Ni som följt tråden \"Bygga nytt elsystem i mindre båt\" förstår att jag håller på att fördjupa mig i elekticitetens och 12 voltens förtrollande värld.
En sak jag inte blir riktigt klok på är dessa nomogram som finns utgivna för att hjälpa en att räkna ut lämplig kabelarea. Hittade följande formel.
Kabelarea = Total längd i cm x Max effekt x 0,000075
Räkneexempel för lanternor om 50W två meter från plint ger:
400 x 50 x 0,000075 = 1,5 mm2
Tittar man på ett nomogram som det här så ser man att nomogrammet visar en kabelarea på 1 mm2, med marginal till 1,5.
Tar vi en kabellängd om åtta meter så säger formeln 3 mm2 medans nomogrammet precis bryter 2,5.
Funderade på om det fanns fler formler och hittade den här som en Reinier Wolf ligger bakom.
Kabelarea = (Faktor 2.5 x längden i meter x max ström) / (fi=57 för koppar x max spänningsfall 0.5V)
Exempel med lanternor och fyra meter kabel ger:
(2,5 x 4 x 4,2) / (57 x 0,5) = 1,47
Nomogrammet säger dock fortfarande att 1,0 räcker gott och väl.
Sedan råkar jag hitta lite teknisk info från Delab Marine och allt ställs på ända så vida jag inte missat något elementärt.
Kabelarea = (0,0164 x A x kabellängd i meter) / 0,5.
Det här säger plötsligt att räkneexeplet ovan klarar sig med
(0,0164 x 4,2 x 4)/0,5 = 0,6 mm2.
Vid det här laget är jag totalt förvirrad men ska försöka sammanfatta mitt virriga inlägg till en fråga. Duger nomogrammen att beräkna kabelarea efter eller ska man konstant välja minst en dimmension grövre än vad tabellen visar? Samtliga formler ovan är som jag förstått det för 12V.
Noggrannhet hos nomogram för beräkning av kabelarea?
Jag skulle vilja hävda att nomogrammet ger dig bra information men om du läser hos Kjell & Co så rekommenderar de att man väljer dimensionen ovanför för att ha marginal.
Jag brukar, om jag inte \"tar till så det räcker\" överslagsräkna spänningsfallet och acceptera några 100mV vid högsta belastning.
Jag brukar, om jag inte \"tar till så det räcker\" överslagsräkna spänningsfallet och acceptera några 100mV vid högsta belastning.
//Daniel
I Magnus Sterkys (Seawolf) bok \"Elsystem för båtar\" finns en tabell med kabelarean i tabellform. http://www.batteknik.se/
Jag brukar aldrig använda klenare kablar än 2,5 mm2 och det duger till det mesta.
Jag brukar aldrig använda klenare kablar än 2,5 mm2 och det duger till det mesta.
thallatha(alfakrull)hotmail.com
Delabs formel är nog korekt men 0.00164 är nog inte rätt om man använder koppartråd då är rätt rå-värde 0,00175 Har för mig att 0,00164
är rå för aluminium ledare.Detta är formeln för uträkning av ledningsareor
Du kan också använda en nogrann multimeter sätt ena proben på minus på battriet och den andra vid förbrukaren sen mät överbatteripolerna ta värde ett minus värde två så har du mätt ut spänningsfallet
Johan
är rå för aluminium ledare.Detta är formeln för uträkning av ledningsareor
Du kan också använda en nogrann multimeter sätt ena proben på minus på battriet och den andra vid förbrukaren sen mät överbatteripolerna ta värde ett minus värde två så har du mätt ut spänningsfallet
Johan
Här finns en kalkylator och lite mer info:
http://www.elproman.se/sv/produkter/kab ... sfall.html
// Uffe
http://www.elproman.se/sv/produkter/kab ... sfall.html
// Uffe
Det finns två saker som avgör vad som är lagom kabelarea i ett elsystem:
Det ena är hur mycket ström man kan tillåta på grund av uppvärmning av kabeln. I det fallet spelar det roll hur varmt det är i dess omgivning och vilken slags isolering kabeln har. Alltså tjockare kabel / ampere t.ex. i ett motorrum.
Det andra är hur mycket spänningsfall man kan acceptera i kabeln. Om man kan acceptera t.ex. 2% spänningsfall mellan en elcentral och en förbrukare, betyder det för ett 230-voltssystem att man kan tillåta 4.6 volt spänningsfall vid en viss strömstyrka. Men om det är ett 12V-system så tillåter man bara 0.24Volt.
Om man då har en 10-meters båt, och 12V-centralen sitter mitt i båten, så blir summa längd av plus- och minusledaren till fören eller aktern också 10 meter. Man kan räkna förenklat med 0.02 ohm per kabelmeter och per mm2. Och så vill vi att kabeln skall ge max 0.2 volt spänningsfall vid 10 ampere ström.
