Mast i aktern

[bohj]

Nu har jag tagit upp båten. Den har fungerat bra det enda problemet har varit utombordsmotorn. De flesta utombordare är ju bara smäck som inte är gjorda för havet. Finns det någon som fungerar i alla väder?

[bohj]

Varför kommer det inga nya konstruktioner. Har alla snöat in på bermudasrigg. Båtnytt efterlyste något nytt för några år sedan, men jag har inte sett något. Har utvecklingen stannat eller är dataålderns folk för bekvämt.

[Guitar Nilsson]

Nu har jag tagit upp båten. Den har fungerat bra det enda problemet har varit utombordsmotorn. De flesta utombordare är ju bara smäck som inte är gjorda för havet. Finns det någon som fungerar i alla väder?

Om man servar en utombordare som inte är typ urgammal brukar de väl knalla på nästan hur länge som helst. Det kan vara värre med gamla dieslmotorer.

[bosseh]

Varför kommer det inga nya konstruktioner. Har alla snöat in på bermudasrigg. Båtnytt efterlyste något nytt för några år sedan, men jag har inte sett något. Har utvecklingen stannat eller är dataålderns folk för bekvämt.

Båtägare är nog väldigt konservativa, skulle man bygga något annorlunda, hur bra den än är, så kan man troligen aldrig sälja det. Många båtkonstruktörer är väl inget annat än designers? De är duktiga på att rita vackra linjer med rin, suggor och blyertspennor. Få har väl en gedigen teknisk utbildning, det finns ju en del exempel på att man inte kunnat räkna speciellt bra, tex när man tvingats montera blyplattor för att båten lutar redan från början.
Till det har vi någon slags national-idioti, som tex nästan förbjöd användning av vindruta på segelbåt, katamaraner osv. Dylika idiotier försvinner med tiden men inte går det fort.

[Kjelle]

Jag kan rekommendera Marchajs bok Sail performance. Där finns ett kapitel om olika segeltyper och deras egenskaper. Där verkar "krabb-klo"-riggen (och segel) vara intressant med bättre egenskaper än Bermudariggen.

Två- och treskrovsseglare experimenterar ju med vingsegel. Hans-Jyrgen Saass skissade på intressanta kombinationer mellan Bermuda och vingsegel.

Det finns dock en rad fördelar med vår traditionella Bermudarigg; Masten mitt i båten (ungefär i båtens centrum och ett segel på varje sida. Det är enkelt att få balans i båten med skotning och revning. Det är enkelt att stötta masten (liten vikt till väders).

[Anders S]

Det finns ju en alternativ förklaring till att segelbåtar ser ut som de gör: De skall fungera i mycket varierande sjö- och vindförhållanden, och dessutom vara rimligt trygga i extrema förhållanden. Den specialiserade båten klarar sig därför inte i längden, även om den naturligtvis kan vara överlägsen under specifika förutsättningar.

Ett annat tecken på att segelbåtar är sk "optimerad teknik" är att även om man använder verkligt utstuderad design och dito material, så får man ytterst begränsade prestandökningar. Att exempelvis sätta masten längre bak (eller fram!) ger ju bara marginella prestandaförbättringar. Om någon nu säger att det är stor skillnad, etc etc - tänk då på att vi seglare är fostrade att tro att 2 % prestandaökning är signifikant och att 5-8 % är riktigt stor skillnad.

[bosseh]

Något revolutionerande förbättring av prestanda är nog inget att hoppas på men saker som ökar bekvämlighet hantering etc finns det mycket plats för.
Titta på Ljungströmmarna, Freedom båtaran med sina ostagade master och wishbone bommar. Eller vilken uppståndelse en flerskrovsseglare skulle väckt bara för 40 år sen. Bipodmasten borde vara intressant sätt två stycken och segla två genuer. En akterligt palcerad mast av bipod-typ kan fälls snabbt och enkelt för kanalfärder, titta på www.dieselducks.com, det är visserligen inte riktiga seglare men borde passa ganska många båtägare.
Enligt min mening är väl annars gaffelriggen den bästa, den är lätthanterlig, säker och kan anpassas rådande väderlek - i lätta vindar satte man toppseglen och i hårt väder sänkte man topstången. Räknar man dödvikt per besättningsman så är gaffel riggen överlägsen.
Sen finns ju utmaning ingen lyckats med: snabbrevade råsegel (rullgardiner?)
Fram för fler roliga idéer!

