta hänsyn till dimensionen med.
Tex, Liros Racer dyneema uppger <1,5% töj
Den töjer ca 0,55% vid 5% brottslast vilket är likvärdigt med vajer.
Liros Racer dyneema 8 mm klarar 3800 kg. Det blir nästan inget töj av det. Lastar man den med 100 kg så blir det ca 2,5% last.
Har man 3 mm vajer så klarar den ca 800 kg, men man har ju mer än 5% last i fallet så det blir ju lite missvisande. Lastar du denna vajern med 100 kg har man ju över 12%.
När man ersätter en vajer så ersätter man ju inte den med samma dimension tamp, förutom Fredrik och några till förmodligen
, utan en 3 mm vajer brukar bli 8 mm tamp, 4 mm vajer brukar bli 10 mm tamp. Alltså man brukar ta samma som den gamla haländan.
Tex, Liros Racer dyneema uppger <1,5% töj
Den töjer ca 0,55% vid 5% brottslast vilket är likvärdigt med vajer.
Liros Racer dyneema 8 mm klarar 3800 kg. Det blir nästan inget töj av det. Lastar man den med 100 kg så blir det ca 2,5% last.
Har man 3 mm vajer så klarar den ca 800 kg, men man har ju mer än 5% last i fallet så det blir ju lite missvisande. Lastar du denna vajern med 100 kg har man ju över 12%.
När man ersätter en vajer så ersätter man ju inte den med samma dimension tamp, förutom Fredrik och några till förmodligen
, utan en 3 mm vajer brukar bli 8 mm tamp, 4 mm vajer brukar bli 10 mm tamp. Alltså man brukar ta samma som den gamla haländan.