hej,
jag undrar ifall det finns några regler man måste tänka på när man lägger i en förtöjningsboj (västkusten)? Tror inte det finns någon som har vattenrätten där jag ska lägga den men jag vet inte. Tacksam för alla svar.
// Viktor Nordgren
förtöjningsboj - regler?
Vad kan hända?
Du blir ertappad, länstyrelsen eller kommunen skriver brev hem och så blir du antagligen uppmanad att dra upp bojen och packa dig i väg innan du får böter, men någon form av sanktion lär det bli. Det räcker ju att man hyr in en arbetsbåt med två man och tar upp bojen på din bekostnad, så blir det ekonomiskt surt. Du lär inte hamna i fängelse
Vattenrättsinnehavaren bestämmer över sitt eget vatten, "allmänt vatten" kan kommunen bestämma över. Länsstyrelsen, miljövårdsverket och sjöfartsverket kan också lägga sig i - försök lägga en förtöjningsboj i en farled eller ett fågelskyddsområde får du se... .-)
Det verkliga, vettiga skälet att ta det lugnt med att lägga ut bojar är att runt bojsänket sveper bojlinan/kättingen en stor cirkel där bottenvegetationen förstörs. Det här anser man (rätt självklart) är olämpligt, men i det stora hela är det naturligtvis en närmast omätbar påverkan. Att ankra (det får man!) är inte heller utan påverkan, om man är så principiell.
Ring (eller hellre, maila eller skriv) till kommunen och be om anvisningar för var du får lägga en boj. Är du av den andra ullen, be om besked var det är förbjudet att lägga en boj. Sedan fattar du i alla fall ett informerat beslut.
Du blir ertappad, länstyrelsen eller kommunen skriver brev hem och så blir du antagligen uppmanad att dra upp bojen och packa dig i väg innan du får böter, men någon form av sanktion lär det bli. Det räcker ju att man hyr in en arbetsbåt med två man och tar upp bojen på din bekostnad, så blir det ekonomiskt surt. Du lär inte hamna i fängelse
Vattenrättsinnehavaren bestämmer över sitt eget vatten, "allmänt vatten" kan kommunen bestämma över. Länsstyrelsen, miljövårdsverket och sjöfartsverket kan också lägga sig i - försök lägga en förtöjningsboj i en farled eller ett fågelskyddsområde får du se... .-)
Det verkliga, vettiga skälet att ta det lugnt med att lägga ut bojar är att runt bojsänket sveper bojlinan/kättingen en stor cirkel där bottenvegetationen förstörs. Det här anser man (rätt självklart) är olämpligt, men i det stora hela är det naturligtvis en närmast omätbar påverkan. Att ankra (det får man!) är inte heller utan påverkan, om man är så principiell.
Ring (eller hellre, maila eller skriv) till kommunen och be om anvisningar för var du får lägga en boj. Är du av den andra ullen, be om besked var det är förbjudet att lägga en boj. Sedan fattar du i alla fall ett informerat beslut.
Anders S
Detta kan man lätt undvika genom att ha ett flöte någon eller några meter upp på kättingen/linan så att den delen närmast stenen alltid är vertikal och sträckt. Dessutom minskar man på så sätt också slitaget på kätting/lina.Anders S skrev: .....att runt bojsänket sveper bojlinan/kättingen en stor cirkel där bottenvegetationen förstörs...
Att göra på detta sätt kanske också kan vara ett argument i ens kontakter med myndigheter om man nu tänke lägga ut en "vit" boj
Ja, så gör t ex Kryssarklubben för att minimera påverkan och slitage. Men tyvärr sveper linan/kättingen ändå en cirkel runt bojsänket när det blåser såpass att linan sträcks (i det här fallet) ner. (Anledningen är att bojtyngden vanligen ligger djupt nedsjunken). Effekten är naturligtvis helt obetydlig i den stora miljökonkursen, men argumentet har använts av miljövännerna, och rent sakligt är det korrekt.Eilean skrev:Detta kan man lätt undvika genom att ha ett flöte någon eller några meter upp på kättingen/linan så att den delen närmast stenen alltid är vertikal och sträckt. Dessutom minskar man på så sätt också slitaget på kätting/lina.Anders S skrev: .....att runt bojsänket sveper bojlinan/kättingen en stor cirkel där bottenvegetationen förstörs...