[Kjelle]

tänk då på att vi seglare är fostrade att tro att 2 % prestandaökning är signifikant och att 5-8 % är riktigt stor skillnad.

De flesta deplacerande segel(fritids-)båtar når sin maximala fart (enligt vattenlinjens längd) vid 6 - 8 m/ t o m vid lägre vind. Alla försök att få ut mer effekt ur vinden strandar på (OBS vits) att båten kränger och den effektiva drivande segelytan minskar. Den vinst som kan erhållas - som Anders påpekar - utgör någon % i fartökning ofta med stor obekvämlighet som följd.

Vinst av betydelse kan däremot göras om man kan forma rigg och segel så att man kan gå närmare vinden på kryss med bibehållen fart över grund.

Om man vill segla fort (i absoluta tal) ska man nog först fundera över vilket skrov man bör ha och kanske välja en flerskrovsbåt. Å andra sidan - som Anders återigen påpekar - specialarna har ofta nackdelar som kan vara svåra att komma till rätta med. Som exempel kan nämnas katamaranernas brist på självrätning och att vågor slår i bryggan mellan skroven.

[Seawolf]

Varför kommer det inga nya konstruktioner. Har alla snöat in på bermudasrigg. Båtnytt efterlyste något nytt för några år sedan, men jag har inte sett något. Har utvecklingen stannat eller är dataålderns folk för bekvämt.

Hmmm.... Intressant. Det kanske är minst lika fruktbart att undersöka om inte det är bättre med hjul som inte är runda också?

[bohj]

Med den stagning jag har i aktern behöver jag aldrig vara rädd för mastbrott hur hårt det än blåser. Båten lutar inte heller med det skrov jag har utan en massa blyskrot att släpa på. Det är ett par av fördelarna, övriga kan ni läsa om på Brian Eilands hemsida. Vill man vara bakåtsträvare så kan man ju fortsätta köra med Ottomotorn och kärnkraftverk med 30 % verkningsgrad m.fl urgamla uppfinningar som hindrar utvecklingen.

[bohj]

Med den stagning jag har i aktern behöver jag aldrig vara rädd för mastbrott hur hårt det än blåser. Båten lutar inte heller med det skrov jag har utan en massa blyskrot att släpa på. Det är ett par av fördelarna, övriga kan ni läsa om på Brian Eilands hemsida. Vill man vara bakåtsträvare så kan man ju fortsätta köra med Ottomotorn och kärnkraftverk med 30 % verkningsgrad m.fl urgamla uppfinningar som hindrar utvecklingen.

[Peter_K]

Eftersom båten inte kan luta blir påfrestningarna stora på masten i sidled. Då du på de bilder jag sett saknar spridare undrar jag hur du menar att du kan hindra mastbrott pga knäckning vid t ex ditt stativ?

[Guitar Nilsson]

Cooolt!

[bohj]

Detta är bara en prototyp. Nästa bygge blir dubbelt så stor ca 10 x 4m, med en ruff med höj och sänkbart tak. Masten skall luta 20 grader bakåt, för att få mer segelyta och mindre belastning. Naturligtvis blir det ett fackverksbygge typ telemast. Man kan ju inte få någon styrka i en mast av ett rör eller en trämast, eventuellt blir det två parallella segel med en T-formad mast med rullsegel. Det finns mycket att utveckla om intresset finns.

[Guitar Nilsson]

Intresse har du väl?