Mashead och kryss.
Mashead och kryss.
Här kommer en fråga från en nybörjare.
Finns det själsående fockar till mastheadriggade båtar?
Jag funderar på en Forgus 31 men jag har hört att det blir väldigt jobbigt att kryssa inomskärs om man har mastheadrigg.
Finns det själsående fockar till mastheadriggade båtar?
Jag funderar på en Forgus 31 men jag har hört att det blir väldigt jobbigt att kryssa inomskärs om man har mastheadrigg.
Intressant fråga! Jag, också nybörjare, ska följa den här tråden och om jag får göra ett tillägg så är jag ute efter en lösning utan tvärställt "takräcke" på fördäck.
I förra nr. av PB. var det en herre som hade ett spinnakerarrangemang med en kort bom till förseglet som såg intressant ut.
I förra nr. av PB. var det en herre som hade ett spinnakerarrangemang med en kort bom till förseglet som såg intressant ut.
Rock 20
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
-
bassace
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Masthead och självslående fock
Hej,
När jag köpte min nuvarande båt var en av de viktigaste punkterna att jag skulle kunna segla ensammen, eller med gastar som inte var vana, och därför försvann matsheadriggade båtar från min lista.
Dessutom ville jag ha en båt som kunde segal på bara storen, bra ex vid angöring för segel, och att när det blåser upp så är det enklare att reva storen, än att ge sig upp på fördäck och skifta segel (om man inte har rulle förståss)
Det finns många jättebra båtar med masthead rigg, som både är bra seglare, bobåtar och till ett bra pris. Men för min del är enkelheten i att segla utan eller begränsad besättning (både numerärt och ibland kompetensmässigt) viktigt, samt att jag vill ha så stor kontroll som möjligt över segelsättningen från sittbrunnen.
Därav mitt val att välja en partialriggad båt, och som konstruerades med självslående fock (alternativt där optimal kryssvinkeln kan uppnås med eftermonterad självslående system,- dessa system är inte så komplicerade att eftermontera - men kolla först att båten fungerar väl med sådant system).
Hälsningar
När jag köpte min nuvarande båt var en av de viktigaste punkterna att jag skulle kunna segla ensammen, eller med gastar som inte var vana, och därför försvann matsheadriggade båtar från min lista.
Dessutom ville jag ha en båt som kunde segal på bara storen, bra ex vid angöring för segel, och att när det blåser upp så är det enklare att reva storen, än att ge sig upp på fördäck och skifta segel (om man inte har rulle förståss)
Det finns många jättebra båtar med masthead rigg, som både är bra seglare, bobåtar och till ett bra pris. Men för min del är enkelheten i att segla utan eller begränsad besättning (både numerärt och ibland kompetensmässigt) viktigt, samt att jag vill ha så stor kontroll som möjligt över segelsättningen från sittbrunnen.
Därav mitt val att välja en partialriggad båt, och som konstruerades med självslående fock (alternativt där optimal kryssvinkeln kan uppnås med eftermonterad självslående system,- dessa system är inte så komplicerade att eftermontera - men kolla först att båten fungerar väl med sådant system).
Hälsningar
Scanner 391 nr 142
Här har du en som lyckats med det du söker.
http://www.scampiforbundet.se/tips/elin ... llfock.htm
Hoppas det funkar med länk, annars kan du söka på självslående Scampi
Jag vet att det finns Flamingo 40 med självslående som funkar bra.
Alla masthead riggade båtar har inte lika dominerande försegel.
http://www.scampiforbundet.se/tips/elin ... llfock.htm
Hoppas det funkar med länk, annars kan du söka på självslående Scampi
Jag vet att det finns Flamingo 40 med självslående som funkar bra.
Alla masthead riggade båtar har inte lika dominerande försegel.
Herrarna är hjärtligt välkomna att hjälpa till och veva vid kryss i skärgården i sommar!bosseh skrev:Sant!Med bra teknik är det inte så jobbigt att få runt ett stort segel i slaget. Allt handlar om samspel mellan den som styr och den som skotar.
Autopiloten brukar vara duktig på att styra genom slagen!
Men jag varnar er - 60 % av totala segelarean i genuan och med babystag är inte kul!
Tyvärr handlar det mindre om teknik och mer om råvevande vid vinchen.
Så även om jag i princip föredrar en MH-riggad båt så skall man var medveten om att vissa 70-talsbåtar är klart o-kul vid skärgårdssegling.
