Får inte fart på eländet??? vad skall jag kolla på?
Kolla in
http://v3.espacenet.com/textdoc?DB=EPOD ... 345791&F=0
Denna typ av yta ger enligt patentet storleksordningen 10% lägre strömningsmotstånd än en spegelblank yta.
Översatt till kölsegelbåtar skall räfflorna för fartområdet 4-7 knop ha 0.2 mm inbördes avstånd och 0.1 mm höjd, samt att de kan få vara orienterade max +/- 10 grader fel i förhållande till vattenströmningen.
Vill du veta mer om hur man rent praktiskt gör för att få fram något som likna dessa räfflor så maila oss.
www.batteknik.se
http://v3.espacenet.com/textdoc?DB=EPOD ... 345791&F=0
Denna typ av yta ger enligt patentet storleksordningen 10% lägre strömningsmotstånd än en spegelblank yta.
Översatt till kölsegelbåtar skall räfflorna för fartområdet 4-7 knop ha 0.2 mm inbördes avstånd och 0.1 mm höjd, samt att de kan få vara orienterade max +/- 10 grader fel i förhållande till vattenströmningen.
Vill du veta mer om hur man rent praktiskt gör för att få fram något som likna dessa räfflor så maila oss.
www.batteknik.se
hmmm, var det inte ett Americas Cup syndikat som testade med räfflad botten för ett antal år sedan, men upptäckte att det var för dyrt (var tvunget att vara perfekt) för att motivera en tveksam fartökning?Seawolf skrev: Denna typ av yta ger enligt patentet storleksordningen 10% lägre strömningsmotstånd än en spegelblank yta.
Nej, det är effektivt, så effektivt att det är förbjudet i kappseglingsreglerna (regel 53)
I segelbåtssammanhang är ju (det vet vi alla) jätteintressant att minska friktionsmotståndet i lättvind och kan man få ner det med 10 procent så är det (då och där) värt flera lyspinnar...
Man kan få en approximation av den här ytan genom att måla ett sista lager med utspädd bottenfärg (på en slät yta) med en målardyna. Graden av spädning/temp/torktid avgör hur "lagom randigt" man kan få det. Det är tveksamt om det sättet att få en (kanske!) snabbare yta går att beivra enligt regel 53, men att gjuta skrovet med perfekta räfflor, eller fräsa in dem är helt klart mot den regeln. Man skulle kunna slipa med grovt slippapper, men det verkar väl sundare att bygga upp, inte slipa ner.
För att avgöra strömningen runt skrovet föreslår jag att man tejpar 1500 korta garnstumpar på undervattenskroppen, ställer båten i förväntad vindriktning och inväntar stormen Gullbert (sk "grön vindtunnel"). Då tar man ett foto, väntar till stormen har rensat i ryamattan, plockar av de sista och målar efter fotot till våren...
I segelbåtssammanhang är ju (det vet vi alla) jätteintressant att minska friktionsmotståndet i lättvind och kan man få ner det med 10 procent så är det (då och där) värt flera lyspinnar...
Man kan få en approximation av den här ytan genom att måla ett sista lager med utspädd bottenfärg (på en slät yta) med en målardyna. Graden av spädning/temp/torktid avgör hur "lagom randigt" man kan få det. Det är tveksamt om det sättet att få en (kanske!) snabbare yta går att beivra enligt regel 53, men att gjuta skrovet med perfekta räfflor, eller fräsa in dem är helt klart mot den regeln. Man skulle kunna slipa med grovt slippapper, men det verkar väl sundare att bygga upp, inte slipa ner.
För att avgöra strömningen runt skrovet föreslår jag att man tejpar 1500 korta garnstumpar på undervattenskroppen, ställer båten i förväntad vindriktning och inväntar stormen Gullbert (sk "grön vindtunnel"). Då tar man ett foto, väntar till stormen har rensat i ryamattan, plockar av de sista och målar efter fotot till våren...
