Hund eller Hunn?

[Gunnar Buhre]

Tjoflöjt!
"HUNDSVOTT benämnes ibland den fasta parten af en talja eller gina*.
*gina; kallas en talja med två minst tvåskifviga block"

Ur Båtseglareordbok Carl Smith 1899 (faksimil 1974).
.

Hm. Kan man då säga att ett fiolblock med två skifvor är en gina?
Då har jag nått nytt jag med säkerhet kan påstå.

"Talja, tvänne block förenade med en tross, som kallas
taljelöpare."
Ur Båtseglareordbok Carl Edvard Smith 1899
Som jag förstår det är en gina en fyrskuren (eller mer) talja.

[Guitar Nilsson]

Eftersom kicktaljan är fyrskuren kan jag benämna den gina. Fast fiolblock fanns nog inte när boken skrevs.

[Rudi]

Rudi, jag tänkte faktiskt att då detta till stor del blivit en nordsvensk (=norr om Markaryd) diskussion, så skulle den omnämnda Uppsalafilosofin passa in. Dessutom har diskussionen antagit former som förvånar i största allmännhet. Men, det finns också fler sätt att se på detta med verkligheter:
- fysiskt perspektiv: i tex kvantmekansik teoribildning beskrivs verkligheter som är samtidiga med den av oss upplevda (den sk Newtonska verkligheten), men som är totalt annorlunda.
- litterärt perspektiv: ta i stort sett vilken skönlitterär bok som helst, och si, många av de verkligheter som återfinnes där skiljer sig väsentligt från den av mig upplevda.

Nå, för att inte göra diskussionenen totalt metafysisk kan jag (tillfälligt) gå med på att block, taljor och fästanordningar projiceras på ett semantiskt plan.


Alla ni som är så säkra på en given stavning och tolkning av ett ord (här hundsvott / hunnsvott). Vad säger ni om att angöra en brygga? Och vad är en sjömil? Bägge dessa begrepp kan ni säkert hitta meningar om i en gammal bok. Det som står i dessa böcker kan ha varit sant då (fast det vet vi inte riktigt), men är absolut inte riktigt lika sant idag: bägge de här nämnda begreppen (angöra, sjömil) används idag också i andra betydelser än vad som anges i äldre litteratur.

next?

Eventuella samtida verkligheter är delar av verkligheten som helhet. Olika upplevelser av verkligheten bevisas vid i stort sett varje mänsklig oenighet i en fråga. Därav de olika beskrivningarna.

Förresten, apropå ingenting särskilt, har du läst A. Jarrys mästerliga stycke "Guds yta", i vilket han projicerar Gud på ett tvådimensionellt plan?
Jarry var faktiskt fackmatematiker. Jag tror det är Claes Hylinger som översatt.

Rudi

[Jaramaz]

medger att denna tråd tagit sig patafysiska dimensioner. Guds Yta har jag missat - Kung Ubu såklart, och det som finns i pf antalogin.

Däremot tvivlar jag starkt på att Jarry var matematiker. Mitt intryck (minnesbilder av det jag en gång läst) är att Jarry var den obotlige slarvern av sin tid, med Absinthe och hela köret - vilket är svårt att kombinera med matematik.
Kanske tänker du på Galoise? Som införde / upptäckte gruppteori. Han hade ett spännande livsöde, han - kanske "införde" är fel ord med tanke på det.

Och då nårmar vi oss sakteliga det där med att verkligheten skulle vara en, som ett superset av undermängderna {verkligheter}. Kan man ju tänka sig, men frågan är om inte detta också bara är en semantisk fint, mängden måste vara oändlig, och därmed tex inte greppbar.

Anders trick med att hänvisa till att det är enklare att söka på internet genom att använda sedvanlig stavning har en del brister (förtjänsterna är uppenbara): cirkelbevis, utplattning av språket samt - värst kanske- automatisk stavningskorrigering.

Eller, kort: tveksamt om det går att knyta ihop denna säck.

[Rudi]

(Slog upp Jarry i Torsten Ekboms "Experimentfälten". Där beskrivs han som en duktig matematiker som noggrant följde naturvetenskapens utveckling. Han var som du säger även en högt kvalificerad fyllhund, som malträterade, för att inte säga hundsfotterade sin hjärna med enorma mängder absint. Detta hade nog en gynnsam inverkan på hans konst, men han blev inte gammal.)

Rudi

[Jaramaz]

Vilket fullständigt visar den patafysiska dimensionen på detta forum!
Patafysik - de inbillade lösningarnas vetenskap.

Rudi, hade det inte varit lite mer relevant med att en matematiker eller åtminstonde naturvetare uttalade sig om Jarrys ev insatser på det matematiska området?

Jarry finns inte omnämnd i de matematiska standardverken, inte öht. Finns inget omnämnt (någonstans som jag känner till) att han verkade som matematiker, i meningen tillförde något eller anställd som.
Det är nog så att Jarry var mycket inspirerad av sin osympatiske fysiklärare, som lär ha stått som modell för Ubu (personen). Och som barn av sin tid, när matematik och fysik fullkomligt exploderade, så var han säkert intresserad.

[Rudi]

Jag har inte påstått att Jarry räknas som en stor matematiker. Däremot lär visst kalkylerna i Guds yta vara fullständigt korrekta. De verbalt framställda premisserna är naturligtvis fullständigt fantasifulla. Annars hade det ju blivit fullständigt meningslöst. Som humor betraktat.

Rudi