Dessuom tappar man möjligheten att kunna segla för enbart storseglet:
Jag seglade min typiskt mastheadriggade Ballad med stor genua och liten stor i fem säsonger, oftast ensam och jag älskade båten och tyckte att det gick rätt bra även att kryssa där det var trångt.
Sedan bytte jag till Maxi 33 med partialrigg, och självslående fock som standard.
Vill inte byta tillbaka om man säger så...
Jag är en slöseglare, om jag hade en Ballad igen skulle jag gärna sätta självslående fock på den och ta en reducerad höjdtagning och fart för att i stället få den helsköna känslan av att kunna titta på hur vackra klipporna och skärgården är medan man kryssar utan att behöva göra mer än att styra hit och dit...och smutta på en pilsner som man inte behöver ställa ifrån sig...
Sedan bytte jag till Maxi 33 med partialrigg, och självslående fock som standard.
Vill inte byta tillbaka om man säger så...
Jag är en slöseglare, om jag hade en Ballad igen skulle jag gärna sätta självslående fock på den och ta en reducerad höjdtagning och fart för att i stället få den helsköna känslan av att kunna titta på hur vackra klipporna och skärgården är medan man kryssar utan att behöva göra mer än att styra hit och dit...och smutta på en pilsner som man inte behöver ställa ifrån sig...
Det är vanligt med dubbla främre undervant på en Forgus. Med dem går det att ha en självskotarskena och en maxad självskotande fock.
När man talar genua behöver man inse att det inte är bara ytan i m2 som räknas. Det är längden på det dragnade förliket som är minst lika viktigt. Att ett högsmalt segel ger mindre driv beror till stor del på att den är alldeles för smal upptill för att kuna ändra vindriktningen, och då drar inte seglet i övre tredjedelen.
Om man då skaffar t.ex. en fock med genomgående vertikala lattor som medger att seglet blir nästan lika brett i övre tredjedelen som en genua I skulle varit, så får man alltså ut i stort sett lika bra drag.
Så fort vinden blir lite öppnare och man har en stor genua samt lätter skapligt på skoten, så stänger man spalten mellan storsegel och genua i nedre tredjedelen av genuan. Deta sker inte alls lika mycket med en sådan självskotande fock, så då seglar oftast båten FORTARE med självskotaren än med genuan.
Jag har sett detta arrangemang på flera Ballader (som likaledes har dubbla främre undervant) och det verkade funka väldigt bra även i lätt vind.
En sådan självskotare med många genomgående lattor kan sys ganska bukig, och om vinden friskar så kan man rulla in den några varv så att en bukkompensator och den eller de främre lattorna tar bort bukigheten så man får ett föredömligt plant lite revat försegel, som faktiskt går att kryssa ganska bra med, självskotande OCH revat på samma gång.
Se bilder på hur ett sådant segel kan se ut (även om det på bilden sitter på en 7/8-rigg.)
http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/f ... lfock.html
När man talar genua behöver man inse att det inte är bara ytan i m2 som räknas. Det är längden på det dragnade förliket som är minst lika viktigt. Att ett högsmalt segel ger mindre driv beror till stor del på att den är alldeles för smal upptill för att kuna ändra vindriktningen, och då drar inte seglet i övre tredjedelen.
Om man då skaffar t.ex. en fock med genomgående vertikala lattor som medger att seglet blir nästan lika brett i övre tredjedelen som en genua I skulle varit, så får man alltså ut i stort sett lika bra drag.
Så fort vinden blir lite öppnare och man har en stor genua samt lätter skapligt på skoten, så stänger man spalten mellan storsegel och genua i nedre tredjedelen av genuan. Deta sker inte alls lika mycket med en sådan självskotande fock, så då seglar oftast båten FORTARE med självskotaren än med genuan.
Jag har sett detta arrangemang på flera Ballader (som likaledes har dubbla främre undervant) och det verkade funka väldigt bra även i lätt vind.
En sådan självskotare med många genomgående lattor kan sys ganska bukig, och om vinden friskar så kan man rulla in den några varv så att en bukkompensator och den eller de främre lattorna tar bort bukigheten så man får ett föredömligt plant lite revat försegel, som faktiskt går att kryssa ganska bra med, självskotande OCH revat på samma gång.
Se bilder på hur ett sådant segel kan se ut (även om det på bilden sitter på en 7/8-rigg.)
http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/f ... lfock.html
Ja, kan bara hålla med om att det är stor skillnad på MH och partial...
Vi har gjort den motsatta resan jämfört med Maxi33 och gått från 7/8 (Albin 78 ) till MH (Balladen). Vi visste givetvis om denna skillnad, och det var en sak man får väga in på Balladens minuskonto (som dock krossas av alla pluspoäng
).