Anders S
Det finns försök med räfflor på botten gjorda i Hamburg där det framkommit att räfflorna bara behöver ligga inom +- 10 grader från strömningsriktningen. Jag har kontakt med en av forskarna bakom dessa försök, och han har påpekat detta.
Den som själv vill prova metoden kan göra jämförande prover på så vis att man under tämligen vindstilla i lugnt vatten kör båten med motor i nära skrovfart, stoppar motorn, slår i backen kort för att säkra att foldingpropellern slår ihop. Sen mäter man tiden det tar tills farten går ned från t.ex. 4 knop till 2 knop.
Detta kan man sen jämföra med tiden vid samma prov minst 4 veckor senare då bioslem gjort att räfflorna inte längre verkar. Det skall synas en viss skillnad.
Den som själv vill prova metoden kan göra jämförande prover på så vis att man under tämligen vindstilla i lugnt vatten kör båten med motor i nära skrovfart, stoppar motorn, slår i backen kort för att säkra att foldingpropellern slår ihop. Sen mäter man tiden det tar tills farten går ned från t.ex. 4 knop till 2 knop.
Detta kan man sen jämföra med tiden vid samma prov minst 4 veckor senare då bioslem gjort att räfflorna inte längre verkar. Det skall synas en viss skillnad.
Om man vill skilja på teori och praktik - känner du till någon svensk toppbåt som gör på något annat sätt än att få till en så slät yta som möjligt?
Och om man inte gör det i AC, TP52 eller IMS så känns det ju onödigt att fundera på det inför tisdagsseglingarna?
J/109 SWE-326 "Blur" http://www.blur.se
Och om man inte gör det i AC, TP52 eller IMS så känns det ju onödigt att fundera på det inför tisdagsseglingarna?
J/109 SWE-326 "Blur" http://www.blur.se
Räfflor kanske funkar i laboratorie miljö men en seglebåt går ju minst sagt dynamiskt genom vattnet. Det gungar och kränger så dom där räfflorna lär ju ha en bromsande effekt med.
Och en grogrund för beväxning med skulle jag tro.
Det är illa nog som det är med slät botten.
Nej på med leopardtangan och dyk i..
Det är bara att svabba av botten.
Och en grogrund för beväxning med skulle jag tro.
Det är illa nog som det är med slät botten.
Nej på med leopardtangan och dyk i..
Det är bara att svabba av botten.
Räfflorna fungerar. Det är därför kappseglingsreglerna inte tillåter att man arrangerar dem artificiellt.
Eftersom mätningar visar att strömningen får avvika +-10 grader från räffelriktningen så störs inte effekten nämvärt.
Räfflorna skall alltså vara väldigt små. 5st per mm.
Genom att utgå från en slät yta och måla med utspädd bottenfärg med "jetstrykare" som har en yta av mohair, uppnår man något åt detta håll. Tyvärr täcks detta av bioslem efter några veckor, men man kan återställa det mesta av effekten med att borsta botten.
Att göra ett prov med hur lång tid det tar för båten att av egen vikt i stiltje gå ned från 4 till 2 knop är enkelt. Att upprepa det senare under säsongen är också enkelt och ger en klockren status på om man behöver tvätta botten eller ej, oavsett bottenbehandlingsmetod.
Ovanstående sätt att räffelmåla (efter den inledande övningen att skapa en slät botten, behövs bara första året) kräver mindre årligt jobb än den traditionella rollningen.
Eftersom mätningar visar att strömningen får avvika +-10 grader från räffelriktningen så störs inte effekten nämvärt.
Räfflorna skall alltså vara väldigt små. 5st per mm.
Genom att utgå från en slät yta och måla med utspädd bottenfärg med "jetstrykare" som har en yta av mohair, uppnår man något åt detta håll. Tyvärr täcks detta av bioslem efter några veckor, men man kan återställa det mesta av effekten med att borsta botten.