För en kabel på 1mm2 blir det då per meter:
10A * 0.02ohm = 0,2 volt spänningsfall per mm2 area
För 10 meter kabel, 1mm2, blir det alltså 10 * 0.2 = 2 volt
Skall man få ned spänningsfallet till 0.2 Volt behövs då en kabel på c:a 2V / 0.2 Volt = 10 mm2.
Man bör nog som minimum förutsätta att kablar man drar i båten skall medföra max 0.2Volt spänningsfall för vanliga förbrukare som lampor osv som drar c:a 2-3 Ampere (24-36Watt) Detta leder till att man kan välja 2.5 mm2 till \"standardkabeldragning\" i båten.
En liten detalj: Den grövre kabeln till en elpanel är ofta inte mer än 6-10 mm2. Så fort man har förbrukning på 5 -10 ampere från elcentralen har man då 0.1-0.2 Volts spänningsfall mellan batteriet och elcentralen.
En voltmeter för att övervaka batteriet skall alltså inte vara ansluten i elcentralen, för laddningen i ett batteri avgörs rätt mycket av några tiondels volt spänning. Man skall i stället ansluta voltmetern med egna ledare (och en minisäkring) direkt på batteripolerna. Och då får inte voltmetern förbruka nämvärt med ström, så dess egen förbrukning drunknar i batteriets självurladdning.
Hur mycket spänningsfall man vill tillåta beror även vilken slags förbrukare eller laddare det är: En generator bör ha grov kabel för att den skall liksom knuffa ström mellan två nästan lika höga spänningar - batteriets inre laddspänning och geneatorns laddspänning, och då kan någon tiodels volt spänningsfall vara märkbar.
En bogpropeller används oftast så att man knuffar till några sekunder då och då. I det fallet kanske det inte är hela världen om man får knuffa i 3 sekunder i stället för 2.5 sekunder, om kabeln ger någon halv volts spänningsfall.
Ett ankarspel däremot skall ha tillräckligt grov kabel, för den gång som ankaret fastnat i något tungt som måste upp hjälper inget annat än maxkraft och minimalt spänningsfall.
Det ena är hur mycket ström man kan tillåta på grund av uppvärmning av kabeln. I det fallet spelar det roll hur varmt det är i dess omgivning och vilken slags isolering kabeln har. Alltså tjockare kabel / ampere t.ex. i ett motorrum.
Det andra är hur mycket spänningsfall man kan acceptera i kabeln. Om man kan acceptera t.ex. 2% spänningsfall mellan en elcentral och en förbrukare, betyder det för ett 230-voltssystem att man kan tillåta 4.6 volt spänningsfall vid en viss strömstyrka. Men om det är ett 12V-system så tillåter man bara 0.24Volt.
Om man då har en 10-meters båt, och 12V-centralen sitter mitt i båten, så blir summa längd av plus- och minusledaren till fören eller aktern också 10 meter. Man kan räkna förenklat med 0.02 ohm per kabelmeter och per mm2. Och så vill vi att kabeln skall ge max 0.2 volt spänningsfall vid 10 ampere ström.
För en kabel på 1mm2 blir det då per meter:
10A * 0.02ohm = 0,2 volt spänningsfall per mm2 area
För 10 meter kabel, 1mm2, blir det alltså 10 * 0.2 = 2 volt
Skall man få ned spänningsfallet till 0.2 Volt behövs då en kabel på c:a 2V / 0.2 Volt = 10 mm2.
Man bör nog som minimum förutsätta att kablar man drar i båten skall medföra max 0.2Volt spänningsfall för vanliga förbrukare som lampor osv som drar c:a 2-3 Ampere (24-36Watt) Detta leder till att man kan välja 2.5 mm2 till \"standardkabeldragning\" i båten.
En liten detalj: Den grövre kabeln till en elpanel är ofta inte mer än 6-10 mm2. Så fort man har förbrukning på 5 -10 ampere från elcentralen har man då 0.1-0.2 Volts spänningsfall mellan batteriet och elcentralen.
En voltmeter för att övervaka batteriet skall alltså inte vara ansluten i elcentralen, för laddningen i ett batteri avgörs rätt mycket av några tiondels volt spänning. Man skall i stället ansluta voltmetern med egna ledare (och en minisäkring) direkt på batteripolerna. Och då får inte voltmetern förbruka nämvärt med ström, så dess egen förbrukning drunknar i batteriets självurladdning.
Hur mycket spänningsfall man vill tillåta beror även vilken slags förbrukare eller laddare det är: En generator bör ha grov kabel för att den skall liksom knuffa ström mellan två nästan lika höga spänningar - batteriets inre laddspänning och geneatorns laddspänning, och då kan någon tiodels volt spänningsfall vara märkbar.
En bogpropeller används oftast så att man knuffar till några sekunder då och då. I det fallet kanske det inte är hela världen om man får knuffa i 3 sekunder i stället för 2.5 sekunder, om kabeln ger någon halv volts spänningsfall.
Ett ankarspel däremot skall ha tillräckligt grov kabel, för den gång som ankaret fastnat i något tungt som måste upp hjälper inget annat än maxkraft och minimalt spänningsfall.