Det är nästan makalöst vad "still" man står med bara stor. Kan ligga och driva i 1-2 knop, sen rullar man ut genuan och far iväg i 5-6...
Det finns en fördel med detta, och det är att man i princip aldrig behöver reva storen, detta i kombination med styvheten. Full stor + mindre och mindre försegel fungerar upp till alla vindstyrkor vi normalt seglar i (<15 m/s).
Hälsningar
Tommy
Vi har gjort den motsatta resan jämfört med Maxi33 och gått från 7/8 (Albin 78 ) till MH (Balladen). Vi visste givetvis om denna skillnad, och det var en sak man får väga in på Balladens minuskonto (som dock krossas av alla pluspoäng
Det är nästan makalöst vad "still" man står med bara stor. Kan ligga och driva i 1-2 knop, sen rullar man ut genuan och far iväg i 5-6...
Det finns en fördel med detta, och det är att man i princip aldrig behöver reva storen, detta i kombination med styvheten. Full stor + mindre och mindre försegel fungerar upp till alla vindstyrkor vi normalt seglar i (<15 m/s).
Hälsningar
Tommy
Hej!
Kul diskussion.
Mastheadriggade båtar seglar bäst på ett stort försegel och när vindstyrkan tilltar ska de först reva storseglet eftersom huvudmotorn är just förseglet. Vidare, under medel hård till hård vind seglandes kryss (bidevind) har en segelbåt mycket lovande verkan på grund utav att den lutar. Att ha mycket kraft i förseglet kompenserar för detta genom fallande verkan. Beroende på hur styv båten är räcker det vanligtvis vid hård vind med ett par rev på storseglet samt ett mindre försegel såsom fock vilken då givetvis kan utnyttja en självslående funktion.
Beroende på båt bör man alltid premiera god balans och lagom lut genom att reva i tid och i rätt ordning, grovt sett:
Masthead: storsegel, försegel, storsegel...
Partial: försegel, storsegel, försegel...
Ovanstående ger att en mastheadriggad båt lider av att utrustas med en självslående fock i medelhård vind på grund av obalans (lovgirig) och i lätt vind på grund av för lite power i båten.
Kul diskussion.
Mastheadriggade båtar seglar bäst på ett stort försegel och när vindstyrkan tilltar ska de först reva storseglet eftersom huvudmotorn är just förseglet. Vidare, under medel hård till hård vind seglandes kryss (bidevind) har en segelbåt mycket lovande verkan på grund utav att den lutar. Att ha mycket kraft i förseglet kompenserar för detta genom fallande verkan. Beroende på hur styv båten är räcker det vanligtvis vid hård vind med ett par rev på storseglet samt ett mindre försegel såsom fock vilken då givetvis kan utnyttja en självslående funktion.
Beroende på båt bör man alltid premiera god balans och lagom lut genom att reva i tid och i rätt ordning, grovt sett:
Masthead: storsegel, försegel, storsegel...
Partial: försegel, storsegel, försegel...
Ovanstående ger att en mastheadriggad båt lider av att utrustas med en självslående fock i medelhård vind på grund av obalans (lovgirig) och i lätt vind på grund av för lite power i båten.
Detta är en vanlig vanföreställning om mastheadbåtar, att man skall behålla en stor genua och reva storen.
Lovigirigheten kommer sig av att man har för mycket dragande segel i toppen av riggen, så att man drar båten framåt med (i princip) en dragkraft utanför reingen.
Men den stora överlappande genua kommer dessutom draget i den alltför långt akterut och de flesta genuor har för mycket buk i toppen för frisk vind.
Släpper man ner storen lite på dess skotskena och rullar in genuan (eller i detta fall den självslående focken) kommer försegelts drag att vara LÅNGT för om masten och båten blir mycket mindre lovgirig än med stor genua och revad stor.
MAO funkar det excellent att ha en självskotare på en mastheadrigg, och att segla effektivt men en delvis inrullad självskotare, samt orevad stor.
(På den tiden jag hade Ballad hade jag i stället en högsmal fock som fyllde bara förtriangeln, med långa kraftiga lattor, den översta genomgående. Den gick att halsa ett hack lägre än fullt, vilket ungefärligt skulle motsvara en delvis inrullad självskotare. Båten seglade gudomligt med detta och höghalsad fock i uppåt 18 m/s och orevad stor, utan lovgirighet.)