Att göra ett prov med hur lång tid det tar för båten att av egen vikt i stiltje gå ned från 4 till 2 knop är enkelt. Att upprepa det senare under säsongen är också enkelt och ger en klockren status på om man behöver tvätta botten eller ej, oavsett bottenbehandlingsmetod.
Ovanstående sätt att räffelmåla (efter den inledande övningen att skapa en slät botten, behövs bara första året) kräver mindre årligt jobb än den traditionella rollningen.
Den risk man tar med de diskuterade räfflorna är mycket liten, de är så små att de totalt sätt uppfattas som en perfekt släthet, ända tills man tar emd förstoringsglaset. (Prova att rita ett streckmönster i t.ex.powerpoint med 0.2mm delning för A4-papper, skriv sen ut det på en högupplösande laserskrivare. Då får man lättare en uppfattning om vad det handlar omblur skrev:Om man vill skilja på teori och praktik - känner du till någon svensk toppbåt som gör på något annat sätt än att få till en så slät yta som möjligt?
Och om man inte gör det i AC, TP52 eller IMS så känns det ju onödigt att fundera på det inför tisdagsseglingarna?
J/109 SWE-326 "Blur" http://www.blur.se
Jag har träffat och diskuterat dessa räfflor och deras storlek osv., med Professor William K George, http://www.chalmers.se/sections/om_chal ... m-k-george.
Han är en f.d. jolleseglare och är fortfarande seglingsintresserad. De första åren i Göteborg bodde han i en 40-fotare vid lilla bommen.
En annan forskare jag haft kontakt med är Konrad Koeltzsch http://oncampus.osu.edu/v32n13/discoveries.html
Han estimerar den optimala räffelstorleken för 4-7 knop ungefär till samma värden som William George, men påvisar även att riktningstroheten inte behöver vara bättre än +-10grader.
Det som slutligen gjort att jag började prova praktiskt var att den räffling som uppgivits ge högsta reduktionen ine var de perfekt längsgående varianterna, utan en som är lite oregelbunden, och som med lite fantasi kan likna penseldragens mönster från en mohairdyna.
Och jag tycker att det gör god verkan. Även om jag är tämligen oerfaren av ren kappsegling och gör de flesta strategiska och taktiska misstag som finns de få gånger jag deltager, så tycker jag att båtfarten i sig är bättre än allt liknande och väl det.
Så var den tvättad i botten.
Lyfte henne i går. Första intrycket var att botten var ren men när jag gick lös med högtryckstvätten så fick jag bort en hel del bioslem och såg en snabblagning på kölen som hade falerat. Lagningen stod som ett "flapps" rätt ut
.
Jag får nog krypa till korset i vinter/vår och ta bort all gammal bottenfärg och börja om från början. Hon är ganska porig i botten. Sen får jag laga kölen "på riktigt" så vi inte ger oss själva sämre förutsättningar än vad vi behöver. Det räcker ju med att försöka bemästra vad segling och taktik kräver av oss och vi behöver ju inte försämra odsen ytterligare.
Så på tisdag så får vi då se vad det gjort på farten i skrovet.
Svante
Lyfte henne i går. Första intrycket var att botten var ren men när jag gick lös med högtryckstvätten så fick jag bort en hel del bioslem och såg en snabblagning på kölen som hade falerat. Lagningen stod som ett "flapps" rätt ut
Jag får nog krypa till korset i vinter/vår och ta bort all gammal bottenfärg och börja om från början. Hon är ganska porig i botten. Sen får jag laga kölen "på riktigt" så vi inte ger oss själva sämre förutsättningar än vad vi behöver. Det räcker ju med att försöka bemästra vad segling och taktik kräver av oss och vi behöver ju inte försämra odsen ytterligare.
Så på tisdag så får vi då se vad det gjort på farten i skrovet.
Svante
En sak som vi har lagt märke till när vi seglar mot er är att på halvvind och slör så skiljer det inte så mycket i fart men på kryss så har ni väldigt svårt att hålla höjden jämför med oss(och andra båtar). Det är ofta här ni tappar så om jag vore du så skulle jag börja titta på vad ni gör på kryssen.