Att göra på detta sätt kanske också kan vara ett argument i ens kontakter med myndigheter om man nu tänke lägga ut en "vit" boj
Personligen tror jag att övriga "bojproblem" är viktigare. Har man boj behöver man en jolleplats, man behöver en parkeringsplats om man kör bil till stranden, det uppstår kanske avfalls- och skräpproblem vid jolleplatsen, någon är markägare på denna plats och vill inte (behöver inte tåla) jolleuppläggning - listan på bra skäl att inte "vildboja" kan göras ganska lång.
Men nog vore det bra om man ordnade sådana möjligheter som alternativ till marinor, men det skulle i så fall inte kunna bli bli alldeles gratis. Men det kommer ju delvis att stå i motsats till kommersiella intressen (som nog vill ha marinor och större avgifter) och kommunen, som skall tjäna många herrar, och absolut inte får priskonkurrera med företagen på orten.
Anders S
SXK:s västkustkrets senaste bojteknik innbär att man genom bojstenen har flera kraftiga polyetenrör av vattenledningstyp som sticker upp flera meter, med polyesterlinan inuti. Det hela är så styvt att linan aldrig kommer i kontakt med botten. Under vatten finns heller inget av metall alls utom själva bojens stång, men detta är ett rör genom vilket linan går upp och säkras på ovansidan.
Denna lösning blir mycket långlivad och ger snarast ett positivt bidrag till miljön genom att så många arter växer på linor osv.
Denna lösning blir mycket långlivad och ger snarast ett positivt bidrag till miljön genom att så många arter växer på linor osv.
Men hur gör då SXK för att få lägga i sina bojar?
Frågar de snällt, och i så fall vem? Jag lurar också på om vattenledningsröret (avloppsrör?) är U-format, och linan går dubbel, eller om man underhåller genom att lyfta upp och kolla/byta?
(De här bojarna ligger i från vår till höst och brukas rätt hänsynslöst av både små och stora båtar. Även om man själv bara tillfälligt ligger vid dem, så är brukandetrycket så hårt att de används konstant. Det som fungerar på en SXK-boj bör fungera för vem som helst.)
Frågar de snällt, och i så fall vem? Jag lurar också på om vattenledningsröret (avloppsrör?) är U-format, och linan går dubbel, eller om man underhåller genom att lyfta upp och kolla/byta?
(De här bojarna ligger i från vår till höst och brukas rätt hänsynslöst av både små och stora båtar. Även om man själv bara tillfälligt ligger vid dem, så är brukandetrycket så hårt att de används konstant. Det som fungerar på en SXK-boj bör fungera för vem som helst.)
Anders S
När det gäller Bohuslän så tror jag inte det finns en kustkommun som i sina lokala föreskrifter tillåter permanenta bojar för båtar att ligga på svaj (oberoende av vem som är markägare). Därutöver finns det områden som är utpekade av Länsstyrelsen som naturskyddsområden och liknande. Där råder också förbud mot att lägga ut bojar.
Varför detta förbud? Ett skäl är påverkan på den marina miljön som redan har påtalats. Det kan tyckas som att en enstaka boj (med en kätting som släpar runt) inte gör så mycket. Men, om man tänjer en hel vik med bojar så blir effekten en helt annan. Dessutom, marinor och bojar ligger oftast i områden som är yngelkammare för fisk. Även om det skulle finnas sätt att minimera dessa effekter (som flera har beskrivit) så är det förstås ett problem med att övervaka att folk verkligen gör på det sättet.
Andra skäl har också tagits upp här. Det måste finnas någon planering när det gäller trafik, parkering, hantering av av avfall etc. Det är inte svårt att föreställa sig att med dagenspriser på båtplatser, och tillgänglighet, att många skulle välja att lägga ut en boj om möjligheten fanns. Det skulle också påverka tillgängligheten till vissa områden, och det är ett ytterligare skäl till att vara restriktiv med bojar. SXK har självklart sökt och fått tillstånd till sina bojar.