Lovigirigheten kommer sig av att man har för mycket dragande segel i toppen av riggen, så att man drar båten framåt med (i princip) en dragkraft utanför reingen.
Men den stora överlappande genua kommer dessutom draget i den alltför långt akterut och de flesta genuor har för mycket buk i toppen för frisk vind.
Släpper man ner storen lite på dess skotskena och rullar in genuan (eller i detta fall den självslående focken) kommer försegelts drag att vara LÅNGT för om masten och båten blir mycket mindre lovgirig än med stor genua och revad stor.
MAO funkar det excellent att ha en självskotare på en mastheadrigg, och att segla effektivt men en delvis inrullad självskotare, samt orevad stor.
(På den tiden jag hade Ballad hade jag i stället en högsmal fock som fyllde bara förtriangeln, med långa kraftiga lattor, den översta genomgående. Den gick att halsa ett hack lägre än fullt, vilket ungefärligt skulle motsvara en delvis inrullad självskotare. Båten seglade gudomligt med detta och höghalsad fock i uppåt 18 m/s och orevad stor, utan lovgirighet.)
Kul, fast vi kanske kommer ifrån ämnet lite, är skyldig själv
Givetvis är det fördelaktigt att ha segelcentrum långt fram på förseglet, vilket mindre försegel har. Samtidigt som jag tidigare sade så behöver det inte vara någon nackdel med självslående i hård vind (eller egentligen fock). Storen måste så klart inte revas utan kan twistas (lite meckigt på masthead) och köras lite på 'lattdraget' (storen ned i lä) i hård vind för att få bort lovande verkan (från kraft utanför relingen). Nu frångick jag mina tidigare generella regler lite
men hade i tanke den ovane för vilken det kan vara enklast att reva storen. Många av dessa kör redan från början också genua 2. Beror mycket på storseglets storlek i jämförelse med valt försegel.
Dock kan också en genua också twistas genom att föra skotpunkterna akteröver och på så sätt sänka segelcentrum (kraftcentrum i seglet) och minska genuans lovande verkan (inte lika långt ut från relingen). En genua 1:a kan vara svårhanterlig men en genua 2 borde kunna göra jobbet mycket bra.
Men med fokus på bidevind och med ovanstående resonemang tror jag att man måste vara en skicklig seglare med sin självslående om man ska slå likadana båtar med genua 1 eller 2 i lätt till medelvind. Hårdare vind borde vara mer egalt.
I och för sig kan en fördel med fock vara för vissa båtar att den skotas till en bättre vinkel än genuan (kanske tack vare självslående funktion!) och tillåter en att gå mycket högre mot vinden. Båten går mycket högre men lite långsammare. Vad som är optimalt beror på båt, seglingssätt, sjö och segel
Givetvis går det bra att segla med fock (och självslående) på matsheadriggad, mest bara att det inte alltid är optimalt för de lättare vindregistrena där semesterseglingen nämnd från början nog helst sker.
Givetvis är det fördelaktigt att ha segelcentrum långt fram på förseglet, vilket mindre försegel har. Samtidigt som jag tidigare sade så behöver det inte vara någon nackdel med självslående i hård vind (eller egentligen fock). Storen måste så klart inte revas utan kan twistas (lite meckigt på masthead) och köras lite på 'lattdraget' (storen ned i lä) i hård vind för att få bort lovande verkan (från kraft utanför relingen). Nu frångick jag mina tidigare generella regler lite
Dock kan också en genua också twistas genom att föra skotpunkterna akteröver och på så sätt sänka segelcentrum (kraftcentrum i seglet) och minska genuans lovande verkan (inte lika långt ut från relingen). En genua 1:a kan vara svårhanterlig men en genua 2 borde kunna göra jobbet mycket bra.
Men med fokus på bidevind och med ovanstående resonemang tror jag att man måste vara en skicklig seglare med sin självslående om man ska slå likadana båtar med genua 1 eller 2 i lätt till medelvind. Hårdare vind borde vara mer egalt.
I och för sig kan en fördel med fock vara för vissa båtar att den skotas till en bättre vinkel än genuan (kanske tack vare självslående funktion!) och tillåter en att gå mycket högre mot vinden. Båten går mycket högre men lite långsammare. Vad som är optimalt beror på båt, seglingssätt, sjö och segel
Givetvis går det bra att segla med fock (och självslående) på matsheadriggad, mest bara att det inte alltid är optimalt för de lättare vindregistrena där semesterseglingen nämnd från början nog helst sker.
- Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
delete
Senast redigerad av 1 Guitar Nilsson, redigerad totalt 0 gånger.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.