Kanske testa med en fock i stället för genua. Sänker lys med 0,01 men ger kanske bättre höjdtagning. Hur är inställningarna på kryssen? Kan man minska vinkeln på förseglet mm. Var är travaren, planar ni ut storseglet mm. Nu är det här råd från en amatör som inte vet något men ändå så tror jag att det är här ni skall lägga in krutet.
Kanske testa med en fock i stället för genua. Sänker lys med 0,01 men ger kanske bättre höjdtagning. Hur är inställningarna på kryssen? Kan man minska vinkeln på förseglet mm. Var är travaren, planar ni ut storseglet mm. Nu är det här råd från en amatör som inte vet något men ändå så tror jag att det är här ni skall lägga in krutet.
Lystal?
Om man kollar på Irland där finns både min Nova och din Feeling representerad i deras handikappsystem (850 club?)
länk http://www.sailing.ie/racing/echo_alpha ... 5&letters=
Då ligger en express på 0,8750(1,11 i sve)
Feelingen på 0,8950
och Novan på 0,9150 (1,15 i sve)
Dvs omräknat så borde feelingen ligga på 1,13!
Hittade något franskt system också där man skiljde på specialen och 850 Q (club på franska?) där specialen då låg något högre ca 1,14.
Om man kollar på Irland där finns både min Nova och din Feeling representerad i deras handikappsystem (850 club?)
länk http://www.sailing.ie/racing/echo_alpha ... 5&letters=
Då ligger en express på 0,8750(1,11 i sve)
Feelingen på 0,8950
och Novan på 0,9150 (1,15 i sve)
Dvs omräknat så borde feelingen ligga på 1,13!
Hittade något franskt system också där man skiljde på specialen och 850 Q (club på franska?) där specialen då låg något högre ca 1,14.
Jadu vaffevaffe skrev: Det är ofta här ni tappar så om jag vore du så skulle jag börja titta på vad ni gör på kryssen.
Vi har i alla fall inte fått pris för att ha passerat mållinjen utan segel... för motor... och med aktern före... på jumboplats. Det var i ofs. några månader sen och med din gamla Becker 27 som sällan var många placeringar från jumboplats.
Skämt åsido. Vad vill jag ha sagt med detta...
Segling är i mångt och mycket en materialsport och med min Banner 1/2-ton gjorde vi bra mycket bättre ifrån oss men med Feelingen så har vi det tuffare (nästa ny besättning). Botten på Bannern var absolut slät medans Feelingens botten liknar ett månlandskap i miniatyr. hmmm...
Jag hade också mycket hjälp av att köpa Bannern från en mycket duktig tävlingsseglare uppåt landet. Han var bara ett telefonsamtal bort samtidigt som jag fått en lite "trimtipslista" med båtköpet för just Bannern.
Den var så att säga redan inställd... förmodligen på samma sätt som du drar nytta av "Blur".
Jag har fått "börja från början" med Feelingen skotpunkter mm. Alltså inte den starthjälp jag fick med Bannern. Modellen är helt okänd i sverige, jag har hämtat henne i holland, den ända i sverige.
Vagnen till storskotet har ett skuret lager, det är därför vi får leka med skotet i stället för vagnen som ju är den bästa lösningen... sedan sitter skotskenan till focken för långt ut så vi har "lekt" lite med "inhal" mot masten. Skall montera skotskenor i vår för focken.)
Sen har jag en ny taktik i båten. "alla skall med" jag lägger mig i mindre för att låta gubbarna göra sin egna misstag för att lära sig av det. Som jag ser det och har lärt mig efter några års "skrikande" är att hela besättningen måste veta vad som skall göras och hur ett rätttrimmat segel ser ut mm. Först då kan vi placera oss riktigt bra.
När vi går som ett oljat maskineri ger vi oss på sportbåtsklassen men till dess kör vi i familjeklassen (utan spinn), det är dyrt med segel
vi ses i morn vaffe.
Svante