Så, det går ju alltid att söka om tillstånd hos din kommun men jag bedömer chansen som väldigt liten att det går igenom. Lägga ut bojen i vilket fall och se vad som händer? Jag tror att det finns ett stort antal människor som tycker att dom tvingas betala ockerpriser för sina bryggplatser och gärna hade kunna tänka sig en egen boj, men avstått på grund av kännedom om regelverk och underliggande motiveringar. Tror du dom stillatigande skulle se dig ro ut till din båt ute vid bojen?
Per
Varför detta förbud? Ett skäl är påverkan på den marina miljön som redan har påtalats. Det kan tyckas som att en enstaka boj (med en kätting som släpar runt) inte gör så mycket. Men, om man tänjer en hel vik med bojar så blir effekten en helt annan. Dessutom, marinor och bojar ligger oftast i områden som är yngelkammare för fisk. Även om det skulle finnas sätt att minimera dessa effekter (som flera har beskrivit) så är det förstås ett problem med att övervaka att folk verkligen gör på det sättet.
Andra skäl har också tagits upp här. Det måste finnas någon planering när det gäller trafik, parkering, hantering av av avfall etc. Det är inte svårt att föreställa sig att med dagenspriser på båtplatser, och tillgänglighet, att många skulle välja att lägga ut en boj om möjligheten fanns. Det skulle också påverka tillgängligheten till vissa områden, och det är ett ytterligare skäl till att vara restriktiv med bojar. SXK har självklart sökt och fått tillstånd till sina bojar.
Så, det går ju alltid att söka om tillstånd hos din kommun men jag bedömer chansen som väldigt liten att det går igenom. Lägga ut bojen i vilket fall och se vad som händer? Jag tror att det finns ett stort antal människor som tycker att dom tvingas betala ockerpriser för sina bryggplatser och gärna hade kunna tänka sig en egen boj, men avstått på grund av kännedom om regelverk och underliggande motiveringar. Tror du dom stillatigande skulle se dig ro ut till din båt ute vid bojen?
Per
SXK ställer ut sitt bojkoncept i år på båtmässan i Göteborg.
Bojstenen på 1,5 ton har ett vertikalt hål i vilket två koncentriska polyetenplaströr går, och det mindre är slitsat i botten som armarna på en bläckfisk. Det klenare inre röret sticker upp lite mer än en meter på ovansidan. Inne i detta går en enkel grov plastad polyuesterlian (sk. moringslina). Under bojstenen slås en kraftig stoppknop.
Den bedömda livslängden är mycket stor.... det finns några detaljer jag skulle vilja utveckla lite till , men det är petitesser egentligen, t.ex. att slitsa inre poyetenrörets övre mynning någon decmeter så att det absolut inte kan bildas en nötande kant där.
Linan har sedan ett flöte en bit upp, närmre ytan, och bojen har en tyngd så den står upp.
Med detta arrangemang finns INGA metalldelar nere i vattnet som inte kan inspekteras/bytas.
Linan har ingen som helst kontakt med botten utan utgör i stället en trevlig och nyttig bosättningsplats för diverse biologiska kreatur. Så med detta utförande är inte bojen någon belastning på naturen, tvärtom.
Bojstenen på 1,5 ton har ett vertikalt hål i vilket två koncentriska polyetenplaströr går, och det mindre är slitsat i botten som armarna på en bläckfisk. Det klenare inre röret sticker upp lite mer än en meter på ovansidan. Inne i detta går en enkel grov plastad polyuesterlian (sk. moringslina). Under bojstenen slås en kraftig stoppknop.
Den bedömda livslängden är mycket stor.... det finns några detaljer jag skulle vilja utveckla lite till , men det är petitesser egentligen, t.ex. att slitsa inre poyetenrörets övre mynning någon decmeter så att det absolut inte kan bildas en nötande kant där.
Linan har sedan ett flöte en bit upp, närmre ytan, och bojen har en tyngd så den står upp.
Med detta arrangemang finns INGA metalldelar nere i vattnet som inte kan inspekteras/bytas.
Linan har ingen som helst kontakt med botten utan utgör i stället en trevlig och nyttig bosättningsplats för diverse biologiska kreatur. Så med detta utförande är inte bojen någon belastning på naturen, tvärtom.